Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utö, socken i Stockholms län - Utögdhet, ögonglobens framskjutning. Se Exophthalmos - Uudenmaa. Se Turuma - Uukuniemi, socken i Viborgs län, Finland - Uurais, socken i Vasa län, Finland - Uusikaarlepyy, det finska namnet på Ny-Karleby (se d. o.) - Uusikapunki, det finska namnet på Nystad (se d. o.) - Uusimaa, det finska namnet på Nyland - Uusi Suometar, finskspråkig tidning, som utgifves i Helsingfors - Uvanto (Uvantola) och Uvantolainen. Se Suvanto och Väinämöinen - Uvarov. 1. Sergei Semenovitj U. - Uvarov. 2. Aleksei Sergejevitj U. - Uvarovit, miner., en efter den ryske ministern grefve Uvarov uppkallad smaragdgrön, kromhaltig granat från Ural - Uvertyr (Fr. ouverture), »öppning», musikaliskt inledningsstycke, särskildt till en opera - Uvula, Lat., tungspenen - Uvularia L., bot., ett slägte af liljeartade växter - Uxbridge, stad i engelska grefskapet Middlesex - Uxelles, Nicolas du Blé - Uxmal. Se Yucatan - Uxor, Lat., äkta maka, hustru, gemål - Uytenbogaert, nederlänsk teolog, f. 1557, d. 1644. Se Arminius, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
malmfält är dessutom kändt såsom fyndort för vissa
litiumhaltiga m. fl. mineral.
Th. N–m.
Utögdhet, ögonglobens framskjutning. Se Exophthalmos.
Uudenmaa [ūdenmē]. Se Turuma.
Uukuniemi [ūk-], socken i Viborgs län, Finland,
är ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Sordavala kontrakt, Borgå stift, Sordavala härad
och domsaga. Areal 673 qvkm. Folkmängd 4,836 personer
(1890), finsktalande. A. G. F.
Uurais [ūr-], socken i Vasa län, Finland, är ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Jyväskylä
kontrakt, Borgå stift, Laukas härad, Saarijärvi
domsaga. Areal 461 qvkm. Befolkningen, finsktalande,
2,839 personer (1890). A. G. F.
Uusikaarlepyy [ūsi-kārlepy], det finska namnet på
Ny-Karleby (se d. o.).
Uusikaupunki [ūsi-], det finska namnet på Nystad
(se d. o.).
Uusimaa [ūsima], det finska namnet på Nyland.
Uusi Suometar [ūsi], finskspråkig tidning, som
utgifves i Helsingfors. P. Tikkanen, A. Ahlqvist
m. fl. grundlade 1847 i Helsingfors folktidningen
Suometar (»Finlands dotter»), som de första åren
utkom med ett halfark i 4:o i veckan, men sedermera
utvidgades, så att 1864–65 sex nummer å 1 ark utgåfvos
i veckan. Tidningens sista årgång, 1866, utkom dock
endast två gånger i veckan. Såsom en fortsättning
af »Suometar» kan man anse U. S. (Nya Suometar),
som 1869 uppsattes af det fennomanska partiets
ledare. Bladet var till en början tvåspaltigt, med två
nummer i veckan, men har successivt utvidgats till
format och antal nummer, så att det numera (1892)
utgifves hvarje söckendag i 8- eller 9-spaltigt
format. Prenumerantantalet, som första året var 900
och 1870 sjönk till 600, steg sedermera oafbrutet
och uppgick 1891 till 7,400. Redaktionen handhades
1869 och under början af 1870 af A. Almberg och har
sedermera ombestyrts af V. Löfgren under medverkan
af ett stort antal skriftställare. Bladets tendens
är fennomansk (se Fennomani). M. G. S.
Uvanto (Uvantola) och Uantolainen. Se Suvanto
och Väinämöinen.
Uvarov [-råf], 1. Sergei Semenovitj U., grefve, rysk
lärd och statsman, f. 1785, studerade i Göttingen
och Moskva, var 1811–21 kurator för Petersburgs
universitet, blef 1826 senator och verkade 1833–48
såsom undervisningsminister, hvarunder bl. a. Kievs
universitet grundlades. 1849 blef han ledamot af
riksrådet. Han dog 1855. U. uträttade mycket för den
allmänna bildningens höjande i Ryssland och skaffade
sig sjelf ett namn som lärd genom sina orientaliska
studier och sina arbeten Études de philologie
et de critique (1843; 2:dra uppl. 1845), Esquisses
politiques et litteraires (1849) m. fl. Från 1818 till
sin död var han president i vetenskapsakademien. 1846
upphöjdes han i grefligt stånd. – 2.
Aleksei Sergejevitj U., grefve, den föregåendes son,
f. 1824, d. 1885, gjorde sig känd genom sina
arkeologiska forskningar i Syd-Ryssland, särskildt
genom sina undersökningar af kurganerna (se d. o.),
samt stiftade ett arkeologiskt samfund i Moskva
och det s. k. uvarovska priset (3,000 rubel, som årligen
utdelas af vetenskapsakademien i Petersburg för det
bästa ryska historiska arbete och det bästa nationella
dramatiska verk).
Uvarovit, miner., en efter den ryske ministern grefve
Uvarov uppkallad smaragdgrön, kromhaltig granat
från Ural. Ant. Sj.
Uvertyr (Fr. ouverture), »öppning», musikaliskt
inledningsstycke, särskildt till en opera. De första
operorna hade ingen instrumental inledning alls eller
ock endast en kort bit i madrigalform. Den äldsta
verkliga uvertyren var den franska, den lullyska, som
ännu var mera vokal än instrumental till karakteren
och bestod af tre satser, näml. två långsamma,
omgifvande en hastigare. Den genom Alessandro
Scarlatti häfdvunna italienska uvertyren åter hade två
hastiga satser, omgifvande en långsam, kallades från
början »sinfonia» och blef sedermera äfven moder till
den egentliga symfonien (se d. o.). Gluck uppställde
den fordran att uvertyren skulle förbereda åhörarens
stämning för den kommande operan. Efter honom
skrefs den vanligen såsom en sats i fri sonatform,
föregången af en kort, långsammare introduktion,
och denna form blef ock den grundläggande för den
nyare fristående uvertyren, konsertuvertyren. Efter
Weber har inledningsstycket ofta byggts på motiv
ur sjelfva operan (hos Wagner o. a. i form och namn
af förspel). Detta sätt urartade slutligen till en
tredje form af den moderna uvertyren, nämligen
ett lösare, mera potpurriartadt uppradande
af den följande operans populäraste melodier.
A. L.
Uvula, Lat., tungspenen (se d. o.). – Uvulärt
(uvulart) r-ljud kallas ett r, som åstadkommes genom
tungspenens dallring. Jfr R, sp. 602.
Uvularia L., bot., ett slägte af liljeartade växter,
vanligen ställda tillsammans med gruppen Veratreæ
under Melunthaceæ, men af Asa Gray ansedt såsom
typen för en egen grupp, Uvularieæ A. Gray, som har
2-könade blommor (Veratrum har polygama) samt den
6 bladiga blomkalken under frukten och kalkbladen
försedda med en honingsgrop vid basen. I afseende
på egenskaper skiljer sig Uvularia från Veratreæ
derigenom att arterna i denna förstnämnda grupp icke
äro giftiga, utan användas såsom adstringerande
medel i N. Amerika, som är deras hemland.
O. T. S.
Uxbridge [ö’xbridj], stad i engelska grefskapet
Middlesex, vid floden Colne, Grand-junction-kanalen
och en bibana till Great-Western-jernvägen. 7,669
innev. (1881). Qvarn- och sågverk samt handel med
trävaror, skiffer och kol.
Uxelles [yssä′ll], Nicolas du Blé, marquis d’U, fransk
marskalk, f. 1652, d. 1730, uppgaf 1689 (han var då
generallöjtnant) Mainz åt de kejserlige, men bibehöll
sig likväl i Louvois’ och Ludvig XIV:s ynnest och fick
1703 marskalksstafven. Efter konung Ludvig XIV:s död
(1715) blef han president i utrikeskonseljen.
Uxmal. Se Yucatan.
Uxor, Lat., äkta maka, hustru, gemål.
Uytenbogaert [ö’jtenbågart], nederländsk teolog,
f. 1557, d. 1644. Se Arminius, Jakob.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
