Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undantag af Madrids i ett ömkligt skick, hvaremot
Portugals anti-ultramontana universitet i Coimbra
(från 1308, rekonstit. 1772) blomstrar, i synnerhet
hvad juridik beträffar. – De belgiska förete en
blandning af tyskt och franskt väsende. Louvains
(1426) utmärkte sig från början för höga
professorslöner och kom på 1500-talet i rang näst
efter Paris. Det fick ej mindre än 28 collèges
i engelsk stil, och att promoveras der bragte
stort anseende. Upplöst i slutet af 1700-talet,
återupprättades det på 1830-talet. Gent fick
universitet 1816 och Liége 1817, och det liberala
partiet stiftade ett fritt sådant i Bruxelles
1834. – Bland de schweiziska universiteten står
Basels (st. 1460) främst i teologi, Zürichs (1832)
i filosofi, Berns (1834) i juridik. Andra inrättades
i Neufchâtel (1866) och Freiburg (1889). Genève,
som under 1500- och 1600-talen hade en kalvinistisk
centralakademi, fick ett dylikt 1876, och Lausannes
akademi (från 1537) blef universitet 1890. I
afseende på qvinnors universitetsstudier står
Schweiz främst i Europa. Väsentlig likhet med de
tyska universiteten ega, utom de schweiziska, äfven
Österrikes, Hollands, de skandinaviska samt Rysslands,
Finlands och Greklands. – Det ärevördiga universitetet
i Prag är (sedan läsåret 1882–83) splittradt i
ett tyskt och ett tsjechiskt. Vid det i Wien är
numera i synnerhet den medicinska undervisningen
berömd. Andra österrikiska universitetet inrättades i
Olmütz (1581–1855), Graz (1586, ännu blomstrande),
Salzburg (1620–1810), Lemberg (1784, rekonstit. 1817),
och Czernovitz (1875). Krakovs polska universitet
stiftades 1364, fick fyra fakulteter och var under
1400-talet berömdt för astronomi samt humanistiska
studier. Ungern eger universitet i Budapest
(1777; urspr, i Tyrnau, 1635), Klausenburg (1872,
ett magyariskt centrum utan teologisk fakultet)
och det slovakiska i Agram (1874). I Debreczen
inrättades protestantiska kollegier 1531. – I Holland
upphäfdes universiteten i Franeker och Harderwijk
1811, men denna förlust har mer än ersatts genom
Amsterdams nya, blomstrande universitet (1877). – På
Balkanhalfön finner man universitet i Jassy (1860),
Bukarest (1864), Belgrad (reorganis. 1864) och Sofia
(1888). Athens (1837) har fyra, med lärarekrafter
väl tillgodosedda fakulteter. I Korfu fanns 1824–65
ett universitet. – Det äldsta ryska är Dorpats, som
stiftades såsom svenskt 1632 af Gustaf II Adolf och
rekonstituerades 1801; tyskar och slaver hafva länge
stått mot hvarandra der, men det är nu förryskadt. De
öfriga äro Moskvas (1755), Kazans och Charkovs (bägge
1804), Varsjavs (1816) Petersburgs (1819), Kievs
(1833), Odessas (1865) och det i Tomsk i Sibirien
(1888). Om fakulteterna och studierna vid dessa se
Ryssland, sp. 171. – Finland egde sedan 1640 Åbo
universitet, hvilket 1827 flyttades till Helsingfors
(se Helsingfors universitet). – Danmark fick ett
universitet 1479 (se Köpenhamns universitet) och
Norge ett 1811 (se Kristiania universitet).
De svenska statsuniversiteten (Upsala 1477, Lund 1666)
förete vissa afvikelser från den tyska
typen (se Lunds universitet och
Upsala universitet). Om den medicinska högskolan
i Stockholm se Karolinska mediko-kirurgiska
institutet. Det 1878 stiftade fria universitetet
i Stockholm (se Stockholms högskola) fick 1891
på sätt och vis en motbild i Göteborgs högskola,
som börjat sin verksamhet med sju lärostolar,
samtliga inom filosofiska fakultetens humanistiska
sektion. Göteborgs högskola är så till vida en
af staten oberoende anstalt, som hennes medel
tillkommit genom enskild frikostighet (donationer
å sammanlagdt 1,740,000 kr.) och hennes högsta
ledning anförtrotts åt en hufvudsakligen af enskilda,
korporationer vald niomannastyrelse, hvilken äfven
utser högskolans professorer på förord af lärarerådet
(d. v. s. föreningen af ordinarie och tillförordnade
professorer), hvilket råd sjelf väljer högskolans
rektor. Men å andra sidan har högskolan ställt
sig i samband med landets regering. K. M:t har
nämligen stadfäst statuten, förordnar styrelsens
ordförande, stadfäster professorsutnämningarna samt
utser en af de revisorer, hvilka ega att granska
högskolans förvaltning, hvarjämte högskolan har
ställt som en uppgift för sig att förbereda för
samma pröfningar och förvärfva samma pröfningsrätt
som statsuniversiteten.
I Nord-Amerikas Förenta stater förstår man med
universitet l. college öfver hufvud taget en anstalt,
som står midt emellan tyskt gymnasium och den
filosofiska fakulteten vid germanska universitet. De
amerikanska colleges ega gemensamt med gymnasier
klassindelningen, fasta kurser och årsexamina,
undervisningens meddelande till väsentlig del i
form af frågor och svar samt kontrollen öfver de
studerandes lektionsbesök och lefverne, men likna å
andra sidan universiteten i afseende på lärjungarnas
mognare ålder och relativt större frihet jämte rätten
att promovera till bachelor of arts samt utnämna
juris och teologie doktorer (fullbordad teologisk
kurs medför der titeln »master of arts»). De flesta
amerikanska högskolor äro oberoende af staten,
men de stå mestadels i starkt beroende af olika
religiösa samfund. Colleges utgjorde urspr.
prestbildningsanstalter, skapade af kristligt nit
och kyrklig frikostighet; åtskilliga andra hafva
upprättats af olika stater och det stora flertalet
genom enskildes donationer i högre humanistiskt
bildningsintresse. Anstalternas talrikhet motverkar
deras önskvärda centralisering och inflytande samt
det anseende, som kan medfölja der förvärfvad grad,
då ju grader i Förenta staterna utdelas af mera än 370
högskolor. Äldst och berömdast äro Harvard college
i Cambridge (1638), hvarest puritanismen fick en
stamort, och Yale college (förlagdt till New Haven
1716). University of Pennsylvania (i Filadelfia,
1750) erbjöd liberala studievilkor. Vidare förtjena
nämnas de i Princeton och Charlottesville, Columbia
college i New York, Michigan-universitetet i Ann
Arbor, Minnesota-universitetet i Minneapolis,
Johns-Hopkins-universitetet i Baltimore, vid
hvilket hufvudsakligen lärare utbildas, och
Berkeley-San-Francisco-universitetet. Högre
undervisning åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
