Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Val, statsr. Sättet att genom val utdela offentliga uppdrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derjämte de röster, som dessa erhållit i andra rummet,
hvilka derefter uppräknas, och anses derefter hvar och
en vald, som med beräkning af de röster han erhållit
i första rummet jämte dem, som han erhållit i andra
rummet, uppnått det proportionella röstetalet,
och, om ej fullt antal representanter derigenom
vunnits, den eller de af de i andra rummet uppförde,
som framför andra erhållit proportionelt antal röster,
o. s. v. Detta proportions valsystem, som framstälts
i Danmark af Andrae och i England af Hare, och
hvilket i Danmarks riksdag länge gällt vid val inom
densamma, tillämpas numera i Danmark vid val af de
54 folkvalde ledamöterna af danska landstinget. I
England sökte man i den vallag, som gällde före
1884, på det sätt tillgodose minoriteternas billiga
anspråk på erforderligt inflytande på valets utgång,
att man bestämde, att i de kretsar, som hade att
välja 4 eller 3 representanter, skulle på röstsedeln
uppföras ett namn mindre, än antalet representanter
för valkretsen utgjorde. Denna tillämpning af
minoritetsval öfvergafs genom 1884 års valreform,
hvarigenom bestämdes, att ingen valkrets egde välja
flere än två parlamentsmedlemmar. Ett annat sätt,
som blifvit föreslaget eller framkastadt, är att vid
flertalsval de afgifna rösterna ega värde efter den
ordning, i hvilken de uppföras, så att t. ex. det
första namnet å en röstsedel gäller för 1, det andra
för 1/2, det tredje för 1/3 röst o. s. v. Ett tredje
föreslaget sätt är att den röstande må förstärka sin
röst på en och samma person genom att upprepa samma
namn på röstsedeln flere gånger, dock högst så många
gånger som det antal, som skall väljas, utgör. –
Vi hafva i denna vår framställning haft blicken
fäst företrädesvis på de från primärförsamlingarna
såsom sådana utgående valen till enkammarsystemets
nationalförsamling eller, der tvåkammarsystemet råder,
till Andra kammaren, medan vi ej inlåtit oss på någon
redogörelse för hur Första kammaren sammansättes,
emedan det blefve alltför vidlyftigt att här utveckla
detta ämne, utan hänvisa vi i afseende derå till
redogörelsen för statsförfattningen under de särskilda
landens rubriker.
Med hänsyn till representantkallets egenskap af
förtroendeuppdrag är naturligt, att tiden för dess
utöfning är begränsad, efter hvars utgående nytt
val eger rum. Till följd deraf är – utom i vissa
undantagsfall, då ledamöter af Första kammaren kunna
väljas på lifstid – en viss funktionstid bestämd
för den valde representanten och en viss valperiod,
efter hvars utgång nya val ega rum. Denna tid är
bestämd för kommunalrepresentationen till 2 eller
4 år, för folkrepresentationen i Andra kammaren
till 2, 3, 4, 7 år, i Första kammaren till 6, 8,
9 eller 10 år, med undantag af Schweiz’ ständerråd,
hvars medlemmars funktionstid bestämmes af kantonerna
(vanligen 1, äfven 3 år). Vidare kan representanternas
funktionstid vara så bestämd, att den utlöper för alla
representanter på en gång, hvilket medför nya val
för hela kammaren efter denna tids utgång. I sådant
fall är för ersättning af ledamöter, som af ett eller
annat skäl under den gifna tidsperioden måste afgå,
så ordnadt, att antingen, såsom i
Norge, suppleanter finnas utsedda eller ock så,
att då ledamot afgår före funktionstidens utgång
partiella omval göras för den återstående tiden,
iåsom fallet är med Andra kammaren i Sverige och
folketinget i Danmark. Valperioden kan ock vara så
bestämd, att funktionstiden är lika, men utgår ej på
samma tid för alla; representantvalen ske då oftare,
än denna tid angifver, i det att i sådant fall en
del af representanterna, vanligen hälften, omväljes
vid halfva valperiodens utgång. Äfvenledes kan,
såsom förhållandet är i Första kammaren i Sverige,
funktionstiden för ledamöterna vara bestämd, utan
att några nya val för hela kammaren eller för en
gifven del af densamma periodiskt återkomma, utan
kammaren omsättes genom partiella omval för hela
funktionstiden, så snart ledighet inträffar efter
afgående ledamot. Jämte det att nya val sålunda
periodvis återkomma på bestämda tider och under
mellantiden endast partiel omsättning förekommer,
kan i de flesta monarkiska stater regeringen med
upplösning af representationens sammanträden förordna
om nya val för båda kamrarna eller endera, der denna
består af för en viss tid utsedda ledamöter. Exempel
på en sådan rätt jämväl för chefen för verkställande
makten i en republik gifver Frankrike, hvars president
kan med senatens samtycke upplösa deputeradekammaren.
Angående förfarandet vid valförrättning må anmärkas
följande. Sedan på den för valet utsatta dagen
valstyrelse eller valförrättare tillkännagifvit
valets början, skrides det till omröstning, hvarvid
för hvar och en valberättigad beredes tillfälle
att afgifva sin röst. Detta kan ske antingen
efter upprop, då hvar och en af de röstegande
i den ordning de äro uppförda i röstlängden
genom namnupprop anmanas att inför valstyrelsen
afgifva sin röst, eller ock så, att en viss tid
är bestämd, under hvilken de valberättigade, i
den ordning de sjelfva anmäla sig, afgifva sina
röster. Röstegandes röst afgifves i allmänhet af
honom personligen. Omröstningssättet kan vara öppet,
men är i allmänhet slutet. Vid folkrepresentantval
förekommer ej öppen omröstning, sedan England år 1872
afskaffade detta omröstningssätt. Den namnsedel,
som vid sluten omröstning användes, skall, för att
vara gällande, till innehållet vara fri såväl från
all tvetydighet i anseende till personernas namn
som från oriktighet i anseende till deras antal. Den
får således icke innehålla flere namn än det antal,
som skall väljas; enligt svensk valordning får den
ej häller innehålla färre namn. För att garantera
sluten omröstning och för att en röstande ej må kunna
röjas genom det olika utseende hans namnsedel kan
hafva, jämförd med andras, skola enligt vissa lands
valordningar användas röstsedlar, som tillhandahållas
af valstyrelsen. Sedan omröstningen, på grund
deraf att ingen vid valförrättningen vidare anmält
sig, förklarats afslutad, begynner namnsedlarnas
uppläsande inför öppna dörrar eller under kontroll
af särskilda dertill utsedda personer. Enligt vissa
lands valordning skola namnsedlarna, sedan de blifvit
upplästa och sammanräkning skett, förstöras; enligt
andra lands skola de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
