Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämd till synagoga, men 1877 förvärfvad af
staden och förvandlad till ett nationalmuseum,
egnadt åt Viktor Emanuels minne. De förnämsta af T:s
teatrar äro Teatro regio, vid Piazza Castello (för
2,500 åskådare), en af Italiens vackraste teatrar,
T. Carignano samt den nybyggda T. Vittorio Emmanuele,
den största af alla, i form af en amfiteater, begagnad
äfven som hippodrom. – Universitetet, stiftadt 1404,
har 4 fakulteter samt (1890–91) 74 professorer, 47
privatdocenter och 2,052 studerande, ett bibliotek af
omkr. 200,000 bd, ett observatorium och en botanisk
trädgård. Öfriga högre undervisningsanstalter äro en
krigsakademi, en artilleri- och en ingeniörsskola, ett
tekniskt institut, en slöjdskola, en konstakademi, en
filharmonisk akademi, ett ärkebiskopligt seminarium,
lycéer, gymnasier m. m. – Folkmängden, som 1848
uppgick till 136,849 pers., hade 1861 ökats till
204,715 pers. och 1881, trots de förändringar,
som residensets flyttning förorsakade, till 233,124
pers. 1890 beräknades folkmängden i kommunen till
320,800 pers. T. är säte för en ärkebiskop, en
appellations- och en kassationsdomstol samt för ett
generalkommando. Industrien, som 1881 sysselsatte
17,936 pers. i T. och dess förstäder, omfattar
företrädesvis tillverkning af siden, bijouterier,
möbler, pianon, chokolad, likörer, handskar, läder,
maskiner och vagnar. Såsom knutpunkt för vigtiga
landsvägar och ett större antal jernvägslinier
(till Florens, Genua, Pinerolo, Lanzo, Milano och
Rivoli m. fl.) har T. en betydande transitohandel. –-
Årstemperaturen är nära 12°C. (något öfver 2° för
Jan. och 23° för Juli), med ett maximum af 35,5°
och ett minimum af - 15,5°C. Snö faller sällan i
någon större myckenhet och i medeltal endast 7
dagar om året. Nederbörden, fördelad på 100 dagar,
uppgår till 800 mm. – Den märkligaste platsen i
stadens omgifningar är den ö. om staden belägna
praktfulla klosterkyrkan La Superga, det savojiska
furstehusets grafkyrka, byggd 1715–31 af Juvara
på ett hela den omgifvande slätten beherskande berg,
från hvilket man njuter af en härlig utsigt. – Ehuru
fattigt på historiska minnen, är T. en mycket gammal
stad. Det var de galliske taurinernas hufvudort,
eröfrades 218 f. Kr. af Hannibal och erhöll under
Augustus en romersk koloni och namnet Augusta
Taurinorum. Af romersk arkitektur finnes knappt
något qvar ens i de äldsta delarna af staden, men
anordningen af gatorna i den äldre staden påminner
om ett romerskt fältläger. Palazzo delle due Torri,
ofta kalladt Porta Palatina, är sannolikt del af
en byggnad från 8:de årh. T. fortfor att vara en i
militäriskt hänseende vigtig stad med vexlande öden,
tills det slutligen (1418) gjordes till hufvudstad i
Piemont af Amadeus, förste hertig af Savojen. Under
Emanuel Filibert (1553–80) blef det den hertigliga
familjens vanliga residens, och det var, allteftersom
det savojiska husets besittningar utvidgades eller
vexlade, hufvudstad 1713–20 i konungariket Sicilien,
1720–1861 i konungariket Sardinien och 1861–65 i
konungariket Italien, hvarefter regeringens säte
förlades först till Florens,
sedermera till Rom. – 1640 belägrade och intogo
fransmännen T. Då de 1706 belägrade staden,
blef deras belägringshär, 45,000 man under
marskalk La Feuillade, d. 7 Sept. slagen af en
tysk-savojisk undsättningshär på 30,000 man under
prins Eugène. 1796, 1798 och 1800 ockuperades
T. af fransmännen och var sedermera till 1814
hufvudstad i det med franska kejsaredömet införlifvade
depart. Po. – I T. afslötos d. 29 Aug. 1696 och d. 24
Mars 1860 freder emellan Frankrike och savojiska
huset. I den förra återlemnade Ludvig XIV de
fästningar han eröfrat från hertigen af Savojen, i
den senare afträdde kon. Viktor Emanuel af Sardinien
Savojen och Nizza till Frankrike.
Turinge, socken i Stockholms län, Öknebo härad. Areal
11,828 har. 1,583 innev. (1890). T. utgör ett
konsistorielt pastorat i Strengnäs stift, Södertelge
kontrakt. – Kyrkan, som ar gammal och 1891 grundligt
restaurerats efter ritning af prof. F. G. A. Dahl,
har ett grafkor, som grefve E. Dahlberg byggde åt
sig och sin slägt.
Turjo, Lat., bot., årsskott. Se Stam 1.
Turist (Fr. touriste, af tour, färd, resa),
person, som för nöjes, idrotts eller bildnings
skull gör en resa i eget eller främmande land. –
Turistföreningar hafva under de senare årtiondena
bildats i flere land och utgöras till väsentlig del
af s. k. alpklubbar (se Alpföreningar), i det att
dessa, vid sidan af sitt syfte att i vetenskapligt
afseende genomforska bergstrakter, tillika arbeta på
att utveckla bergbestigningssporten och underlätta
färdväsendet i höglända trakter. I olikhet dermed söka
t. ex, den österrikiska Touristenverein och Dansk
turistförening (stiftad 1888) att mera i allmänhet
främja turistlifvet, anordna stora gemensamma
utflykter till aflägsnare land o. s. v. De norska
och svenska föreningarna deremot kunna närmast
betecknas såsom alpklubbar. Äldst är Den norske
turistförening, som stiftades 1868 och nu (1892)
räknar 2,100 medlemmar, af dem ungefär en tredjedel
på utrikes ort. Dess tidskrift, »Aarbog», har nu
nått sitt 24:de band. Föreningens hufvudsyfte är
att genom anläggande af turisthyddor och vägar,
uppförande af broar o. dyl. underlätta färder i
de mera intressanta norska fjälltrakterna. Den
åtnjuter i årligt statsanslag 5,000 kr. samt
eger i byggnader och kapital omkr. 40,000 kr. –
Svenska turistföreningen stiftades i Upsala 1885,
men flyttades 1887 till Stockholm och egde vid 1892
års början 4,540 medlemmar. Dess uppgift är att »i
fosterlandets intresse utveckla och underlätta
turistväsendet inom Sverige samt arbeta för
spridandet af kännedomen om land och folk». I detta
syfte utgifver föreningen en »Årsskrift» äfvensom en
delvis på tyska öfversatt serie publikationer, benämnd
»Svenska turistföreningens vägvisare», hvarjämte
en utförlig resehandbok är under utarbetning. För
resors underlättande särskildt i landets nordligare
delar har föreningen derstädes uppfört 7 fjällhyddor
(6 i Lappland, 1 i Jämtland) och 1 utsigtstorn (på
Frösön), anlagt, förbättrat och utprickat vägar,
försett åtskilliga lappländska vattendrag med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
