Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uleå elf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ulf Gudmarsson. Se Birgitta.
Ulfhild, Nord. mytol., var dotter af en mytisk
konung Hadding (se Hadding 3) och gift med en man
vid namn Guthorm, hvilken hon lockade att svika
hennes fader. Sveket blef upptäckt och förrädaren
nedhuggen. Th. W.
Ulfhild, Olof den heliges dotter, följde fadern
på hans flykt och stannade, sedan Olof stupat
vid Stiklastad (1030), jämte sin moder, Astrid, i
Sverige. Hon blef sedermera gift med hertig Ordulf
af Sachsen och stammoder till flere fursteätter.
Y. N.
Ulfhild, drottning, var dotter af norske stormannen
Håkon Finnsson, sonson till den bekante Hårek af
Thjotta. Hon var gift först med svenske konungen Inge
d. y. (d. 1125), sedermera, efter hans död, med danske
konungen Nils Svensson (d. 1134), i dennes andra
gifte, och slutligen, sedan hon öfvergifvit Nils, med
konung Sverker d. ä. i dennes förra gifte. Hon skall
hafva dött omkr. 1138, kort efter Sverkers uppstigande
på tronen. Med Sverker hade hon sonen Karl, sedermera
konung Karl Sverkersson. Hon beskrifves såsom
intrigant och maktlysten, men gifmild emot de andlige.
Ulfilas. Se Wulfila.
Ulf Jarl tillhörde en ansedd svensk slägt, i det han
var son till Torgils Sprakalägg, som antages hafva
varit en son af Styrbjörn Starke och Harald Blåtands
dotter Tyra. U. följde Knut den store på hans tåg till
England. Sedermera fick han dennes syster Estrid till
äkta och sattes att styra Danmark under Knuts Romresa
samt hafva Knuts son Hardeknut i sin vård. Då under
Knuts frånvaro konungarna Anund Jakob och Olof den
helige angrepo Danmark, förmådde U. bönderna, som
voro missbelåtna med att Knut så sällan var i landet,
att taga Hardeknut till konung. U. hoppades derigenom
sjelf få utöfva makten under hans minderårighet. Vid
underrättelsen om hvad som skett vände Knut 1027
genast om till Danmark och lyckades, särskildt genom
U:s hjelp, slå de förbundne konungarnas flottor i
Helgeå. Denna U:s tjenst utplånade ej ur Knuts sinne
grollet öfver hans uppförande. Under ett gästabud
hos U. i Roskilde icke långt derefter råkade de
bägge svågrarna vid schackspelet i ordvexling med
hvarandra, och dagen derpå – det var enligt sagan
d. 29 Sept. 1027 – lät Knut en af sina hirdmän döda
U. i Trefaldighetskyrkan. Berättelserna om U:s
förhållande till Knut och hans ändalykt äro hvarandra
motsägande. – U. var fader till Sven, efter modern
kallad Estridsson, och stamfader för den dynasti,
den s. k. Estridska ätten, som 1047–1375 regerade
i Danmark.
Ulf Karlsson. Se Folkungaätten, sp. 1581.
Ulfljot, systerson till Thorleif Spake, utvandrade
från Norge till Island, hvarest han fick i uppdrag
att ordna lagstiftningen. Vid 60 års ålder for han
då tillbaka till Norge och utarbetade i förening med
Thorleif, som för öfrigt är en något mytisk person,
en lag för Island, den s. k. Ulfljotslagen,
med Gulatingslagen till mönster. Efter
hans återkomst till Island blef alltinget
inrättadt derstädes 930 (jfr Island, sp. 845).
Y. N.
Ulfsby (F. Ulvila). 1. Kyrkosocken från medeltiden
i Åbo och Björneborgs län, Finland, belägen kring
utloppet af Kumo elf, lyder under Ulfsby domsaga
och härad samt bildar med Björneborgs stads- och
landsförsamling (som framdeles, enligt beslut af
1877, skall bilda eget pastorat) samt Kulla kapell
ett imperielt pastorat af 1:sta kl., Björneborgs
nedre kontrakt, Åbo ärkestift. Pastoratets befolkning,
22,748 pers. (1890), är endast till en obetydlig del
svensktalande (mest tillhörande stadens befolkning),
återstoden finsktalande. Areal 768 qvkm. – 2. Domsaga,
med 3 tingslag, omfattar Nakkila, Norrmarks, Sastmola
och Siikais socknar samt Hvittisbofjärds och Påmarks
kapellförsamlingar äfvensom Ulfsby pastorat med
undantag af Björneborgs stadsförsamling. Areal
2,528 qvkm. Folkmängd 39,034 pers. (1890). –
3. Härad, deladt i 6 länsmansdistrikt, omfattar utom
ofvannämnda till domsagan hörande församlingar äfven
Eura, Euraåminne, Lappi och Hinnerjoki socknar samt
Kiukais. Honkilahti och Luvia kapell äfvensom Raumo
landsförsamling. Areal omkr. 4,213 qvkm. Folkmängd
omkr. 62,976 personer. – 4. Fordom namn på en stad. Se
Björneborg. A. G. F.
Ulfsbäck, prestgård i Markaryds socken, Kronobergs
län, vid Lagan, omkr. 2,5 km. från socknens kyrka,
är bekant genom diplomatiska förhandlingar, som
förts der emellan Sverige och Danmark. Emellan
U. och det närbelägna, fordom inom Danmarks gräns
liggande Knäred i Halland, hölls sommaren 1569 ett
möte i fredssyfte. I U. bodde Nov. 1612–Jan. 1613
A. Oxenstierna och andra svenska herrar, som förde de
underhandlingar, hvilka ledde till freden i Knäred,
och i U. hade Gustaf II Adolf d. 22–24 Febr. 1629
ett möte med Kristian IV på dennes begäran. Gustaf
II Adolf lyckades icke trots de mest energiska
öfvertalningsförsök att rycka Kristian med sig i
ett kraftigt uppträdande emot kejsaren eller afhålla
honom från att sluta fred med denne. Det finnes i
tryck två berättelser om detta på sin tid med sådan
spänning följda möte, nämligen en af riksrådet
Gabr. Gustafsson Oxenstierna (i »Hist. handl.»,
8:de d., 1881) och en af Chr. Th. Sehested (i
»Danske magazin», III:dje række, 1, s. 25). U. var
fordom kungsgård, och på dess egor låg Hylteskans
(demolerad 1686).
Ulfsfjorden, en 50 km. lång fjord i Tromsö amt,
Norge, på vestra sidan af halfön Lyng. Dess inre
del heter Sörfjorden. Mot ö. sträcker sig en kortare
arm, Kjosen. Y. N.
Ulfsnesön, vid Osterön i Söndre Bergenhus amt, Norge,
är en uppfostringsanstalt för vanartiga barn, som
anlagts och underhålles af staden Bergen, och öfver
hvilken folkskolestyrelsen i Bergen har uppsigt.
Y. N.
Ulfsnäs, gods i Öggestorps och Forserums socknar,
Tveta härad, Jönköpings län, naturskönt beläget vid
Stensjön, som vid sitt utlopp i Vettern bildar flere
vattenfall. Godset, som har en areal af omkr. 1,400
har, består af 9 11/36 mtl jämte en skattefrälseränta
af 1/4 mtl; taxeringsvärde 220,000 kr. (1889). Vid
gården finnas hammarsmedja med manufaktursmide,
qvarn, såg, tröskverk, allt för vattenkraft; å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
