Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tula-arbeten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
docent i österländska språk 1832. T. var under
några år anförare för studenternas sångförening,
såsom hvars egentlige stiftare han anses (se
Upsala studentsång). Han gjorde sig tillika
känd som en skicklig musiker och komponerade
för Gustaf-Adolfs-jubileet den bekanta,
grandiosa kören »Hjeltar, som bedjen» (orden af
C. E. Fahlcrantz). Kort derefter företog han en
längre färd till Tyskland, Österrike, Italien,
Frankrike, England och Danmark, från hvilken han
återkom först 1837, då han, redan förut prestvigd,
utnämndes till e. o. hofpredikant. Efter en ny
vetenskaplig resa 1840–41 befordrades han 1843 till
professor i österländska språk i Upsala. Utom en
polemisk skrift mot Tornberg, en Hebreisk läsebok
(1845; 2:dra, af H. Almqvist omarb. uppl., 1869) samt
ett latinskt festtal med anledning af konung Oskar
I:s kröning (1845) utgaf han några syriska arbeten
efter handskrifter i London, Oxford och Vatikanen:
»Gregorii Bar Hebraei in Jesaiam scholia» (1842),
samme förf:s »In psalmos scholiorum specimen» (s. å.),
»Dionysii Telmahharensis chronici liber primus»
(1848–51) samt »Libri qui inscribitur Paradisus
patrum partes selectae» (1851). Han företog dessutom
nya vetenskapliga resor i utlandet, men återkom sjuk
från den sista och afled i Upsala d. 12 April 1853.
-rn.
3. Tullberg, Tycho Fredrik Hugo, zoolog, akademisk
lärare, den föregåendes son, född i Upsala d. 9
Okt. 1842, blef student derst. 1863 och filos. doktor
1869 med afhandlingen Om Skandinaviens podurider af
underfamiljen Lipurinae. År 1871 kallades T. till
docent i zoologi, och från höstterminen 1876 till
vårterminen 1879 förestod han prosektorsbefattningen
vid Upsala zoologisk-zootomiska institution, hvars
tillkomst och första utveckling äro hans verk. Genom
inrättandet af ett zootomiskt laboratorium blef det
möjligt att vid universitetet meddela undervisning
i zoologi på ett tidsenligt sätt, hvilket sålunda
är T:s förtjenst. 1879 utnämndes han till prosektor
vid samma institution, och 1882 kallades han till
zoologie professor vid Upsala universitet. Såsom
professor har T. oaflåtligt arbetat på att ordna
hela den zoologiska institutionen i Upsala. Den
är nu jämförlig med motsvarande institutioner vid
främmande universitet. Hans förnämsta zoologiska
arbeten, offentliggjorda i Vetenskapsakademiens och
Vetenskapssocietetens skrifter, äro: Förteckning
öfver svenska podurider (1871), Sveriges podurider
(1872), Collembola borealia (1876), Neomenia, a
new genus of invertebrated animals (1875), Ueber
die byssus des Mytilus edulis (1877), Studien über
den bau und das wachsthum des hummerpanzers und der
molluskenschalen (1882) och Bau und entwicklung der
barten bei Balaenoptera Sibbaldii (s. å.). Derjämte
må nämnas Djurriket (i »Sv. Bibl.», 1885) samt Über
konservirung von evertebraten in ausgedehntem zustand
(»Biol. fören. förhandl.», 1892). Såsom exempel på
hans framstående förmåga såsom populär författare
må nämnas art. »Bi» och »Darwinism» i »Nordisk
Familjebok». T. har också företagit
en mängd resor för vetenskapligt ändamål. Så har han
flere gånger besökt Sveriges vestkust för att der
utföra zoologiska undersökningar. Under en af dessa
resor upptäckte han Neomenia, en högst intressant
djurform, som väckt stor uppmärksamhet inom den
vetenskapliga verlden. 1875 och 1888 besökte han en
del tyska universitet (i Leipzig arbetade han vid
zoologiska institutionen). År 1884 blef T. ledamot af
Vetenskapsakademien och 1885 af Vetenskapssocieteten
i Upsala. A. Sg.
Tullberg, Sven Axel Teodor, botanist, paleontolog,
geolog, född i Landskrona d. 27 Febr. 1852, blef
student i Lund 1871, filos. doktor och docent i
geologi 1880, biträdande geolog 1879 samt 1881
geolog och paleontolog vid Sveriges geologiska
undersökning. T. var 1874–75 sekreterare i Lunds
botaniska förening. 1875–77 var han andre lärare
vid Göteborgs och Bohus läns samt vid Vestmanlands
folkhögskolor. Han afled i Lund d. 15 Dec. 1886. T:s
studier rörde sig till en början kring botaniska
ämnen, och i »Botaniska notiser» publicerade
han några botaniska uppsatser: Öfversigt af
de skandinaviska arterna af slägtet Ranunculus
(1873), Bidrag till Skånes flora (i förening med
J. Eriksson, 1873) och Om några på Möen förekommande
Primula-former (1876). Sedermera vändes hans
håg åt paleontologi och geologi, företrädesvis
åt försteningarna i Skånes silurformation och
deras vertikala utbredning. Hans första arbete
på detta område handlar Om Agnostusarterna i
de kambriska aflagringarne vid Andrarum (1880),
men sedermera var det hufvudsakligen graptoliterna,
som blefvo föremål för hans undersökningar från såväl
paleontologisk som stratigrafisk synpunkt. Arbeten
af detta slag äro Några Didymograptusarter i undre
graptolitskiffer vid Kiviks Esperöd (1880), Tvenne
nya graptolitslägten (s. å.), On the graptolites
described by Hisinger and the older swedish authors
(1882), Skånes graptoliter: I. Allmän öfversigt
öfver de siluriska bildningarne i Skåne etc. (1882),
II. Graptolitfaunorna i Cordiolaskiffern och
Cyrtograptusskiffrarna (1883). Ungefär af samma
innehåll som »Skånes graptoliter I» är hans uppsats
i »Zeitschr. d. deutsch. geol. gesellschaft», bd 35,
1883: Ueber die schichtenfolge des silurs in Schonen
etc. Andra arbeten af stratigrafiskt paleontologiskt
innehåll äro Om lagerföljden i de kambriska och
siluriska aflagringarna vid Röstånga (1880) samt
Förelöpande redogörelse för geologiska resor på
Öland (1882). T. beskref vidare de af Nordenskiöld
hemförda juraförsteningarna från Novaja Semlja:
Ueber versteinerungen aus den Aucellenschichten
Novaja Semljas (1881), lemnade meddelande om marina
mollusker i Hörs sandsten samt utgaf de geologiska
kartbladen »Vreta kloster» (jämte G. Linnarsson)
och »Öfvedskloster». A. G. N.
Tullbesökare. Se Besökare.
Tullbevakning. Jämlikt tullverkets
tjenstgöringsreglemente, faststäldt d. 1 Okt. 1831,
bestrides tullbevakningen af dels kustbevakning
(se d. o.), dels gränsbevakning (se Gränsridare),
dels bevakning å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
