Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uran (uranium) - Uranglas - Uranglimmer - Urania - Urania, namn på en af småplaneterna - Urania - Urania speciosa - Uranienborg - Uranin. Se Pechblende - Uranium. Se Uran - Uranockra - Uranografi - Uranolatri - Uranolit - Uranometri - Uranoplastik - Uranos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pulver, urangult, som nyttjas till färgning af glas
och till porslinsmålning. P. T. C.
Uranglas, kem. tekn., en af uran färgad gulgrön
glasmassa, som nyttjas till lyxföremål, vinglas
o. dyl. Uranglaset utmärkes, liksom uranoxidens
salter i allmänhet, af stark fluorescens, hvarför det
fått användning till vissa fysikaliska instrument.
P. T. C.
Uranglimmer l. torbernit (efter den svenske
kemisten Torbern Bergman), miner., ett vattenhaltigt
urankopparfosfat, som förekommer i perlemorglänsande,
gröna, tafvelformiga, tetragonala kristaller vid
Schneeberg, Johanngeorgenstadt, Joachimsthal och
Cornwall. Ant. Sj.
Urania (Grek., »den himmelska»), Lat. Urania,
mytol. 1. Tillnamn på kärlekens gudinna. Se Aphrodite,
sp. 888. – 2. En af de nio muserna. Se Muser.
Urania, namn på en af småplaneterna.
Urania, namn på ett naturvetenskapligt sällskap
med styrelse i Berlin och bestående af såväl
vetenskapsmän som andra vetenskapligt intresserade
personer. Sällskapet, som 1888 konstituerades
såsom aktiebolag, har gjort naturvetenskapernas
popularisering till sin uppgift. Det har vid
Landesausstellungspark vid Lehrter bahnhof i
Berlin en särskild lokal, som inrymmer dess olika
institutioner. Dessa afdelningar, af hvilka hvar
och en har sin särskilda föreståndare samt i regeln
tre assistenter (institutionens hela personal
uppgår till 30 personer), utgöras af astronomiskt
observatorium, fysikaliskt och mikroskopiskt
kabinett, afdelning för precisionsmekanik samt
vetenskaplig teater. Institutets direktör är
doktor M. Wilhelm Meyer, f. d. observator
vid observatoriet i Genève. Observatoriets
hufvudinstrument är en 12 tums refraktor med 5
m. fokalvidd och förstoring från 70 till 1,300
gånger, näst Strassburgsrefraktorn f. n. Tysklands
största instrument. Det fysiska kabinettet
har en stor samling instrument för experiment
inom elektricitetslärans, optikens, akustikens
o. s. v. områden; det mikroskopiska är försedt med
ett 50-tal instrument samt tillhörande samlingar
af botaniska och zoologiska preparat. Slutligen
framställas å teatern scenerier från de olika
vetenskapernas områden, hvarjämte föredrag,
belysta af projektionsbilder, der hållas. Hela
denna anstalt är mot en ringa afgift tillgänglig
för allmänheten, som der äfven får tillfälle att
i viss mån sjelfständigt utföra experiment med de
förefintliga instrumenten. Institutet besöktes
under första halfåret af sin tillvaro af 60,000
personer. Sällskapet Urania utgifver dessutom, sedan
Okt. 1883, en månatlig tidskrift »Himmel und erde»,
i hvilken såväl äldre som nyare forskningsresultat på
ett gediget sätt i populär form afhandlas. Sommaren
1892 började genom sällskapets försorg å en del
platser i Berlin resas pelare (Urania säule), å hvilka
genom elektrisk förbindelse med observatoriet angifves
tiden på olika ställen i verlden, och å hvilka
meddelas meteorologiska observationer, tiden för de
vigtigaste bantågs afgång m. m. K. B.
Urania speciosa Schreb., bot., synonym till Ravenala
madagascariensis Poir. Se Ravenala.
Uranienborg, kungsgård på sydvestra delen af ön Hven,
3 1/2 mtl., tax. till 166,400 kr. (1891). Af Tycho Brahes
ståtliga slott U. återstår nästan ingenting. Stället,
der det legat, betecknas endast af spridda lemningar
efter de stora, slottet omgifvande vallarna samt en
djup brunn. Stenen begagnades för att dermed uppbygga
kungsgården. Se Hven.
Uranin. Se Pechblende.
Uranium. Se Uran.
Uranockra, miner., en vattenhaltig, jordformig
uranförening af osäker sammansättning, som har gul
färg och förekommer såsom anflog med uranin i Böhmen
samt uppgifves äfven vara sällsynthet vid Skrickerums
grufva i Tjust. Ant. Sj.
Uranografi ( af Grek. uranos, himmel, och
grafein, skrifva), beskrifning öfver
stjernhimmelen.
Uranolatri (af Grek. uranos, himmel, och
latreia, tjenst, dyrkan),
stjerndyrkan, dyrkan af himlakropparna (en art af
polyteism). Jfr Sabeism.
Uranolit (af Grek. uranos, himmel, och lithos, sten),
detsamma som meteorsten.
Uranometri (af Grek. uranos, himmel, och metron,
mått), en stjernkatalog, som upptager stjernornas
koordinater (rektascension och deklination)
samt deras namn och storlek. Benämningen
har särskildt vunnit burskap för sådana
stjernkataloger, som upptaga endast de för blotta
ögat synliga stjernorna. Angående de olika verk
af denna art, som utkommit, se Stjernkatalog.
K. B.
Uranoplastik (af Grek. uranos, egentl.
himlahvalfvet, gommen), kirurg., en operation, som
afser att sluta en klyfning af hårda gommen. En sådan
klyfning, genom hvilken munhålan och näshålan stå i
förbindelse med hvarandra, kan antingen vara medfödd,
i hvilket fall den alltid är förenad med en klyfning
af mjuka gommen samt ofta äfven med den missbildning,
som kallas harmynthet (se d. o.), eller också
förvärfvad, uppkommen genom sårbildningar, som i större
eller mindre utsträckning förstört gommens ben och
mjukdelar. Dessa skador och missbildningar medföra
svårigheter vid sväljningen, i det att födan delvis
intränger i näshålan; derjämte blir talet otydligt och
erhåller en egendomlig nasalklang. För att afhjelpa
dessa olägenheter söker man sluta defekten, som i
regeln är belägen i gommens midtlinie. Den tyske
kirurgen B. R. K. v. Langenbeck föreslog, att man
skulle aflossa från gommens sidodelar på hvardera
sidan en flik, bestående af slemhinna och benhinna,
och sy ihop dessa flikar i midtlinien. I de fall,
der defekten är stor, i synnerhet vid de medfödda
missbildningarna, lemnar operationen ofta ett dåligt
resultat, åtminstone hvad talet beträffar. I dylika
fall är patienten hänvisad till användning af en
konstgjord gom efter operationen. J. E. J-n.
Uranos (Lat. Uranus), Grek. mytol., en
personifikation af det allt omslutande och befruktande
himlahvalfvet. U. är med sin gemål Gaia (Jorden)
fader till det äldsta gudaslägtet. Jfr Mytologi,
sp. 640. A. M. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
