Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Valle, Pietro della - Valleberga, socken i Kristianstads län - Vallée, de La. Se La Vallée - Vallée des Dappes. Se Dappenthal - Valleen, Karl Johan - Vallejo, stad i nord-amerikanska staten Kalifornien, vid S. Francisco-vikens nordligaste del - Vallen, gods i Voxtorps socken, Hallands län - Wallén, Gustaf Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
romerska akademien »Umoristi». Tanken på en resa i
Orienten bragtes till mognad af Schiapano, professor
i medicin i Neapel, hvilken hans reseberättelse är
tillegnad i form af väl utarbetade, på noggranna
dagboksanteckningar grundade bref. Efter mer än ett
års vistelse i Konstantinopel, der han förvärfvade god
kunskap i turkiska och någon kännedom i arabiska,
gjorde han en pilgrimsresa till Heliga landet
1616 samt färdades derefter till Bagdad, der han
gifte sig med en nestoriansk qvinna från Mardin,
och derifrån till Persien, der han mottogs som gäst
vid Sjah Abbâs’ hof och erhöll åtskilliga uppdrag
af politisk beskaffenhet. 1623 for han till Surat
i Indien, vistades der nära 2 år och återvände 1625
öfver Maskat, Bassora, Aleppo, Antiokia och Cypern
till Rom, dit han ankom, i Mars 1626, och der han
mottogs med stora hedersbetygelser icke blott i
literära kretsar, utan äfven af påfven Urban VIII, som
utnämnde honom till sin kammarherre. Sina återstående
år tillbragte han i hemlandet och dog i Rom 1652. Hans
reseberättelse, bestående af 54 bref, utgafs dels af
honom sjelf, dels af hans söner i 4 bd 1650–63. Den
är något långtrådig och retorisk, men klar och exakt,
grundad på fakta och mycket instruktiv, så att den
ännu eger högt värde. Den har öfversatts både till
engelska (1665), tyska (1674) och franska (1745). Den
bästa italienska upplagan är af 1843.
Valleberga, socken i Kristianstads län, Ingelstads
härad. Areal 2,037 har. 1,501 innev. (1891). Annex
till Ingelstorp, Lunds stift, Ingelstads kontrakt.
Vallée, de La. Se La Vallée.
Vallée des Dappes [-le dä dapp]. Se Dappenthal.
Walleen [-len], Karl Johan, friherre, finsk ämbetsman,
född d. 5 Sept. 1781, student i Åbo 1795, blef 1796
auskultant och 1809 sekreterare i Åbo hofrätt,
kallades s. å. till Petersburg för att biträda
vid finska ärendenas föredragning hos kejsaren
samt utsågs 1811 till ledamot i den nyorganiserade
Komitén för finska ärendena i Petersburg, hvarjämte
han handhade särskilda andra ämbetsvärf. W. återvände
1816 till Finland såsom landshöfding i Viborg, blef
1820 chef för kansliexpeditionen i kejserl. senaten
och var 1822–54 prokurator i senaten. Bland de
många utmärkelsetecken, som kommo honom till del,
må nämnas, att han upphöjdes i adligt stånd 1816,
fick geheimeråds titel 1832, promoverades till
honorarie juris doktor 1840 samt fick 1854, vid sitt
afskedstagande, friherrlig värdighet. W:s duglighet
såsom ämbetsman gjorde sig vid flere tillfällen
gällande. I egenskap af prokurator uttalade han
sig 1827 mot det ifrågasatta afskiljandet af några
karelska socknar från storfurstendömet, hvarefter
projektet förföll. Sedan 1835 var han ordförande i
den s. k. lagkommissionen, som hade i uppdrag att
utarbeta ett »Systematiskt sammandrag af gällande
stadganden rörande Finlands lagskipning och civila
administration». Såsom frukter af kommissionens
arbete, hvilket först 1854 slutfördes, utkommo 1855–58
Samling af de
i storfurstendömet Finland gällande och intill
år 1850 utkomne författningar, hvilka ändra eller
förklara landets allmänna lag (2 dlr i kronologisk
uppställning) och Förslag till ekonomi- och
politilag för storfurstendömet Finland (3 dlr),
hvarje del med ett band bilagor, i systematisk
uppställning. I »Juridiskt album», utg. af R. Lagus,
har J. F. Palmen meddelat en historik och kritik
öfver detta verk. W. var en fint bildad man, som
med kärlek omfattade konsten och literaturen. Han
deltog i finska konstföreningens grundläggning och
var dess första ordförande 1846–49. I Petersburg
offentliggjorde han 1816 Valerie eller Gustaf Linars
bref till Ernst G. Öfversättning, i 2 delar. Han
dog på sin villa Hagasund invid Helsingfors d. 21
Mars 1867. En stjuf- och adoptivson till honom var
ministerstatssekreteraren friherre Stjernvall-Walleen
(se denne). M. G. S.
Vallejo [valje’chå], stad i nord-amerikanska staten
Kalifornien, vid S. Francisco-vikens nordligaste del,
S. Pabloviken, och vid Central-Pacifik-banan. 5,987
innev. (1880). Stora qvarnar. V. var 1854
Kaliforniens hufvudstad.
Vallen, gods i Voxtorps socken, Hallands län,
ej långt från Vallberga station å Skåne-Hallands
jernväg, omfattar 24 7/24 mtl med en areal af
omkr. 7,500 har (fördelade i 150 brukningsdelar,
bl. a. 54 jordtorp) och ett taxeringsvärde af 545,600
kr. (1890). Å egorna finnas 2 mjölqvarnar och
såg. V. var under medeltiden befäst och hade egen
borgrätt. Af den gamla borgen, på en sjöomfluten
kulle, återstå endast nedre våningen af sjöfasaden
och två med denna sammanhängande flyglar. V:s
första med säkerhet kända egare voro Ake (1419)
och Povel Laxmand (1425). Efter den senares sonson
rikshofmästaren Povel Laxmands död (1502) indrogs
det till kronan, men såldes 1503 till den bekante
riddaren Henrik Krummedike (d. 1530), som, sedan
svenskarna 1507 afbränt gården, lät befästa den med
murar och vallar. Genom arf och byte gick den sedan
till slägterna Büde, Broek, Skeel och Gyllenstierna
samt kom 1654 genom köp till landsdomaren i Halland
M. Durell, hvilkens efterkommande (bl. a. af
slägterna Meck, Burensköld och Carlheim-Gyllensköld)
den alltsedan tillhört. Dess nuv. egare är
kammarjunkaren T. Carlheim-Gyllensköld. B. S.
Wallén, Gustaf Theodor, genremålare, född i
Stockholm d. 14 Dec. 1860, inskrefs såsom elev vid
konstakademien 1879 och erhöll
1887 k. medaljen för oljemålningen
Eftermiddagsstämning (motiv från skånska kusten).
Vid 1888 års skandinaviska utställning i Köpenhamn
exponerade han oljemålningen I byskolan.
S. å. erhöll W. svenska statens resestipendium
för 3 år. Han begaf sig då till Paris, der han
studerade å Académie Julien, derefter sommaren
1889 till Concarneau i Bretagne, hvarest han
målade En sörjande familj vid ett barns dödsbädd (»La
maison mortuaire»), som, efter att hafva varit
exponerad i Sverige, 1892 belönades med 3:dje
medaljen å Salon des Champs élysées i Paris
och s. å. inköptes af franska staten. W. lemnade
Concarneau i slutet af 1890 och reste till Madrid,
der han bl. a. kopierade en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
