Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
också till sin ohelsa. Denna lokal ökades
sedermera något, men blef dock i längden alldeles
otillräcklig. Akademien lät for 25,000 rdr vid
Islandsbron uppföra en särskild anatomisk byggnad
(1850), till en början använd såsom föreläsningslokal
af nästan alla fakultetens professorer. Men
äfven denna byggnad visade sig, snart nog,
för trång, och på af K. M:t 1876 framställd
proposition beviljade riksdagen 1883 150,000
kr. för tillbyggnad af tvänne flyglar, som uppfördes
1884–85. – Sjukhuset. O. Rudbecks förslag i midten af
1600-talet om inrättandet af ett akademiskt sjukhus
ledde till intet resultat, men upptogs i början af
1700-talet af L. Roberg, som lyckades insamla en
så stor summa af frivilliga bidrag, att ett hus, det
sedermera så kallade Nosocomium, inköptes, der sjuka
torde hafva emottagits omkr. år 1717. Under Robergs
senare år ack dock denna sjukvårdsanstalt förfalla,
men förbättrades under de följande prefekterna Rosén
och Aurivillius. År 1857 förenades universitetets och
länets 1782 upprättade sjukhus, och 1858 började
regelbunden klinik på båda dessa ställen. År 1867
fullbordades det stora Nya sjukhuset, till hvars
uppförande universitetet bidragit med den drygaste
anparten. – De i början af 1860-talet upprättade
patologiska och fysiologiska institutionerna, för
hvilka nya professurer inrättades 1859 och 1863,
inrymdes först i akademiska sjukhuset och anatomiska
byggnaden, men fingo 1867 egna lokaler i ett för deras
räkning vid Trädgårdsgatan uppfördt hus, Regnelleanum,
så kalladt till minne af donatorn, A. F. Regnell
(se denne). Snart nog befanns detta hus emellertid
för litet för sitt dubbla ändamål. Genom en särskild
donation af Regnell och genom afsättning af en del
af räntorna af medicinska fakultetens Regnellska
fond uppfördes 1891 en särskild byggnad för den
fysiologiska institutionen, och det gamla huset
kommer efter nödig om- och tillbyggnad att användas
uteslutande för den patologiska institutionen. –
Psykiatriska kliniken. Det gamla hospitalet for
fattiga sjuka och dårar, förstördt vid stadens brand
1702, bestämdes under senare hälften af 1700-talet
hufvudsakligen till anstalt för sinnessjuka. Som
tilloppet af patienter snart blef så stort,
att den trånga byggnaden ej kunde hysa dem alla,
förvandlades, på ett af landshöfdingen 1802 framstäldt
och af regeringen gilladt förslag, omkr. 1810 ett
f. d. mälteri nära staden till länets dårhus. Det
blef 1832 centralhospital för fem län. En psykiatrisk
klinik, då den första i sitt slag i Sverige, öppnades
i centralhospitalet på hösten 1859. Sedan 1884 är
centralhospitalet inrymdt i ett nytt hus, beläget
s. om staden. – Farmakologiska institutionen. Från
äldre tider sammanhängande med den stora linnéska
professuren, hvarigenom den knappt var representerad
af annat än botaniska trädgårdens medicinalväxter och
prefektens personliga lärdom i ämnet, bildades den
farmakologiska institutionen som ett litet helt för
sig 1861 medelst den wahlenbergska donationen af
en drogsamling å omkr. 1,000 nummer, ett obetydligt
herbarium af läkedomsväxter samt en amanuenslön. Vården af
samlingarna har alltifrån början varit anförtrodd åt
dr R. Fristedt – sedan 1877 såsom e. o. professor och
prefekt för den farmakologiska institutionen. Denna
har derunder utbildats till en för undervisningen
god institution, särskildt på det medico-botaniska
och farmakognostiska området. Samlingarna utgöras
nu af 3,000 à 4,000 nummer dels vegetabiliska ocn
animaliska droger, dels kemiska och farmacevtiska
preparat, en mikro- och en makroskopisk
preparatsamling, äfvensom af ett herbarium af
2,000 nummer m. m. – Kemien, hvilken upptogs som
undervisningsämne först i 1655 års statut, hade till
förste målsman O. Rudbeck d. ä., som bl. a. år 1661
höll privata föreläsningar i kemi – gratis, som egde
en samling laboratorieredskap, hvilken han vid behof
utlånade åt akad:s apotekare, och som anordnade, att
ett laboratorium uppfördes för apotekets behof. En
af hans ämbetsbröder i medicinska fakulteten,
A. Drossander, föreläste åtminstone en termin
kemi och anställde laborationer. År 1750 utnämndes
J. G. Wallerius till innehafvare af den första kemiska
professuren, och till laboratorium inköptes 1752 den
gård vid Vestra Ågatan, der akad. boktryckeriet nu
är inrymdt. Wallerius’ efterträdare voro Torbern
Bergman, J. Afzelius och L. P. Walmstedt. Under
den sistnämndes tid uppstodo två professurer i kemi
(se nedan). År 1851 anslogo ständerna medel till
uppförande af den nuvarande kemiska byggnaden,
som blef färdig 1859. Särskilda laborationslokaler
upplätos då åt de tre institutionerna i allmän,
analytisk och åkerbrukskemi. Dessutom inrymde huset
de mineralogiska och fysiska institutionerna
samt de mineralogiska samlingarna. – Den
mineralogiska och geologiska institutionen
uppstod, då linnéska professuren delades, efter
G. Wahlenbergs bortgång, 1851. Ständerna anslogo
löner till en ny kemisk och en särskild zoologisk
professur. De två kemiska professurerna blefvo:
en i teoretisk kemi och en i geologi, mineralogi
jämte kristallografi, mineralanalys och kemisk
metallurgi etc. L. P. Walmstedt, förut professor i
kemi i vidsträckt betydelse, bibehöll 1852 på grund
af egen önskan endast den geologisk-mineralogiska
professuren, under det att L. F. Svanberg 1853 blef
tillf. professor i allmän- och åkerbrukskemi. De
rika mineralogiska och geologiska samlingarna,
grundlagda genom inköp af Anton Svabs och Torbern
Bergmans samlingar, hafva numera sin plats i
f. d. konsistoriihuset, dit de flyttades sommaren
1885. – Institutionen för medicinsk och fysiologisk
kemi. I 1655 års statut bestämdes, att den ene af
med. professorerna skulle jämte anatomi och botanik
äfven läsa kemi, och då särskild lärostol i kemi år
1750 inrättades, ålades dess innehafvare skyldighet
att undervisa i medicinsk kemi samt framställa
läran om läkemedels tillredande och profvande, recept
o. s. v. I sin nuvarande form och tillhörande den
medicinska fakulteten utgör professuren i medicinsk
och fysiologisk kemi en del af linnéska professuren, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
