Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wagmüller, Michael - Vagn Aagesön, dansk viking - Vagnborg. Se Läger - Vagnen (Karlavagnen). Se Björn, astron. - Wagner, tyska konstnärer. 1. Hans W., äldre, oriktigt namn för målaren Hans von Kulmbach - Wagner. 2. Maria Dorothea W. - Wagner. 3. Johann Martin W. - Wagner. 4. Friedrich W. - Wagner. 5. Ferdinand W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en fjäril. Efter 1871 modellerade han utkastet
till ett nationalmonument, hvarom det hette, att
det icke saknade fantasi och lyftning, men väl den
karakter, som anstod uppgiftens värdighet. W. var
nämligen visserligen spirituel, men derjämte starkt
naturalistisk och böjd för pittoreska effekter,
så äfven i sina porträttbyster, t. ex. af kemisten
Liebig och tonkonstnären Lachner. En lång tid var han
sysselsatt för den olycklige kung Ludvig II:s räkning
i dennes otillgängliga slott Linderhof i bajerska
berglandet. Bland W:s arbeten må nämnas äfven en
marmorstaty af Liebig (i München, aft. 1883).
Vagn Aagesön [åge-], dansk viking, sonson till
Palnatoke, fick tolf år gammal ett par långskepp med
femtio mans besättning och drog ut på vikingafärd. Då
hans begäran att blifva upptagen i Jomsvikingarnas
samfund afslogs på grund af hans ungdom, utmanade han
Sigvalde och hundra kämpar samt öfvervann dem. V. blef
nu en af de ypperste i samfundet, lika utmärkt
för tapperhet som för förslagenhet. Före det stora
tåget till Norge emot Håkon jarl 986 gjorde han det
löftet att dräpa Thorkil Leira i Viken och äkta hans
dotter. I slaget i Hjörungavåg härdade han längst ut,
men blef till sist öfvermannad och fången. Han beredde
sig det oaktadt tillfälle att dräpa Thorkil och erhöll
derefter genom Erik jarls godhet den fallnes dotter
till äkta. Vid Erik jarls sida deltog V. i slaget vid
Svold (1000). Han blef stamfader för en namnkunnig
slägt, till hvilken hörde bl. a. ärkebiskoparna
Asger och Eskil. E. Ebg.
Vagnborg. Se Läger.
Vagnen (Karlavagnen). Se Björn, astron.
Wagner, tyska konstnärer. – 1. Hans W., äldre, oriktigt namn
för målaren Hans von Kulmbach. Hans verkliga
familjenamn var Suess (ej Fuess). Enligt nyaste
forskningar (K. Koelitz: »Hans Suess v. Kulmbach
und seine werke». 1891) dog han på hösten 1522. –
2. Maria Dorothea W., målarinna, f. i Weimar 1728,
syster till målaren Ernst Dietrich, d. i Meissen 1788,
målade med talang landskap och historiebilder. Hon
var gift med en medelmåttig målare Joh. Jak. W. och
moder till den lefvande målaren Johann Georg W., som
dog 1766 vid 22 års ålder. – 3. Johann Martin W.,
målare och bildhuggare, f. i Würzburg 1778, erhöll
sin första undervisning af sin fader, bildhuggaren
Johann Peter W., och studerade derefter i Wien under
Füger för att blifva målare samt erhöll 1803 första
priset för en målning, Aeneas frågar Venus vägen till
Kartago. Samtidigt reste han till Paris och begaf sig
derifrån till Rom, der han 1805 för bajerska hofvet
utförde två stora oljetaflor: Hjeltarna framför Troja
och Gudarnas rådslag (nu i slottet Schleissheim,
nära München), arbeten, som kunde kallas akademiska
mönster, och som vittnade fördelaktigt om hans insigt
i den antika konstens anda, likasom äfven om hans
böjelse för skulpturen. Denna böjelse framträdde
redan klart med hans illustration till Schillers
»Götter Griechenlandes» och kom till fullt utbrott,
sedan han gjort ett par resor till Grekland på uppdrag
af kronprins
Ludvig af Bajern, hvarvid han bl. a. inköpte de berömda
Egina-grupperna (nu i München) och beskref dem. Derpå
erhöll han å nyo ett uppdrag af kronprinsen, nämligen
att i relief utföra Striden mellan centaurer och
lapiter (för ridskolan i München), hans första
plastiska verk. I sammanhang dermed stod hans
allt djupare studium af antiken, gynnadt af resor
och konstnärliga uppdrag, hvartill äfven hörde
ytterligare inköp af antiker, såsom Barberinske
faunen och den oförlikneliga samlingen af vaser,
till större delen sammansatta af bitar. Också gällde
han efter sin afhandling om »egineterna» för nyare
tidens »lärdaste konstnär». Sin konstnärliga förmåga
ådagalade han förnämligast i en väldig relief, kallad
Folkvandringen, hvilken i 8 afdelningar är uppsatt
i det inre af Walhalla vid Regensburg (1827–37). Han
sluter sig i dessa reliefer icke till de gamles stil
såsom Thorvaldsen, men han förfaller icke häller
till naturalism eller akademisk konventionalitet. Om
också ej utprägladt originel, är dock framställningen
liflig och grupperingen mångfaldig. – Efter detta
arbete utförde W. modellen till Bavaria victrix
(på segervagn med lejonspann), efter hvilken det
förstorade bronsverket på »Siegesthor» i München
utfördes. Det är att beklaga, att konstnären ej fick
tillfälle att se sitt verk uppstäldt i efterbildning,
så att han kunnat hjelpa missförhållandet mellan
de små djuren och den högt ställda gudinnan. Han
lefde nämligen sedan 1821 i Rom, der han dog 1858. –
4. Friedrich W., kopparstickare, f. 1803 i Nürnberg,
d. 1876 i München, studerade först hos nürnbergaren
Reindel (f. 1784, d. 1853), sedan i Paris. Efter sin
hemkomst fick han 1833 Albrecht-Dürer-föreningens
uppdrag att sticka Johannes i öcknen efter Guido
Reni. Derefter utförde han Lionardos »Nattvard»
efter Morghen samt stick efter Albrecht Dürer,
Riedel (»Sakuntala»), Carlo Dolce och Sandrart
(»Festbanketten i Nürnberg till firandet af
Westfaliska freden»). Vidare utgaf han ett
kopparsticksverk öfver medeltida skulpturverk i
Nürnberg. Bland hans öfriga kopparstick må nämnas
»Nedtagningen från korset» efter Rubens, »Ecce
Homo» efter Dürer samt Dürers porträtt. – W:s
son, Edmund W., f. i Nürnberg 1830, studerade först
under sin fader, derefter en längre tid i Antwerpen
och England, men flyttade sedan med fadern till
München. Han vände sig hälst till framställning af
naturen, dels landskap, dels vildt och hundar ute i
den. Han afled 1859 i närheten af München genom ett
vådaskott under en jagt. Hans efterlemnade arbeten
hade vunnit allmänt erkännande. – 5. Ferdinand W.,
målare, f. 1819, d. 1881 i Augsburg, studerade från
1855 vid akademien i München under Cornelius och
Schnorr samt lärde sig äfven fresko-teknik. 1848–54
bodde han i sin födelsestad och målade Yttersta domen
(i kyrkans tak) samt en fresk i kyrkan i Königsbronn,
hvarefter han fick uppdrag af furst Leopold von
Fugger-Babenhausen att pryda yttersidan af Fuggerhuset
i Augsburg med fresker. Han utförde 1860–63 fem stora
bilder ur stadens historia samt under dem dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
