Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Warbeck, Perkin - Varberg, stapelstad i Halland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kastade honom i fängelse. Sedan ett rymningsförsök
misslyckats, rymde W. å nyo, då i sällskap med en
annan fången tronpretendent, Warwick, en dotterson
till den bekante »konungamakaren», såsom man har
trott, på konungens anstiftan, hvilken önskade
befria sig från båda. De ertappades. Warwick
halshöggs, och Warbeck blef hängd, 1499.
J. N.
Varberg, stapelstad i Halland, vid en vik af
Kattegatt, i en något bruten, men skoglös och
föga vacker trakt. Stadsområdet omfattar 977
har. 4,387 innev. (1891). Taxeringsvärdet uppgick
1891 till 5,188,400 kronor, deraf 763,800 kr. för
jordbruksfastighet. Stadens tillgångar voro 1890
bokförda till 1,555,694kr., skulderna till 804,737
kr. För kommunala behof uttaxerades kr. 4,65 för
hvarje krona bevillning. S. å. funnos i V. 69
handlande, med 54 biträden, 79 handtverkare, med
50 arbetare, samt 11 fabriker, med 148 arbetare och
198,400 kr. tillverkningsvärde. Till fabriksindustrien
hör en icke obetydlig stenhuggerirörelse. Till
stadens hamn räknas den stora och nästan alltid isfria
fjorden, som ligger innanför öarna Skrifvareklippan
och Getterön och har ankarsättning för 6 m. djupgående
fartyg, men i den inre delen af fjorden är byggd den
egentliga hamnen, skyddad af dyrbara hamnarmar. Denna
hamn besöktes 1890 af 1,939 ankommande och afgående
fartyg om tillsammans 190,875 tons drägtighet, de
flesta i utrikes sjöfart. I hamnafgifter inflöto
kr. 32,161:15. Stadens egen handelsflotta är
obetydlig; den utgjordes nämnda år af 10 fartyg
om 737 tons. På sjömanshuset voro inskrifna
9 fartygsbefälhafvare och 149 man sjöfolk. På
Skrifvareklippan brinner sedan 1871 V:s fyr, en
röd och hvit blänkfyr, anbragt i ett jerntorn
21,4 m. öfver hafsytan, med en lysvidd af 14,6
minuter. Till den inre hamnen leder från sjön en på
yttre pirhufvudet uppsatt röd och hvit klippfyr,
med 10 minuters lysvidd. Samfärdseln landvägen
underlättas genom jernväg till Borås samt genom den
s. k. Vestkustbanan. Gatorna äro raka och breda
samt väl dränerade. Bland offentliga byggnader
intages främsta rummet af f. d. fästningen,
som med sitt beherskande läge på en klippa vid
hafvet imponerar mera genom sin massa än genom
sitt utseende i öfrigt, sammansatt som den är af
åtskilliga byggnader utan arkitektonisk prägel och
omgifven af delvis rasade vallar. Sedan 1848 en tid
begagnad till fängelse, användes den nu till kasern
för ett disciplinkompani. Kyrkan, vid stora torget,
är till det yttre anspråkslös, till det inre nyligen
försatt i ett prydligt skick. Rådhuset, en modern
byggnad, ligger vid samma torg. V. är en af våra mera
framstående badorter, med utmärkta hafsbad, sundt
läge och godt sommarklimat. Badanstalten anlades 1823
och var mycket besökt, särskildt i slutet af 1850- och
början af 1860-talet, men efter den stora eldsvådan
1863 minskades badgästernas antal betydligt. Staden
inköpte då badinrättningen och lät 1866 uppföra nya
varm- och kallbadhus, men de ekonomiska förhållandena
voro fortfarande dåliga. 1883 arrenderades anstalten
på 20 år af ett konsortium, sedermera kalladt Varbergs nya
badhusaktiebolag, som uppfört nytt societetshus och
nytt kallbadhus (1887) samt genom intendenten d:r
A. Levertin infört en mängd ganska genomgripande
förändringar, till största delen betingade deraf att
de s. k. gyttjemassagebaden à la Loka blifvit en af
kurortens specialiteter. I V. gaf konung Oskar II
1889 uppslag till en s. k. militärbadanstalt (af samma
slag, som påträffas i Tyskland, Frankrike m. fl. land)
genom en donation af 4,000 kr. (genom enskildes
gåfvor ökad till 5,000 kr.), hvaraf räntan skall
användas till bestridande af bad och läkarevård för
6 underofficerare (de åtnjuta derjämte fri bostad i
fästningen). De till badanstalten hörande byggnaderna
hafva rykte om sig att vara bland de bästa på
vestkusten. Så är äfven förhållandet med de väl hålla
planteringarna och promenadplatserna, badhusparken
och engelska parken, förutom smärre anläggningar
inuti staden, samt den utanför staden belägna
kyrkogården och Påskberget, det senare planteradt
med furuskog af »Småfoglarnes vänner». – I staden
finnas ett treklassigt allmänt läroverk, en högre
flickskola och flere folkskolor. Från boktryckeri i
V. utgifves »Norra Hallands tidning Vestkusten» 2
gånger i veckan. Bankinrättningar äro filialkontor af
Hallands enskilda bank samt en sparbank. I kyrkligt
hänseende bildar V. ett regalt pastorat af 1:sta
klassen. Tillsammans med Laholm, Falkenberg och
Kungsbacka eger V. utse en ledamot i riksdagens Andra
kammare. – V. (äldre former Vardhberg, Vordberg)
är en gammal historiskt märkvärdig ort. V. var
ursprungligen namnet på ett fäste, som uppfördes i
slutet af 1200-talet af grefve Jakob af norra Halland,
hvilken 1305 öfverlät det jämte hela sitt grefskap
till norske konungen Håkan. Denne lemnade det åt sin
måg, den svenske hertigen Erik Magnusson, och efter
hans död tillföll det sonen konung Magnus Eriksson,
men återkom omkr. 1366 under Danmark. Det var under
1300-talet en tid konung Magnus Erikssons residens och
ännu under Kalmarunionens dagar det förnämsta slottet
utmed Kattegatt. Från 1419 till in på 1480-talet,
så när som på åren 1469–72, innehades det jämte
underlydande län, norra Halland, af Axel Pedersson
Tott och hans söner Erik, Ivar och Åke samt dennes
son Erik. 1565 eröfrades det af svenskarna under Nils
Boije, men återtogs 1569 af danskarna under Daniel
Rantzau, som dervid stupade. Slottet förvandlades
af Kristian IV till ett bastioneradt fäste (början
af 1600-talet) och öfverlemnades d. 16 Sept. 1645,
på grund af Brömsebrofredens bestämmelser, till
svenskarna, som läto slottet förfalla. Numera är det
såsom fästningsverk slopadt. – Den nuvarande staden
V. är i jämförelse med slottet tämligen ung, men en
stad har sedan gamla tider funnits i närheten af V. Så
låg af ålder omkr. 7 km. s. om den nuvarande staden,
på Gamla Köpstads egor, en stad, hvilken lär blifvit
förstörd af danskarna år 1304. En ny stad grundlades
sedermera omkr. 4 km. n. om V:s slott, vid Himleåns
mynning, der nu kungsladugården Lindhof ligger. Detta
Ny-Varberg uppväxte till ett blomstrande samhälle,
var starkt befäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
