Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Washington, George - Washington-öarna. Se Marquesas-öarna - Washita, flod i nord-amerikanska staterna Arkansas och Louisiana - Wasielewski, Wilhelm Joseph von - Vasil Ibn-Ata. Se Islam, sp. 832 - Vasilij, ryska furstar: 1. V. (I) Dmitrijevitj - Vasilij. 2. V. (II) Vasiljevitj - Vasilij. 3. V. (III) Ivanovitj - Vasilij. 4. V. (IV) Ivanovitj Sjuiskij - Vasilipotamo. Se Eurotas - Vasilkov, stad i ryska guvern. Kiev - Wasjteka (huaxteka, huasteka), ett af huastekerna (se d. o.) taladt språk på Mejicos östra kust - Vask. Se Vaskmalm - Vaskekörningen. Se Byggningshjelpen - Vaskguld, sådant guld, som förekommer i form af små kron och flittror bland sand och grus samt derur vinnes genom vaskning - Vaskmalm l. vask, bergsv. - Vask-Narva (Vosk-N.), antagligen en sammandragning af Votisk N., kallades Ivangorod (se d. o.), såsom beläget i voternas land - Vaskning, bergsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afskedsadress till amerikanerna bestämdt undanbedt
sig att vid det nya valet ifrågakomma. Han drog sig
derefter undan till Mount Vernon och afled barnlös
derstädes d. 14 Dec. 1799. Hela den civiliserade
verlden hedrade hans minne, och af sitt folk sörjdes
han såsom en fader och välgörare, om hvilken det
sades, att »han var först i kriget, först i freden
och först i sina landsmäns hjertan». Han ligger
begrafven vid Mount Vernon nära Potomac-flodens
strand. På uppdrag af kongressen utgaf Sparks en
del af W:s officiella och enskilda papper jämte
en lefvernesbeskrifning under titeln The writings
of George W. (12 bd, 1834–37). Bland biografier
öfver W. är den populäraste Washington Irvings
»Life of George W.» (5 bd, 1855–59). W. är utom
all fråga Amerikas största historiska personlighet,
och efter honom hafva uppkallats en af Nord-Amerikas
Förenta stater, unionens hufvudstad samt en mängd
större och mindre orter inom dess gränser. Hans
staty är rest i flere af unionens städer.
Hjr.
Washington-öarna [oåsjingtön]. Se Marquesas-öarna.
Washita [oå’sjitä], flod i nord-amerikanska staterna
Arkansas och Louisiana, rinner upp i vestra delen
af Arkansas samt flyter först mot ö., derefter
mot s. ö. och s. genom Louisiana till Mississippis
biflod Red river. Längd nära 880 km. Den är farbar
för större fartyg till Camden, för mindre till
Arkadelphia. Större bifloder: Saline, Bartholomew,
La Fourche och Tensas fr. v. samt Little Missouri
och Bayou d’Arbonne fr. h. Nedanför föreningen med
Tensas kallas den Black river.
Wasielewski [-sile’vski], Wilhelm Joseph von,
tysk musikhistoriker, f. 1822, var elev af
Leipzigkonservatoriet och Ferd. David samt derefter
violinist i Gewandhaus och medarbetare i flere
tidningar, tills han af Schumann kallades till
konsertmästare i Düsseldorf 1850. Derefter verkade
han såsom dirigent i Bonn 1852–55 och 1869–84, men
har för öfrigt mest och lyckligast arbetat såsom
musikhistorisk forskare i en serie monografier, bland
hvilka Robert Schumann (1858), Die violine und ihre
meister (1869) samt Geschichte der instrumentalmusik
im 16. jahrhundert (1878) äro de yppersta.
A. L.
Vasjl Ibn-Ata. Se Islam, sp. 832.
Vasilij (af Grek. Basileios), ryska furstar:
1. V. (I) Dmitrijevitj, storfurste af Moskva
1389–1425. Se band 14, sp. 1,553–54. –
2. V. (II) Vasiljevitj, storfurste af Moskva
1425–62, den föregåendes son. Se band 14,
sp. 1,554. – 3. V. (III) Ivanovitj, storfurste
af Moskva 1505–33, den föregåendes sonson, son
af storfursten Ivan III Vasiljevitj och grekiska
prinsessan Sofia. Se band 14, sp. 1,556–57.
– 4. V. (IV) Ivanovitj Sjuiskij, tsar
1606–10, den siste Ruriksättlingen på Rysslands
tron, tillhörde en gren af rurikska huset, som
fordom regerat i Suzdal. Sedan den svensk-ryska här,
som skulle stöda V:s tron emot polackerna, blifvit
slagen vid Klusjino, afsattes V. d. 17 Juli 1610 och
»tog änglahamn», d. v. s. inspärrades i ett kloster,
men fördes sedermera
af polackerna till Polen, der han afled i Gostinska
slottet nära Varsjav i Sept. 1612. Se om honom vidare
band 14, sp. 1,561.
Vasilipotamo. Se Eurotas.
Vasilkov, stad i ryska guvern. Kiev, vid Stugna,
en biflod till Dnjepr. Omkr. 16,000 innev. Tobaks-
och tvålfabriker.
Wasjteka (huaxteka, huasteka), ett af huastekerna
(se d. o.) taladt språk på Mejicos östra kust,
hörande till mayaspråken (se d. o.). De särskilda
drag, som skilja wasjteka från dess systerspråk
äro förnämligast: tillvaron af ljuden g och d,
pluralsuffixet -tsjik (i maya och kitsje deremot
-ob, -ab) samt stamreduplikation i pron. person.,
t. ex. na-na, jag, ta-ta, du, sa-sa, I (kitsjespråket:
in, at, is). – Jfr Tapia Zenteno: »Noticia de la
lengua huasteca» (1767). H. A.
Vask. Se Vaskmalm.
Vaskekörningen. Se Byggningshjelpen.
Vaskguld, sådant guld, som förekommer i form af små
korn och flittror bland sand och grus samt derur
vinnes genom vaskning. E. E.
Vaskmalm l. vask, bergsv., kallas sådan malm,
som innehåller så mycket bergart, att den för ett
ändamålsenligt tillgodogörande måste krossas till fint
pulver för att kunna medelst vaskning (se d. o.) eller
på annat sätt skiljas från bergarten. Detta gäller
hufvudsakligen de ädlare metallernas malmer. Men vid
en del jernmalmsgrufvor utsorteras den malm, som vid
slagningen faller sönder till finare grus, för sig och
kallas »vask». C. A. D.
Vask-Narva (Vosk-N.), antagligen en sammandragning
af Votisk N., kallades Ivangorod (se d. o.), såsom
beläget i voternas land.
Vaskning, bergsv., är en operation, som nyttjas för
att vid sådana malmer, der bergarten och metallen äro
mycket intimt blandade med hvarandra, på mekanisk väg
frånskilja så mycket som möjligt af den förra. För
att åstadkomma detta frånskiljande begagnar man
sig af den olika specifika vigten hos malmen och
bergarten. Härtill är emellertid nödigt, att allt,
som på samma gång behandlas, måste hafva samma
kornstorlek, hvarför också krossverk, bokverk och
siktar af olika groflek utgöra vigtiga afdelningar
af vask verken. Då den vaskade malmen i de flesta
fall efteråt skall smältas, ligger det vigt uppå
att man ej erhåller alltför mycket deraf i form af
mjölfint pulver, hvilket i allmänhet är svårare att
tillgodogöra vid smältningen. Också börjar vid de
nyare vaskverken utsorteringen redan vid nötters
storlek med s. k. sållsättning, hvarvid malmen
till omkr. 1 decimeters tjocklek utbredes i en
med botten af mässingstrådduk af passande groflek
försedd låda, som får en upp- och nedgående rörelse
under vatten. Malmen lyftes härvid och sorterar sig
vid nedsjunkandet efter sin specifika vigt, så att
det rikaste kommer underst och det rent ofyndiga
öfverst. Sedan detta bortkastats och den rikaste
malmen tillvaratagits, krossas den mellanliggande
fattigare malmen till finare korn och behandlas
vidare på samma sätt i en annan låda med finare
trådnätsbotten. Vid fortsatt behandling blir
emellertid en betydande del af malmen ganska fint
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
