Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utställningar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
angående dispositionsrätten öfver skogen å sådana
skattehemman, som uppkomma af nybyggen, hvilka
hädanefter från kronan upplåtas, eller af sådana
äldre nybyggen, för hvilka föreskrifna byggnads-
och odlingsskyldigheter icke blifvit behörigen
fullgjorda; 3) k. stadgan af d. 30 Maj 1873 om
afvittring i Vesterbottens och Norrbottens läns
lappmarker; 4) K. M:ts förnyade förordning d. 18
Sept. 1874 angående utsyning och försäljning af
skogsalster från kronans skogar i Kopparbergs län
och de norrländska länen; 5) K. M:ts cirkulär
d. 3 Dec. 1880 till dess befallningshafvande i
rikets samtliga län med föreskrifter i afseende
på åtskilliga skogsförvaltningen rörande ämnen;
6) k. förordn. d. 19 Mars 1888 angående åtgärder
till förekommande af öfverdrifven afverkning å
ungskog inom Vesterbottens och Norrbottens län;
samt 7) K. M:ts skrifvelse d. 13 Juni 1890 till
Statskontoret angående sättet för uppbörd och
redovisning af utsyningsafgifter i de norra länen.
C. G. Hz.
Utsäde, landtbr., kallas den säd eller de frön, som
landtmannen eller en växtodlare i allmänhet utsår
och nedlägger i jorden, för att deraf må uppväxa
nya plantor, som i sin ordning vidare utvecklas och
bära mogna frön samt gifva skörd. För att odlingen
af sädesslag och andra kulturväxter skall gå framåt
och gifva en skörd, hvilken till såväl qvaliteten
som qvantiteten må blifva tillfredsställande,
är det af yttersta vigt, att man skaffar sig ett i
alla afseenden fullgodt och passande utsäde. Detta
måste vara väl moget, torrt och oskadadt samt
ega full grobarhet. Desslikes bör det vara väl
rengjordt och omsorgsfullt befriadt från ogräs
eller inblandning af främmande växters frön. I
ändamål att pröfva och undersöka beskaffenheten
af de utsädesslag och frön, som landtmannen
använder, äro s. k. frökontrollstationer (se
Frökontroll) numera inrättade inom flertalet af
landets provinser. Vidare hafva ock uppstått flere
föreningar eller sällskap, hvilka hafva till uppgift
att skaffa för landet lämpliga utsädessorter genom
förädling och acklimatisering m. m. Utsäde, som
producerats i nordligare trakter, plägar visa sig
härdigare och bättre vid odling i en sydligare del
af landet, hvaremot utsäde från ett mildare klimat
ofta är osäkert och ömtåligt, då det användes å mera
nordligt belägna åkerfält eller ängsmarker. Riadt
utsäde gror vanligen jämnare och bättre än sådant,
som är af en mera omvexlande och kanske äfven så hög
fuktighetsgrad, att det blifvit skadadt eller delvis
förlorat groningsförmågan. Erfarenheten har visat,
att några sädesslag, t. ex. råg, blifva bättre till
utsäde, om de ej urtröskas omedelbart efter skörden,
utan få ligga i stack öfver vintern till påföljande
vår eller sommar. Under det sädeskornen förblifva
qvar i axen, eger en eftermognad rum, hvarjämte
det hela blir fullständigare genomtorkadt och af
en mera likformig beskaffenhet. Är säden för öfrigt
omsorgsfullt magasinerad samt väl skyddad mot yttre
och skadlig inverkan, kan groningsförmågan bibehålla
sig oförminskad under flere år. Emellertid är
grobarheten af mycket olika varaktighet hos olika frön och
sädesarter. Somliga utsädesfrön, t. ex. ängskafle
(Alopecurus pratensis), måste utsås ganska snart,
eller samma år, som fröet blifvit skördadt, ty får
detsamma ligga någon längre tid, går groningskraften
förlorad. Andra åter kunna förvaras i många år och
ändå gro väl, så snart de utsås i jorden. Af hvete,
lin, ärter och bönor begagnar man hälst årsgammalt
eller ännu äldre utsäde; af öfriga odlade kulturväxter
deremot hällre nytt än gammalt. Med utsädet kunna ofta
sjukdomar, alstrade af svampsporer och skadeinsekters
larver el. dyl., spridas eller öfverföras på de
efterföljande skördarna. Af denna anledning är det
vanligt, att man före sådden genomfuktar utsädet
med någon sådan lösning eller vätska, som antages
kunna döda dessa sjukdomsfrön eller larver utan att
för öfrigt skada sjelfva utsädet eller tillintetgöra
dess grobarhet. De lösningar, som dertill begagnas,
äro t. ex. sådana, som innehålla kopparvitriol,
kalk eller andra dylika skarpt verkande ämnen och
salter. Tydligt är dock, att man bör använda dylika
lösningar endast i mycket utspädt tillstånd. Med
utsäde, som erhållits från främmande land, hafva
stundom svåra ogräsarter blifvit införda, hvilka sedan
åstadkommit mycken skada, t. ex. långrofvan (Bunias
orientalis och klöfversnärjan (Cuscuta Trifolii)
m. fl. Man kan derför ej vara nog försigtig och
omtänksam vid inköp af utsädesslag eller utsädesfrön,
att ej olägenheter af flerfaldig art kunna uppstå till
skada för långliga tider. Äfven då landtmannen sjelf
producerar sitt utsäde, måste han noga aktgifva på att
han erhåller sådant af bästa beskaffenhet, emedan
resultatet af den blifvande skörden så väsentligt
är beroende af det bättre eller sämre utsäde, som
man begagnar för växtens odling. Erkännas måste
ock, att man på senare tider börjat egna en vida
större uppmärksamhet än förr åt anskaffandet af ett
ypperligt och godt utsäde vid odlingen af alla våra
kulturväxter (en praktisk-vetenskaplig förening
för detta ändamål är den för få år sedan stiftade
»Svenska föreningen för odling och förädling af
utsäde»), och såväl hushållningssällskapen som staten
lemna numera årligen understöd för detta ändamål,
emedan man anser, att utvecklingen af hela landets
jordbruksnäring deraf väsentligen beror. Derjämte
har man anledning hoppas, att vårt land derigenom en
gång i framtiden skall kunna producera ej allenast
tillräckligt utsäde för eget behof, utan ock för
export till andra land, hvaraf för jordbruket skulle
kunna beredas en ny och vigtig inkomstkälla för
höjandet af landets ekonomiska välstånd i allmänhet.
C. E. B.
Utsättande af barn. Se Barns utsättande.
Utsökningsmål, jur., mål, hvilka af öfverexekutor
upptagas och pröfvas, enligt stadgandena i
Utsökningslagen af d. 10 Aug. 1877. Utsökningsmål
äro: lagsökning för gäld, verkställighet af dom i
tvistemål och af beslut i utsökningsmål, qvarstad,
skingringsförbud, reseförbud samt annan handräckning,
som af öfverexekutor må gifvas. Se Verkställighet
af dom. L. A.
Uttalslära. Se Ortoepi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
