Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull / 1499-1500 (1892) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upsala universitet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föreställa sig. De förmögnare studenterna bodde hos
någon professor eller i bättre borgarehus, men de
fleste fingo packa sig tillsammans i ytterst tarfliga
bostäder, der de ofta hade ett otillräckligt skydd mot
oblid väderlek. Kläderna voro af enklaste slag, och
maten bestod af från landsorten medförda förråd. En
på konsistoriets vägnar af prof. G. Flygare 1794
afgifven redogörelse innehåller en mörk tafla af den
då studerande ungdomens fattigdom. »De spisa 2, 3,
ja ofta 4 af den mat, som lagas för en. Hälften af
hela studerande corpsen eger ej sin högtidsdrägt,
swarta kläder, och ett än mindre antal skärp och
värja.» Lyxen hade dock i ett afseende stigit,
nämligen deri att studenter dåmera gerna ville hafva
hvar och en ett rum för sig. Professorn anser sig
kunna uttala som sitt slutomdöme, att Upsala studenter
voro de sedigaste, som funnos vid något universitet i
verlden. Yttringar af öfverflöd förekommo dock ofta,
fastän regering och konsistorium oupphörligt utfärdade
påbud mot all lyx i mat, dryck och kläder samt
varnade för besök å stadens källare och krogar. Det
mest värderade bihanget till en students drägt var
värjan, hvilken sedan äldre tider bars som en symbol
af akademiskt medborgareskap, men på denna lyxartikel
lades skatt 1716. Förbudet föll dock tämligen snart
i glömska; studenter gingo fortfarande med värja
vid sidan, åtminstone vid högtidliga tillfällen,
och vid filos. doktors-promotionen 1863 bars värja
för sista gången af promovendi. De förbrytelser, till
hvilka studenter under dessa flydda tider gjorde sig
skyldiga, voro hufvudsakligen dryckenskap, slagsmål
och osedlighet. Undersökningar om slagsmål fylla
största delen af kriminalprotokollen. Skjutande
– ute och inne, både skarpt och med löst krut
– hörde till de förgångna studentgenerationernas
nöjen, och länge ifrade konsistorium förgäfves
mot denna skjutning, som i synnerhet egde rum
valborgmässoaftonen på Slottsbacken. Bland öfriga
oordningar kan nämnas, att studenter objudna och
ofta maskerade inträngde i gårdar, der bröllop
firades – ett oskick, som fortfor ännu långt
inpå 1800-talet. Förnämsta orsakerna till dessa
förbrytelser voro dels tidens vildare lynne, dels
den mängd bättre och sämre utskänkningsställen,
som funnos i staden. I början af 1700-talet
omtalas krogar äfven på sådana lokaler, der man minst
väntat finna dem, t. ex. på slottet, i Skytteanum
och Nosocomium. Dessutom idkade enskilda
personer, i synnerhet fattiga professorsenkor
och akademiens legofolk, ölförsäljning som
näringsfång. Vanligaste straffet för öfverträdelse
af gällande lagbestämmelser var instängning i »Carcer»
(det akademiska fängelset), böter och förvisning
från akademien på bestämd tid eller för alltid.
Blefvo oordningarna för stora, insattes de
brottslige på slottet, förstärktes vakten och
påbjöds krogarnas stängning tidigare på aftnarna.
Stundom voro dessa medel ej tillräckligt kraftiga:
på 1660-talet inlades en soldatvakt i staden,
och 1690 hade ofoget stigit till sådan höjd,
att Karl XI måste utfärda en förordning, hvilken med
vatten- och brödstraff belade de studenter, som efter
en viss tid på
aftonen anträffades utomhus. I början af 1700-talet
stadgades, att dylika orostiftare skulle vara
förfallna till krigstjenst, och likartade påbud af
vexlande slag anträffas äfven under den följande
tiden. – I början af April månad 1595 inskrefvos 64
studerande i akademiens album. År 1600 inskrefvos
55, 1610 43, 1620 96, 1630 104, 1640 168, 1650 155,
1660 193, 1670 195, 1680 288, 1690 250, 1700 250,
1710 143, 1720 242, 1730 276, 1740 234, 1750 226,
1760 247, 1770 211, 1780 233. För några år känner man
studenternas ungefärliga antal, t. ex.:

1633	omkr.	1,000
1656	»	1,300
1659	»	1,500
1696	»	700
1704	»	1,150
1730	»	1,050

Bestämda antalet är kändt för följande år:

1761	1,360
1768	1,050
1769	1,120
1770	1,110
1771	980
1772	1,008
1773	1,132
1774	1,198
1775	1,285
1776	1,089
1777	1,072

Sedan 1782, då man började utgifva tryckta kataloger,
är de studerandes antal noga kändt. Mot slutet
af 1700-talet sjönk studentantalet starkt och var
i början af 1800-talet t. o. m. mindre än 500. Det
växte sedan småningom och utgjorde 1827 919, men först
år 1851 hann det åter öfver 1,000-talet. Det sjönk
dock åter genast. Höstterminen 1862 öfverskreds å nyo
siffran 1,000 (studentantalet var då 1,075) och har
sedan dess ej sjunkit derunder. Höstterminen 1886
utgjorde studentantalet 1,928, den högsta siffra,
som hittills uppnåtts. Derefter inträdde åter en
regress. Studenternas fördelning på fakulteter under
senare tiden framgår af följande siffror:

		Teol.	Jur.	Med.	Filos.	Summa
Höstterm.	1865	120	128	88	730	1,066
»	1875	347	142	157	859	1,505
»	1885	161	401	250	1,070	1,882
»	1891	272	474	175	759	1,680

Studenternas indelning i nationer
qvarstår ännu, och nationernas antal är f. n. 13
(se ofvan). Sedan flere år hafva Stockholms nation
och Östgöta nation varit de största. De räknade
höstterminen 1891 resp. 265 och 204 närvarande
medlemmar. De två minsta nationerna: Kalmar och
Gotlands, hade vid samma tid resp. 37 och 30. Alla
nationerna (med undantag af Södermanlands-Nerikes
och Kalmar) hafva egna nationshus, vanligen rätt
prydliga. Huruvida denna särskildt under senare tiden
lifliga byggnadsverksamhet betecknar ett lifligare
och rikare »nationslif» kan dock betviflas. Under de
sista 30 åren har nämligen uppstått en annan art af
föreningar, de s. k. fackföreningarna, som kanske i
högre grad än nationsföreningarna sammanföra personer
med likartade intressen och sträfvanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>