Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Umbelliferæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om undanskiftande af egendomen. Framställning i detta
hänseende kan ske dels vid äktenskaps upplösning
genom dödsfall eller skilsmässa, dels under dess
fortfarande bestånd. För det senare fallet eger
ansökan rum i form af en begäran om boskilnad, som
delvis tjenar jämväl andra ändamål. Förfarandet vid
undanskiftande är emellertid enahanda med det, som
vid boskilnad iakttages. Då en gift person dött, kan
undanskiftande påyrkas ej blott af dennes efterlevande
make, utan äfven af dess intestatarfvingar, för
båda fallen i sammanhang med ett afträdande af
boet till borgenärerna eller derförutan. – Der väl
undanskiftande begäres, men deremot boet ej afträdes,
har undanskiftandet en särskild rättsverkan. Såframt
sterbhusdelegare, äkta make och intestatarfvingar,
ej skola ådraga sig personligt ansvar för den dödes
gäld, hafva de nämligen att inom viss tid afträda
boet till borgenärerna. Den sålunda med boets
afträdande förenade verkan åtföljer dock äfven en
ansökan om undanskiftande i och för sig. Den enda
skilnaden är, att i nämnda hänseende boets afträdande
gäller för alla sterbhusdelegarna, undanskiftandet
åter endast för den, som gjort ansökan derom. Hvad
beträffar efterlefvande make, är förenämnda befrielse
från ansvar ej en befrielse från all boets gäld, utan
blott från den, för hvilken han ej redan i egen person
häftar. För det fall att under bestående äktenskap
boskilnad beviljats har emellertid förordnats, att
all egendom, som derefter tillfaller den ene eller
andre maken, skall anses som dess enskilda egendom,
och att hustru, på ett par undantag när, skall undgå
att med sådan egendom svara för boets dåvarande
gäld. En liknande lättnad i ansvar inträder vid äkta
mans frånfälle äfven för enka i händelse af ansökan
om undanskiftande eller af boets afträdande till
borgenärerna. I öfverensstämmelse med hvad förut sagts
om befrielse från personligt ansvar för sådan gäld,
som uteslutande vidkommer den döde, har ansökan om
undanskiftande likväl ifrågavarande verkan, allenast
om den framstälts af enkan sjelf. Jfr Boskilnad och
Urarfva. A. W.
Undantag (D. aftægt, undentag; N. föderaad,
livöre, kaar). Vid försäljning af hemman händer
ofta, att säljaren för sin återstående lifstid
betingar sig af köparen vissa förmåner af hemmanet:
naturaprestationer, bostad eller brukanderätt till
lägenhet. Dylikt aftal kallas undantagskontrakt
och de deri utfästa förmånerna undantag. Genom
inteckning kan för ifrågavarande afkomst- och
nyttjanderättigheter säkerhet vinnas äfven mot
annan än köparen. Och i enlighet med hvad som
stadgats om ogulden köpeskilling bestå de viss tid,
räknad från lagfarts beviljande åt köparen, äfven
utan inteckning gent emot dem, hvilka af köparen
förvärfva rätt till fastigheten. – Att »sitta på
undantag» är i Skandinavien ett ganska vanligt bruk
bland äldre folk af bondeklassen. Den, som på ofvan
nämnda sätt afstått sin egendom, kallas undantagsman
(-enka o. s. v.). A. W.
Undecima (Lat., fem. af undecimus, den elfte),
musikt., den elfte diatoniska tonen från och med
grundtonen, t. ex. f från C räknadt. A. L.
Unden, insjö på Tiveden i Vestergötland, är belägen
vid 117 m. höjd öfver hafvet och betäcker en yta af
100 qvkm. Sjön är triangelformig, med basen af 20
km. längd i n. och s. på östra sidan. Midt på denna
strand ligger Tiveds kyrka, och midt för denna, åt
n. v., är sjöns största bredd (11 km.). Stränderna äro
flerestädes höga och skogklädda; djupet säges vara
betydligt. Inga öar finnas; endast i nordligaste
viken finnas några små holmar. Tillflödena äro
obetydliga. Sjön afflyter åt s. v. genom den 9
km. långa Lisån till sjön Viken. A. G.
Undenäs, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, Valla tingslag. Areal 35,098 har. 5,261
innev. (1890). U. bildar med Halna ett konsistorielt
pastorat, Skara stift, Södra Vadsbo kontrakt.
Under, underverk, mirakel (Lat. miraculum, det,
som väcker undran, förundran eller beundran), kallas
i vidsträcktaste mening allt, som i synnerlig grad
»väcker vår förundran», t. ex. sådant, som vi icke
fullt förstå, och i denna mening talar man om »hafvets
under», »mikroskopets under» o. s. v., eller sådant,
som synes öfverstiga mensklig förmåga, i hvilken
mening man talar t. ex. om »verldens sju underverk»
(se d. o.) o. s. v. Dylika företeelser kunna delas
i vanliga, d. v. s. sådana, som vi blifvit vana vid,
och ovanliga, d. v. s. sådana, som vi ytterst sällan,
kanske blott en gång i vårt lif, blifva vittnen
till. Bland sistnämnda slags företeelser har man i
regeln att söka under i inskränkt och egentlig mening,
d. v. s. sådana företeelser i den sinliga verlden,
som omedelbart härleda sig fran den öfversinliga
verlden. Sådana företeelser menas vanligen, när man
talar om underverk. Den nödvändiga förutsättningen
for under i denna mening är, först och främst,
att en öfversinlig verld finnes och, för det andra,
att denna verld omedelbart kan inverka på den sinliga
verlden. När man icke tror på dessa förutsättningar,
kan man icke häller tro på underverk. Materialismen,
som nekar tillvaron af en öfversinlig verld, kan
alltså icke tro på underverk, lika litet som deismen,
hvilken visserligen tror på en öfversinlig verld,
men nekar, att denna står i något förhållande till vår
verld. Nekar man åter, såsom panteismen gör, de båda
verldarnas fria förhållande till hvarandra, derför
att de betraktas såsom varande i hvarandra på ett
ofritt sätt, då bortvisas undret lätt med den bekante
filosofen Spinozas bevisning: »naturen med sina lagar
är i sjelfva verket detsamma som Guds natur med dess
intelligens och vilja; derför vore ett Guds handlande
i strid med naturens lagar ingenting annat än Guds
handlande i strid med sin egen natur». Rationalismen
slutligen tillmäter menniskoförståndet förmåga att
på ett naturligt sätt förklara allt, hvarför den
anser, att den öfversinliga verlden verkar inom vår
verld endast medelbart genom de naturliga lagarna
och krafterna i denna verld, och förnekar af detta
skäl underverk i egentlig mening. Ty väl medgifver
denna åsigt, att mycket kan se ut, såsom vore det
ett omedelbart verk af en öfversinlig verld, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
