Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ujgurer. Se Uigurer.
Ujhely, Sátorallya-U. [sja’tårallja u’jhelj], by i
ungerska komitatet Zemplén. 11,264 innev. (1880), till
större delen magyarer. Liflig handel och industri.
Ujiji. Se Udjidji.
Uj-Pest. Se Budapest.
Ukamba l. Ukambani, land i britiska Öst-Afrika,
ungefär på lika stort afstånd från Malindi vid
kusten och Victoria Njansa, vattnadt af Sabakis
källfloder och omgifvet i ö. af galla-, i v. af
massai-folket. Innevånarna, uakamba l. uakimangao,
omkr. 70,000, tillhöra ej negerrasen, ehuru de hafva
svartaktig hy. Deras vana att insmörja sin kropp
med fett och rödkrita gör det ej alltid möjligt
att urskilja deras naturliga färg. De hafva något
utstående läppar, stora ögon, något spetsig haka,
svag skäggväxt och tänderna filade spetsiga. De hafva
ingen af hela folket erkänd höfding, men hvarje by
har sin äldste. Missionären Krapf, som besökte landet
tvänne gånger (1849 och 1851), är hittills den ende
europeiske resande, som varit i tillfälle att närmare
lära känna U:s land och folk.
Ukas, R., kejserlig rysk förordning, befallning.
Ukerewe, ö i Victoria Njansa i Central-Afrika,
omkr. 56 km. lång och 15 km. bred, belägen i södra
delen af sjön och förenad med sydöstra kusten genom
ett lågt näs af knappt 2 km. bredd, men genomskuret
af en 2 m. bred kanal, som förenar Speke-viken i
s. med Grant-bukten i n. Omsorgsfullt odlad, föder
ön en talrik befolkning och bildar med närliggande
öar ett särskildt rike, hvars hufvudort är Bukindo
på öns nordkust. Af strandboarna kring sjön kallas
äfven denna U.
Ukermark (af Fornslav. ukra, gräns; jfr <i<u-krajna,</i<
gränsland), nordligaste delen af Mark Brandenburg,
på venstra stranden af Oder, mellan Mittelmark,
Mecklenburg-Strelitz, Pommern och Neumark, motsvarande
de till regeringsomr. Potsdam hörande kretsarna
Prenzlau, Templin och Angermünde. Hufvudort är
Prenzlau. Delar af U. kommo på olika tider till
Brandenburg, och nära 300 år var det tvisteämne mellan
Brandenburg, Pommern och Mecklenburg. Först 1493 var
det fullständigt förenadt med Brandenburg.
Ukermünde. Se Ueckermünde.
Ukert, Friedrich August, tysk lärd, f. i Eutin 1780,
d. 1851 såsom bibliotekarie vid hertigliga biblioteket
i Gotha, är bekant företrädesvis genom den af honom
och Heeren (se denne) utgifna samlingen Geschichte der
europäischen staaten. U. utgaf dessutom Handbuch der
geographie der griechen und römer (3 dlr, 1826–46)
samt, i förening med Fr. Jakobs, Beiträge zur älteren
literatur oder merkwürdigkeiten der herzoglichen
bibliothek zu Gotha (3 bd, 1835–38).
Ukko, Finsk mytol. Ordet betyder egentligen »gubbe»
och begagnades af fornfinnarna ursprungligen såsom
ett vördnadsfullt epitet åt alla högre, mäktigare
väsenden, särskildt Jumala. När detta namn på den
dundrande luftens gud, den himmelske öfverguden, småningom
gått öfver till att betyda »gud» i allmänhet,
blef U. det särskilda namnet på himmelens öfver
alla andra stående gud, och U. tilldelades nu alla
de binamn, epitet och egenskaper, som den förre egt
(se Jumala). U. ansågs hafva skapat urelementen,
»skilt vattnet ifrån luften och jordens fasta grund
från vattnet», ehuru han sedan lemnade de särskilda
delarnas formande åt sina döttrar (Luonnottaret)
samt slutdetaljerna åt Väinämöinen, Ilmarinen och
Lemminkäinen. Såsom luftens herre eller »gamle man»
ansågs U. bo på den nionde himmelen, i himmelens
midt (»nafvel»), i jämnbredd med stjernornas
gårdar, högt öfver molnen. Han herskade öfver alla
himmelens och luftens företeelser och derigenom
äfven öfver väder och vind, årsväxt och allsköns
lycka. Någon gång sågs han gående på molnets
kanter, iklädd himmelsblå strumpor och brokiga
skor samt eldgnistraride skjorta. Regnbågen var
hans stridsbåge, hvarför den äfven ännu ofta kallas
Ukon kaari (»U:s båge»). Med denna afsköt han sina
kopparpilar, hvilka i likhet med bågen gnistrade af
eld. Blixten ansågs vara U:s »eldeggade» svärd; ofta
angifves dock i besvärjelserunorna, att han äfven
använde en gyllene klubba såsom vapen. U. berättas
vara sysselsatt med att uppbära och på dess ställe
qvarhålla himlahvalfvet. Likväl kunde han tillika
vandra fritt och vårda sig om allt skapadt, och han
anropades också såsom den högste och mäktigaste
guden vid alla vigtigare tillfällen: till honom
vände sig såväl åkerbrukaren som jägaren, fiskaren
och krigaren. Af honom bad hvarje värdinna om skydd
för boskapen, och han var särskildt alla besvärjares
och trollkarlars sista och högsta tillflykt, när
all annan hjelp var maktlös. Derför kalla desse
sig ofta för Ukon poika (»U:s son») för att sålunda
stärka sitt anseende. Om våren, när sådden utfördes,
firades till denne mäktige guds ära en fest, hvarvid
maträtter o. a. håfvor utsattes på höga berg,
af hvilka åtskilliga ännu bära namnen Ukonvaara,
Ukonvuori (»U:s berg»). O. G.
Uklum. Se Ucklum.
Ukna, socken i Kalmar län, Norra Tjusts härad. Areal
16,724 har. 2,662 innev. (1890). U. utgör ett
konsistorielt pastorat, Linköpings stift, Norra
Tjusts kontrakt.
Ukraina (»gränsland») kallades i Polen efter Kievs
eröfring genom litaverna (1320) det yttersta
gränslandet i sydöst. Senare förstod man under
detta namn den bördiga landsträckan kring mellersta
Dnjepr. Denna trakt, som till Peter den stores tid
var ett tvistefrö mellan Ryssland och Polen, utgör
större delen af Lillryssland (se d. o.), hvilket
namn synes hafva uppkommit först omkr. 1654, då 10
kosakregementen på östra sidan om Dnjepr ställde sig
under ryskt skydd. Genom fördraget i Andrussowo 1667
och freden i Grzymultowsk 1686 afträdde Polen denna
på östra sidan om Dnjepr belägna del af Lillryssland
(det s. k. ryska U.), medan de lillryske kosakerna
på vestra sidan om denna flod (polska U.) förblefvo
under polsk spira, tills 1793 äfven detta område genom
Polens andra delning tillföll Ryssland. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
