Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Val-d'Yèvre, en berömd fransk s. k. åkerbrukskoloni eller förbättringsanstalt för vanartiga gossar - Vale, valeas, Lat., lef väl! farväl! - Valete, faren väl! - Vale, Nord. mytol. 1. En son af Oden och Rind - Vale. 2. En son af Loke och Sigyn - Valée, Sylvain Charles - Valençay, stad i franska depart. Indre - Valence, hufvudstad i franska depart. Drôme, fordom hufvudstad i landskapet Valentinois i Dauphiné - Valencia. 1. Landskap i Spanien med titeln konungarike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lucas och sedermera hans son och efterträdare så
fullfölja, att V. efter 25 års verksamhet uppgifves
hafva till samhället såsom förbättrade och laglydiga
återlemnat inemot 90 proc. af elevantalet (till en
början voro samtidigt vid anstalten intagna 100,
men efter hand 3 à 4 hundra vanartige gossar; att
under samma tid och uteslutande med användning
af elevernas arbetskraft anstaltens omfattande
egovidd förvandlats från en till största delen
ofruktbar sumpmark till bördiga åkerfält och
trädgårdsland i hög kultur; äfvensom att kolonien
med ett jämförelsevis ringa statsbidrag (2/3
fr. om dagen per gosse) genom gårdens afkastning
kunde bestrida alla sina utgifter. Dessa lyckliga
resultat bidrogo till att i Frankrike och jämväl
annanstädes många åkerbrukskolonier i samma syfte
och efter samma plan upprättades af privata sällskap
och i Frankrike äfven af staten, som 1872 öfvertog
förvaltningen också af kolonien V. 1881 inköpte
staten densamma för en summa af 631,334 fr. Arealen
utgör 329 har, deraf 224 har odlad åkerjord och
trädgårdsfält. Såsom statsanstalt står kolonien
under fångvårdsstyrelsens öfverinseende. Denna
likasom öfriga franska åkerbrukskoloniers ändamål,
elevernas behandling m. m. äro bestämda genom en
särskild lag af d. 5 Aug. 1850 samt ett reglemente
af d. 10 April 1869. Eleverna, som intagas vid åldern
12–16 år och under högst 5 år vistas vid kolonien,
sysselsättas der nästan uteslutande med jordbruks-
och trädgårdsarbeten äfvensom med de göromål eller
slöjder, som med jordbruk stå i nära sammanhang. De
äro efter åldern indelade i grupper med 30 i
hvardera. Vid afflyttningen återsändas de till
sina hem eller beredes dem anställning, ej sällan
vid armén. Från koloniens öppnande t. o. m. 1888
mottogos der 4,186 elever. Under femårsperioden
1884–88 intogos vid kolonien 708 och utskrefvos 534
elever. Medelantalet elever vid kolonien under samma
tid utgjorde 321, under det anstalten har plats
för ända till 425 sådana. Årskostnaden per elev
uppgiock år 1888 till 510 fr. Se K. Olivecrona:
»Åkerbrukskolonien eller förbättringsanstalten i
Val-d’Yèvre» (2:dra uppl. 1873). Fr. F-t.
Vale, valeas, Lat., lef väl! farväl! – Valete,
faren väl!
Vale, Nord. mytol. 1. En son af Oden och Rind. Han
var tapper i strid och en träffsäker skytt. V. kallas
äfven Ale. Jfr Mytologi, sp. 647, och Valland. –
2. En son af Loke och Sigyn samt broder till Nare
(se denne). Th. W.
Valée [-le], Sylvain Charles, grefve, fransk
marskalk, f. 1773, deltog i revolutionskrigen och
utmärkte sig särskildt i Spanien (1808–14) såsom
artilleriofficer. Han blef 1811 divisionsgeneral och
upphöjdes 1814 af Napoleon i grefligt stånd. Ludvig
XVIII utnämnde honom s. å. till generalinspektör
öfver artilleriet, en plats, som han fick behålla,
äfven sedan han 1815 slutit sig till Napoleon
under »hundra dagarna», och på hvilken han
1815–28 gjorde mycken nytta genom att förbättra
artillerimaterielen. 1835 fick V. pärsvärdighet. 1837
begaf han sig till Algeriet, kommenderade artilleriet
vid Constantines belägring och öfvertog efter
Damrémonts död (d.
12 Okt. s. å.) befälet öfver hären samt tvang
dagen derpå staden att gifva sig. Han belönades med
marskalksstafven och generalguvernörskapet öfver
Frankrikes afrikanska besittningar. V. företog flere
lyckade expeditioner in i Algeriet. 1840 lemnade han
sin plats åt general Bugeaud. Död 1846. Hans staty
har rests i Constantine.
Valencay [valangsa], stad i franska
depart. Indre. Omkr. 2,000 innev. Det vackra, af
familjen d’Étampes i 16:de årh. byggda slottet är
omgifvet af stora park- och trädgårdsanläggningar
samt innehåller ett rikt bibliotek, myntkabinett och
andra samlingar. I början af 19:de årh. tillhörde
det furst Talleyrand. 1808–14 beboddes det af konung
Ferdinand VII (prins af Asturien) såsom Napoleons
fånge. För Talleyrands räkning blef V. 1829 upphöjdt
till hertigdöme.
Valence [vala’ngs], hufvudstad i franska
depart. Drôme, fordom hufvudstad i
landskapet Valentinois i Dauphiné, vid
venstra stranden af Rhône och jernvägen
Lyon–Marseille (bibana till Grenoble). 22,453
innev. (1886). Biskopssäte. Tillverkning af siden,
olja, metallarbeten och makaroner samt handel med
vin och landtmannaprodukter. Staden är omgifven
med murar. Den eger en botanisk trädgård, ett
offentligt bibliotek (omkr. 25,000 bd), ett museum
med fornlemningar och taflor, ett prestseminarium,
ett katolskt lärare- och lärarinneseminarium, ett
protest. lärarinneseminarium, en artilleriskola med
verkstäder samt ett dussin kyrkor, bl. a. katedralen
S:t Apollinaris, ombyggd i 11:te årh., med monument
öfver påfven Pius VI, som från 1798 satt som fånge
i V. och dog der 1799. – Valentia Colonia Julia,
Valentia segalaunorum urbs eller Civitas valentinorum,
segalaunernas hufvudstad, blef romersk koloni
under Augustus och var under Valentinianus I en
vigtig stad. Sedan det efter hvartannat tillhört
frankernas rike, Burgund och Arelat, grefskapen
Provence och Toulouse, styrdes det en tid af sina
biskopar samt förenades derefter med Dauphiné och
1446 med Frankrike. Kyrkomöten höllos i V. 374,
584 och 855. Staden, som erhållit universitet
1454, omfattade protestantismen vid midten af
1500-talet. Återkallandet af Nantesiska ediktet (1685)
gaf dess industri och handel en svår stöt.
Valencia. 1. Landskap i Spanien med titeln
konungarike, gränsar i n. till Aragonien, i n. ö. till
Katalonien, i ö. och s. ö. till Medelhafvet samt i
v. till Murcia, Nya Kastilien och Aragonien. Areal
22,876 qvkm. 1,458,750 innev. (1887). Landet är
i öster en smal slätt vid Medelhafvet. Kusten är
låg, sandig, fattig på hamnar, men rik på laguner,
och uppfylles för öfrigt af förgreningar från den
spanska platåns östra rand. De vigtigaste floderna
äro Guadalaviar, Jucar och Segura. Landet är berömdt
för sitt sköna, milda klimat och för sina dalars och
slätters stora bördighet, förhöjd genom konstgjord
bevattning. Skog saknas alldeles. De vigtigaste
produkterna äro hvete, korn, majs, ris, olja, vin,
espartogräs och sydfrukter; äfven batater, jordnötter
och sockerrör odlas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
