Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyngdlag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att utkräfva hennes brudgåfva och åtföljde
honom på hans tåg. Men sedan Olof på hemvägen
öfverfallits och dödats vid Svold, beröfvade
hon sig lifvet genom svält och dog nio dagar
efter slaget, d. 18 Sept. år 1000. – 3. T. Amalia
Karolina Charlotta Anna, dotter af konung Kristian
IX och hans gemål, Lovisa, föddes i Köpenhamn d. 29
Sept. 1853, förmäldes 1878 med Ernst August, hertig
af Cumberland (se d. o.), och har skänkt honom 6 barn.
E. Ebg.
Tyrann (Grek. tyrannos, Lat. tyrannus) var hos
forntidens greker (och romare) benämningen,
på en hvar, som innehade ett af lagen icke
begränsadt herravälde öfver sina medborgare,
vare sig han utöfvade sin herskaremakt på ett
våldsamt och förtryckande sätt eller icke. Ett
sådant herravälde kallades tyrannis (Lat. tyrannis)
och bildade motsatsen till hvarje slag af fri eller
borgerlig statsförfattning (politeia, libera civitas,
respublica). Bortser man från den heroiska tidens
patriarkaliska konungadöme, hvilket på grund af
sin urgamla tradition och herskareätternas antagna
gudomliga härkomst var af folkmedvetandet erkändt och
derför icke att räkna såsom »tyrannis» i egentlig
mening, så har den grekiska forntidshistorien att
uppvisa två särskilda perioder af tyrannvälden. Den
första af dessa perioder faller inom det 7:de och 6:te
årh. f. Kr. Styrelsesättet var vid denna tid nästan
öfverallt strängt aristokratiskt eller oligarkiskt,
i det att inom hvarje stat några få högadliga familjer
mellan sig delat regeringsmakten. Det hårda förtryck,
som dessa maktegande öfvade mot nationens flertal,
alstrade ett jäsande missnöje, hvilket gjorde det
lätt för någon ärelysten partigängare, ofta ur
de styrandes egen klass, att, stödjande sig på de
stora massorna, tillskansa sig ett envälde, hvilket
icke sällan gick i arf till hans söner. Tyranner i
den mening, som man nu brukar gifva åt detta ord,
voro dessa envåldsherskare visst icke alltid. Att
de måste förfara med stränghet mot det kufvade
adelspartiet, låg i sakens natur; men å andra sidan
låg det i deras intresse att genom mildhet och
rättvisa bibehålla det lägre folkets ynnest. Många
bland dem förde en verkligt landsfaderlig styrelse,
under hvars hägn såväl den materiella utvecklingen
som den högre odlingen på ett berömvärdt sätt
tillgodosågos. Särskildt voro de praktälskande
furstehofven i många fall ypperliga plantskolor för
konst och poesi. Bland envåldsherskare af detta slag
äro att märka Peisistratos och hans söner i Athen,
Kypselos i Korint och Gelon i Syrakusai. Men enväldet
blef, äfven när det utöfvades med hofsamhet, snart
förhatligt. För det hos grekerna tidigt utvecklade
sinnet för borgerlig frihet och likhet inför lagen var
en endes oinskränkta välde öfver alla något i längden
outhärdligt. Också finna vi, att redan före slutet
af 6:te årh., med undantag af de under persiskt skydd
stående vasallväldena i Mindre Asiens kuststäder och
på närliggande öar, nästan alla grekiska envälden voro
störtade och ersatta med fria statsförfattningar. I
många fall var det enskildt hämdbegär, som närmast
föranledde tyrannernas mördande. Men desse »tyrannmördare» hedrades
i alla händelser såsom fäderneslandets välgörare
och blefvo stundom efter sin död dyrkade såsom
heroer. – Det s. k. yngre tyrannis tillhörde
tiden från omkr. 400 f. Kr. till den grekiska
sjelfständighetens undergång och uppstod på spillrorna
af det urartade folkväldet. Det saknade det äldre
enväldets landsfaderliga skaplynne och hade mestadels
karakteren af en brutal militärdespotism. Den
äldste och tillika fullt typiske representanten
för detta yngre tyrannis är Dionysios d. ä. i
Syrakusai. – De trettio tyrannerna har man kallat
ett fåmannavälde i Athen och en samling motkejsare
i Romerska riket (se Grekland, sp. 1,536, och
Romerska riket, sp. 1,378). – I de moderna språken
betyder tyrann en grym, förtryckande herrskare,
och »tyranni» är der liktydigt med förtryck, grymhet.
A. M. A.
Tyrannidae, zool., en familj inom ordningen Passeres
och foglarnas klass. De hafva långa vingar och lång
stjert samt rund näbb med hakformig spets. Öfver 300
arter äro kända från Nya verlden, der de uppehålla
sig i skogar och trädgårdar. De äro kända för den
djerfhet, med hvilken de angripa rofdjur, när dessa
komma deras bo för nära. De lifnära sig företrädesvis
af insekter. L-e.
Tyras. 1. Det grekiska namnet på Dnjestr. –
2. Milesisk koloni på det nuv. Akjermans (se
d. o.) plats i Besarabien.
Tyrconnel, grefve af. Se O’Donnell.
Tyre [tejr]. Se Tire.
Tyresö. 1. Socken i Stockholms län, Sotholms
härad. Areal 7,508 har. 888 innev. (1890). T. bildar
med Dalarö ett till Tyresö gods patronelt pastorat
i Strengnäs stift, Södertörns kontrakt. – 2. Gods
och slott i ofvannämnda socken, naturskönt beläget
vid Kalffjärden af Östersjön, s. ö. om Stockholm,
nära 20 km. landvägen från nämnda stad. Egendomen
består af 10 3/4 mtl och frälseräntor af 3/4 mtl,
och till densamma höra tegelbruk, Åfva qvarn och
såg, Rocksta och Uddby qvarnar, Nyfors pappersbruk
samt Vättinge klädesvalk och sämskmakarestamp jämte
qvarn och grynverk. Arealen anses vara 5,200 har. Det
hela är taxeradt till 571,000 kr. Slottet, hvilket
byggdes af riksdrotset frih. G. Oxenstierna 1620–33,
men sedermera undergått flere förändringar, består af
en tre våningar hög, med två fyra vånings hörntorn
försedd hufvudbyggnad och tvänne låga, fristående
flyglar. T:s förste kände egare är Erengisle Nilsson
till Hammersta (d. 1406). Godset gick sedan i arf
inom slägterna Blå, Lilje och Ryning samt kom genom
Barbro Axelsdotter Bielke till hennes son riksdrotset
frih. Gabriel Gustafsson Oxenstierna (d. 1640),
hvilken kan anses som det nuv. T:s skapare. Han
uppförde 1638–40 äfven den vackra, närbelägna kyrkan,
hvarigenom T. utbröts från Österhaninge socken och
blef jämte Dalarö kapell en egen församling med
jus patronatus för Tyresö egare. Godset kom genom
arf och gifte till riksrådet grefve K. F. Scheffer
(d. 1786) samt såldes 1853 för 160,000 rdr banko till
öfverdirektören J. E. Hörstadius, hvilkens brorson,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
