Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wadman, Johan Anders - Vadsbo, härad i Skaraborgs län - Vadsbo, Norra. Se Norra Vadsbo - Vadsbo, Södra. Se Södra Vadsbo - Vadsbro, socken i Södermanlands län - Wadsiær, Kristian Frederik - Vadstena, stapelstad i Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
menigheten, har W:s robusta skämtlynne fritt gifvit
sig luft. Någonting i sitt slag framstående äro de
prosatal han skref för glada samqväm, förnämligast
såsom ordensskald i Göta Par Bricole. Der finnas
styrka i satiren, glans och fantasi i stilen. Af de
kämpande vitterhetsskolorna på W:s tid söker man
i hans dikter förgäfves någon genklang. Genom hans
brist på energi och ärelystnad stannade hans rika
gåfvor i växten. Hans bacchanaliska grundstämning
hemtade sin styrka ur umgängestonen på en tid, då
omåttlighetsbragder i dryckjom ännu här i landet
ansågos för snarare ärofulla än motsatsen. Men
i sina hvardagsvanor var han ytterst måttlig,
för öfrigt af ett stillsamt och menniskovänligt
väsende, ehuru ganska spetsig i sina infall
och puts, när det gällde det af honom illa sedda
presterskapet. – I den ofvannämnda första uppl. af
W:s dikter hade beskäftiga händer af missriktadt
anständighetsnit vidtagit en massa stympningar och
omskrifningar, hvarigenom uttryckens kraft och
udd utplånades. Samma text bibehölls väsentligen
af H. Bjursten (i hans Wadman-uppl. 1855), men de
riktigare läsarterna återställdes af J. G. Carlén
(1869), efter hvilken K. H. Rydberg utgifvit W:s
samlade arbeten (1877; nya uppl. 1881 och 1884).
E. F-t.
Vadsbo, härad i Skaraborgs län, bildar Norra Vadsbo
domsaga och fögderi samt Södra Vadsbo domsaga
och fögderi och omfattar inom Hasselrörs tingslag
socknarna Ekby, Utby, Ullervad, Ek, Leksberg,
Björsäter, Torsö, Hasle, Berga, Färed, Fredsberg,
Björkäng och Bäck, inom Hofva tingslag socknarna
Lyrestad, Amnehärad, Hofva, Finnerödja och Elgarås,
inom Binnebergs tingslag socknarna Horn, Frösve,
Säter, Odensåker, Tidavad, Låstad, Binneberg, Flistad,
Götlunda, Väring, Locketorp, Berg, Lerdala, Böja
och Timmersdala, inom Valla tingslag socknarna Fägre,
Trästena, Undenäs, Halna, Tived, Ransberg, Mölltorp,
Karlsborg, Bellefors, Beateberg, Ekeskog, Hjälstad,
Mo, Vad och Svenneby. Areal 2,753 qvkm. 59,853
innev. (1891).
Vadsbo, Norra. Se Norra Vadsbo.
Vadsbo, Södra. Se Södra Vadsbo.
Vadsbro, socken i Södermanlands län, Oppunda
härad. Areal 4,653 har. 958 innev. (1891). Annex till
Blacksta, Strengnäs stift, Oppunda Östra kontrakt.
Wadskiær [-skär], Kristian Frederik, dansk skald,
f. 1712 nära Skive, blef student 1728 och hade redan
länge skrifvit vers, då han togs i anspråk af Erik
Pontoppidan 1737–41 för dennes psalmbok. De närmast
följande åren uppehöll han sig med att skrifva
tillfällighetsstycken på beställning, tills han
blef professor 1747 i historia vid Sorö akademi
och 1751 i poesi vid universitetet. Död 1779. En
Samling udvalgte vers (1743) utgör blott en del af
hans dikter, hvilka alla utmärka sig för svulst,
sökta qvickheter och begär att lysa med lärdom.
E. Ebg.
Vadstena, stapelstad i Östergötland, ligger i en
särdeles naturskön trakt vid en vik af Vättern. Staden
är snygg och treflig, har många
trädgårdar och planteringar samt gör äfven på afstånd
ett annat och bättre intryck än vanliga svenska
småstäder till följd af de framstående byggnader
den har att uppvisa. Innevånarnas antal uppgick
1870 till 2,399, 1880 till 2,398 och 1891 till
2,171. Stadens område, 619 har, är satt till 21 1/4
mtl. Taxeringsvärdet 1891 utgjorde 2,438,300 kr.,
hvaraf 295,600 kr. för jordbruksfastighet. De bokförda
tillgångarna upptogos 1890 till 594,060 kr., skulderna
till 407,792 kr. För kommunala behof uttaxerades
kr. 8,95 för hvarje krona bevillning. S. å. funnos 31
handlande, med 32 biträden, och 27 handtverkare,
med 43 arbetare. Fabriksanläggningar, äfven
i större skala, hafva några gånger försökts,
men icke haft framgång, t. ex. ett för sin tid
stort linneväfveri (kammarduksfabrik) i slottet
(1753–1830-talet). F. n. finnes ingen fabrik i V. Den
1855 fullbordade hamnen, hvars inre delar utgöras af
slottets upprensade vallgrafvar, har 3 m. djup och
besöktes 1890 af 1,270 fartyg, om tillsammans 117,306
tons drägtighet, alla i inrikes fart. I hamnafgifter
erlades kr. 9,960,76. Intet fartyg är hemmahörande
i V. Genom jernväg till Fogelsta (sedan 1874) står
V. i förbindelse med stambanenätet, och en mindre
jernväg leder söderut till Ödeshög (1888). Utom
handel och sjöfart äro hufvudnäringarna jordbruk och
spetsknyppling, den senare ett ännu fortlefvande
minne från nunneklostrets dagar. Den mest framstående
byggnaden är det visserligen utanför stadens område,
men i dess omedelbara närhet belägna slottet (se
Vadstena slott). Vidare märkes »Blåkyrkan», den forna,
ännu till gudstjenst begagnade klosterkyrkan, uppförd
af blåaktig kalksten från Omberg och invigd 1430, med
en mängd medeltidsminnen, bland hvilka en praktfull
grafvård öfver hertig Magnus af Östergötland, grifter
åt Eriks af Pommern och Karl Knutssons gemåler
(drottningarna Filippa och Katarina), åt Bo Jonsson
Grip m. fl. Till kyrkans restaurering lemnade 1891
års riksdag ett bidrag af 100,000 kronor. Af S:t
Petri kyrka, »Rödkyrkan» (den var byggd af tegel),
qvarstår tornet; det har i senare tid (1876) tillbygts
med ett skolhus. Ett stort hospital for sinnessjuka
är uppbygdt till en del på det gamla nunneklostrets
ruiner, och 1892 års riksdag beviljade ett anslag
på 431,790 kr. till anordnandet i V. af en asyl för
sinnessjuka. På lemningarna af munkklostret ligger
nu ett lasarett och kurhus. Rådhuset, en gammal
tornprydd stenbyggnad, uppfördes 1578 (den gamla
»rådstufvan» hade brunnit 1567). Af bankinrättningar
finnas afdelningskontor af Östergötlands enskilda
bank samt en sparbank. Vidare finnas ett 5-klassigt
allmänt läroverk samt en läroanstalt för öfveråriga
döfstumma (sedan 1878). Från tryckerier i staden
utkomma tidningarna »Vadstena läns tidning»
och »Östgötakuriren», hvardera 3 gånger i veckan,
samt »Tranås tidning» och barntidningen »Linnea». –
I kyrkligt afseende bildar V. med annexen Strå och
S:t Per ett regalt pastorat af 1:sta klassen. Jämte
Skeninge, Söderköping, Motala och Grenna bildar V. en
krets vid val af riksdagsman i Andra kammaren. Stadens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
