Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utajärvi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spränga cerneringskedjan. Utfall företages i
allmänhet kort före dagningen, då fiendens vaksamhet
vanligen är minst och det tilltagande ljuset
underlättar trupprörelserna. Jfr Fästningskrig.
O. A. B.
Utfall, Jean von, sjömilitär, född i Göteborg d. 8
April 1681, var 1697–1703 i främmande sjötjenst,
men sedan 1703 i svensk och avancerade under det
stora nordiska kriget till kommendör 1715 efter
sitt tappra förhållande i sjöslaget utanför Rügen
d. 28 Juli s. å. Han adlades 1716, hvarvid han
lade von till sitt namn. På återväg från Haag,
dit han skickats i ett uppdrag till Görtz, togs
han 1716 på sjön till fånga af Tordenskjold och
återfick friheten först 1719. Natten emellan d. 31
Aug. och 1 Sept. s. å. lyckades han att med 4
små galérer och några slupar i Tordenskjolds åsyn
taga 9 fartyg från danska eskadern och införa dem
såsom priser till Göteborg. 1722 utnämndes han
till schoutbynacht. 1727 anförtroddes honom att i
djupaste hemlighet sluta en traktat med Algeriet,
för hvilket ändamål han under namnet Claes Seeman
i slutet på året afreste öfver Marseille, och
d. 16 April 1729 afslöts Sveriges första freds-
och handelsfördrag med nämnda stat. S. å. blef han
chef för Göteborgs amiralitet, 1736 vice amiral
samt 1742 amiral och amiralitetsråd och chef för
volontärregementet. Såsom befälhafvare öfver stora
flottan (16 linieskepp, 5 fregatter m. m.) höll han
i Maj 1743 vid Hangö en rysk galéreskader instängd
i Finska viken. Då denna eskader tycktes bakom den
sedermera anlända ryska stora flottan vilja tränga
sig ut i Östersjön, skred U. d. 7 Juni till anfall
på ryssarnas stora flotta. Men denna drog sig undan,
följd af den svenska, och under den dimmiga natten
lyckades galéreskadern komma förbi Hangö samt förena
sig med de ryska galererna vid Åland, hvarefter den
svenska kusten låg öppen för hemsökelse. U. dog i
Karlskrona d. 11 Mars 1749.
Utflyttning, jur., den anordning vid laga skifte
(eller storskifte i Kopparbergs län), enligt hvilken
en eller flere af en bys delegare från byn utflytta,
enär byn förut är så sammanbyggd eller dess egor äro
så kringspridda eller aflägsna, att skiftesläggningen
med det lagbestämda högsta antalet skiften på annat
sätt ej är möjlig. Kan ej frivillig öfverenskommelse
träffas rörande de delegare, som skola utflytta,
tillkommer det skiftesmannen att afgöra hvilka
skola vara skyldiga att utflytta, hvarvid, om ej
för vinnande af redigt skifte annorlunda fordras, de
ega rätt att qvarbo, hvilkas hemman pröfvas vara bäst
bebyggda, och som å sina tomtplatser hafva betydligare
trädgårdar eller andra nyttiga inrättningar. Pröfvas
förhållandena deruti lika med afseende å två eller
flere delegare, som ej alla kunna få i byn förblifva,
afgöres genom lottning. Sedan de utflyttningsskyldige
sålunda bestämts, skola skiftesmannen och gode männen
uppskatta och värdera den med utflyttningen förenade
kostnad, hvarvid särskildt skall fästas afseende
vid de gamla husens beskaffenhet, tillgången å
byggnadsmaterial och arbetshjelp, kostnad för
beredande af vattentillgång vid ny gård m. m. I den uppskattade
utflyttningskostnaden skola med den utflyttande
de qvarboende delegarna deltaga, hvarvid bidragen
beräknas efter hvars och ens egoandel och med fäst
afseende å den nytta, som hvar och en kan vinna genom
större utrymme eller bekvämare skiften. Dessa bidrag
skola utgöras i penningar, körslor, dagsverken eller
byggnadsmaterial. Till kostnaderna för utflyttning, som
ålagts, lemnas emellertid äfven, bidrag af statsmedel,
och detta utflyttningsunderstöd utbetalas af K. M:ts
befallningshafvande (k. kung. d. 27 Sept. 1861 och
d. 8 Dec. 1876). Får den utflyttade fordran för
oguldna utflyttningsbidrag eller för ersättning,
som tillerkänts honom för odling, vanhäfd, ståndskog
el. dyl., så eger han, derest denna ej stått inne
längre än ett år efter förfallodagen, förmånsrätt i
den bidragsskyldiga fastighetens jord i likhet med
enskild ränteegare för afgäld af fast egendom (lag
d. 1 Maj 1885; jfr H. B. 17: 6). Genom utflyttningen
skiljes den utflyttade icke ovilkorligen från
nyttjanderätten till sina gamla hus, trädgårdar eller
andra anläggningar; ty om sådana ej genast kunna
å det nya stället inrättas, är han berättigad att
fortfarande under vissa år mot skälig ersättning
till den nye innehafvaren nyttja dessa delar
af sin förutvarande egendom. Jfr Egoskifte.
K. H. B.
Utfodring, fördelningen af de för husdjuren afsedda
fodermedlen, rättar sig efter husdjurens ålder och
fodermedlens beskaffenhet. Unga djur böra i allmänhet
dagligen fodras oftare än äldre, och vid användande
af mycket vattenhaltig föda, såsom gräs, rotfrukter,
drank, mjölk och vassla, bör utfodringen ske oftare
än vid s. k. torrfodring. Hästar utfodras i allmänhet
oftare än öfriga husdjur, men utfodringstiderna måsto
lämpa sig efter den tid djuren hvila från arbete. 4–6
fodergifvor dagligen vid utfodring med hö, hafre och
hackelse torde vara tillräckligt. Vid utfodringen
med hafre bör ej omedelbart efter att djuren förtärt
densamma gifvas hö, emedan den i magen befintliga
hafren utskjutes i tarmarna genom det upptagna
höet, innan ännu hafren hunnit blifva tillräckligt
genomdränkt af magsaften för näringsämnenas
upplösning. – För nötboskapen gifves födan till unga
djur, då de ännu dricka mjölk, minst tre gånger
dagligen; till äldre boskap och vid utfodring med
en blandning af torra fodermedel (hö, halm, säd) och
rotfrukter kan fodret fördelas i två till tre gifver
dagligen. Man börjar då på morgonen med hö och gifver
derefter hälften af den för dagen afsedda qvantiteten
af rotfrukter, hackelse, säd och oljekakor, blandade
tillsammans. På eftermiddagen gifves den återstående
delen af rotfrukter, hackelse, säd och oljekakor
samt derefter halm till nattfoder. Vid användning af
trenne utfodringstider gifves sörpfodret (rotfrukter
etc.) på morgonen och eftermiddagen, hö under middagen
samt halm efter sörpfodret på eftermiddagen. Vid
utfodring med grönfoder bör födan fördelas i 4 gifvor,
likasom då hufvudmassan af födan utgöres af drank. –
Till får kan fodret gifvas i lika fördelning som till
nötkreatur, och svin böra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
