Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trumpp, Ernst - Trumsjuka, meteorismus l. tympanitis. 1. Med., bukens utspänning af gas - Trumsjuka. 2. Veterinärv., en sjukdom hos idislare - Trumstake, sjöv., en liten, smäcker stång, som sättes i toppen på en mast eller märsstång - Truphême, François - Trupp, hop, skock, skara, tropp - Truro, stad i engelska grefskapet Cornwall - Trust, Eng., egentl. förtroende, kredit; benämning på en under senaste tiden i Nord-Amerikas Förenta stater uppkommen form för konkurrensens upphäfvande inom flere näringsgrenar - Trustee, Eng., fullmäktig, adminstratör, upplysningsman, intendent - Trutar. Se Måsslägtet och artiklarna om de derst. nämnda arterna - Trutta. Se Laxslägtet - Truxillo. Se Trujillo - Trübau. 1. Se Böhmisch Trübau - Trübau. 2. (Mährisch T., Slav. Moravská Trebová) Stad i vestra delen af Mähren - Try, bot., en folkspråket tillhörande benämning på de arter af slägtet Lonicera, som hafva upprätta stjelkar och stammar - Tryck l. pression, fys., kallas den kraftyttring, som gör sig gällande mellan tvänne kroppar i relativ hvila, hvarvid den ena kroppen sträfvar att hos den andra framtvinga en minskning af volymen eller en förändring af form eller läge - Tryckbank. Se Bank (sp. 1,525) 2. - Tryckeritunnan, detsamma som bibeltryckstunnan (se d. o.) - Tryckfel. Se Korrektur - Tryckform (form, stilform), boktryckaret., en jernram, som innesluter en medelst skrufvar (eller kilar) fast hopdrifven stilsats - Tryckfrihet inbegriper rätt att med tryckpressens tillhjelp utbreda sina tankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sikhs (s. å.) och Das taufbuch der aethiop. kirche;
aethiop. und deutsch (1878). Derjämte skref han en
mängd utmärkta afhandlingar i arabisk och etiopisk
grammatik (1876–82). H. A.
Trumsjuka, meteorismus (af Grek. meteoros upphöjd)
l. tympanitis (af Grek. tympanon, trumma). 1. Med.,
bukens utspänning af gas, som är samlad antingen
i tarmkanalen (meteorismus intestinalis) eller fritt i bukhålan
(m. peritonealis). Den förra formen uppkommer antingen genom
väderbildande födoämnen, framförallt sådana,
som lätt öfvergå i jäsning (färskt vin och öl,
kålsorter och skidfrukter), eller vid magkatarr och
ofullständig smältning af födoämnena i magsäcken eller
vid hinder för tarmgasernas afgång vid paralysi af
tarmen till följd af bukinflammation eller vid alla
slags tillsnörningar af tarmen vid bråck, ileus
o. d. Den peritoneala meteorismen beror på gasers
inträngande i bukhålan genom sår och genombrott å
magsäcken eller tarmen, genom lifmoderbristning
eller yttre sår, som genomgått bukväggen m. m. All
meteorism ger sig tillkänna genom utspänning af
buken, som vid anslag gifver trumton (tympanitisk
ton). Genom mellangärdets uppskjutning uppstå äfven
andnöd och rubbning af cirkulationen till följd
af tryck på hjertat. Den peritoneala meteorismen
ger sig särskildt tillkänna derigenom att gaserna
lägga sig äfven framför lefvern, undantränga
denna bakåt och uppåt samt gifva tympanitisk
ton i lefverregionen, som eljest ger en dämpad
ton. De lindrigare formerna af intestinal meteorism
kallas äfven flatulens eller, om smärta uppstår,
väderkolik. Behandlingen måste i de olika fallen
rätta sig efter sjukdomsorsaken. – 2. Veterinärv.,
en sjukdom hos idislare, hvarvid genom gasutveckling
i djurens första mage – våmmen – denna utspännes
i så hög grad, att djuren med svårighet kunna
andas, ja t. o. m. dö af qväfning. Sjukdomen uppstår
plötsligt och är allmännast bland nötkreaturen samt
igenkännes derpå att bukväggarna, i synnerhet den
venstra, äro mycket utspända och att djuren hafva
andnöd. Orsaken till sjukdomen är vanligen den att
kreaturen förtärt en mängd grönfoder, framförallt
om detsamma varit fuktigt af regn eller dagg och
om djuren ej äro vanda vid sådant foder. Dessutom
kan förtärandet af en riklig mängd rotfrukter gifva
upphof till trumsjuka, likasom hinder för den normala
uppstötningen af gas från våmmen, t. ex. svulster i
närheten af foderstrupen eller främmande kroppar i
densamma, kunna föranleda samling af gas i magen. –
Till häfvande af sjukdomen brukar man uttömma gasen
(som hufvudsakligen består af kolsyra) medelst ett
genom munnen och foderstrupen till magen infördt
svalgrör af kautsjuk eller spiralformigt vriden
mässingstråd eller ock genom att insticka i våmmen
genom venstra bukväggen en s. k. troakar (se d. o.),
hvarigenom gasen får utströmma. Vid lindriga fall af
sjukdomen befordras uppstötning af gas från magen
genom upprepadt tryck å den venstra bukväggen och
genom att inlägga ett halmband i munnen, hvilket
hopbindes bakom öronen. Invärtes gifves saltsyra
(20 gr. till
fullvuxet kreatur), blandad med 1 liter vatten. – Till
förekommande af sjukdomen iakttages, att kreaturen
ej utsläppas fastande på yppig klöfvervall,
att vid stallfodring med grönfoder detta i
början af utfodringen gifves i smärre portioner,
att grönfoder, som undergått jäsning, gifves med
försigtighet samt att ej skämda rotfrukter gifvas åt
kreaturen. 1. F. B. 2. C. A. L.
Trumstake, sjöv., en liten, smäcker stång, som
sättes i toppen på en mast eller märsstång, då den
ofvanför varande stången är nedtagen. Den är försedd
med flagglina, för att flagg eller vimpel må kunna
hissas på densamma. R. N.
Truphême [tryfäm], François, fransk bildhuggare,
f. 1820 i Aix i Provence, d. i Paris 1888, gjorde
sig efter 1850 fördelaktigt känd genom en följd af
ideala stoder, såsom Angelika, smidd vid klippan
(1855, i Grenobles museum), Drömmeri (1859), Ung
flicka vid källan (1867, i Luxembourg, Paris),
Venus och Amor (1868, i museum i Tarbes) m. fl.,
samt en staty af Mirabeau (1872, i rådhuset i Aix).
Trupp (Fr. troupe, af Lat. turba, skara), hop, skock,
skara, tropp; skådespelaresällskap; krigsv., en för
militäriskt ändamål bildad sammanslutning af krigsfolk
(om skilnaden i betyd, mellan »trupp» och »tropp» se
Tropp), vanligen utgörande en hel truppafdelning,
en truppdel eller ett truppförband. I vanligt
språkbruk skiljer man mellan trupper och staber,
deraf ock trupptjenst, tjenst vid trupp, till
skilnad från stabs- eller byrå-tjenst. Af trupper
särskiljer man land- och sjö-trupper, gardes-, hus-
eller elit-trupper, linietrupper, afsedda för armén
i första linien (till skilnad från reservtrupper,
landvärnstrupper, depot-trupper o. s. v.). Med
truppslag, vanligen liktydigt med vapenslag,
förstår man sammanfattningen af de trupper, som
äro afsedda att användas på samma sätt. Så har
man t. ex. infanteri-, kavalleri-, artilleri-,
ingeniör-, jernvägs-, telegraf-, träng-, sjukvårds-,
förvaltningstrupper o. s. v. Om Truppindelning
l. tillfällig indelning se under Indelning, sp. 505. –
Med truppskepp förstås ett slags örlogsångare, som
hufvudsakligen är afsedd till att föra trupper mellan
moderlandet och dess kolonier (jfr Transportfartyg,
under Transport). C. O. N.
Truro, stad i engelska grefskapet Connvall, på ett
slags halfö mellan floderna Allen och Kenwyn, hvilka
nedanför staden förena sig med en gren af Falmouth
harbour, vid Great Western-jernvägen. 10,619
innev. (1881). Staden är sedan 1877 säte för en
anglikansk biskop och har en katedral i för-engelsk
gotik, en af de förnämsta moderna kyrkobyggnader i
England. De vigtigaste importartiklarna äro stenkol
från Wales och trävaror från Norge, och exporten
består af tenn, jernmalm, bly och zink från grufvorna
i granskapet. T. är en af de fem »stannarystäderna»
(af stannum, tenn), dit tennblock från grefskapet
måste föras för stämpling i coinage hall. Det är
en af de äldsta städerna i England och hette under
medeltiden Tueura, Treura, Truruburgh och Teuro.
Trust [tröst], Eng., egentl. förtroende, kredit;
benämning på en under senaste tiden i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
