Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Truber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ungdomen i bygden, och hans 1852 utgifna
diktsamling El libro de los cantares (8:de uppl. 1876) är
alltigenom inspirerad af folkdiktens sångmö. Friskt,
innerligt och med trohjertadt behag besjunger han,
i en något utvecklad och förädlad folkviseform, sin
baskiska hembygds storartade och leende natur, dess
kraftiga, oförderfvade befolkning. Omtyckta, ehuru
ofta färgade af en trångt katolsk uppfattning, äro
äfven hans samlingar af berättelser, sagor och skämt:
Cuentos de color de rosa (1859), Cuentos campesinos
(1862) och Cuentos de madres é hijos (1879) m. fl.,
hvilka mest behandla ämnen ur Biscayas historia, samt
hans historiska romaner, bl. a. El Cid, campeador och
El redentor moderno (1876). I Spanien sjunges och
läses T. af alla. Många af hans alster äro öfversatta
till olika språk.
Trujillo l. Truxillo [-chi’ljå]. 1. Stad i spanska
prov. Cáceres (Estremadura), vid landsvägen mellan
Cáceres och Madrid, på och vid en bergshöjd, som
beherskas af ett gammalt moriskt kastell. Omkr. 10,000
innev. T. är F. Pizarros födelseort. – 2. Hamnstad i
central-amerikanska republiken Honduras, vid en
vik af Hondurasbukten. Den anlades 1524, var i 16:de
årh. en folkrik och blomstrande handelsstad, men dess
välstånd sjönk genom flibustierernas röfverier, och
den eröfrades trots sina fästningsverk af holländarna
1643 och förstördes. Nu ligga forten och kasernerna
i ruiner, och staden har ett förfallet utseende samt
endast omkr. 4,000 innev. Större delen af dess export
(trävaror, hudar och skinn) går öfver Belize. –
3. Hufvudstad i depart. Libertad i syd-amerikanska
republiken Perú, nära kusten och vid jernvägen
Solaverry–Ascope. Omkr. 7,500 innev. Staden anlades
1535 af Pizarro och uppkallades efter hans födelseort
(se T. 1). Den är säte för en biskop samt har ett
prestseminarium, ett s. k. universitet och några
andra undervisningsanstalter. Ehuru sjöstad, är
handeln obetydlig, enär T:s 4,8 km. aflägsna hamn
Huanchaco (officielt Solaverry) är endast en öppen
redd, hvars anlöpande derjämte försvåras af sandbankar
och klippor. – 4. Stad i sydamerikanska republiken
Venezuela, ligger på 820 m. höjd i Cordillera de
Merida, s. ö. om Maracaybo-lagunen. Omkr. 3,000
innev. Den anlades 1559 och var, innan den 1668
förstördes af flibustiererna, en af de vackraste och
rikaste städerna i denna del af spanska Amerika. Från
denna stad utfärdade Bolivar d. 15 Juni 1813 sin
proklamation till strid mot spaniorerna. Äfven
undertecknade han der d. 26 Nov. 1820 med den spanske
generalen Morillo en vapenhvila.
Trullanska synoder benämnas de tvänne stora
kyrkomöten, som höllos i Konstantinopel åren 680
(det 6:te ekumeniska) och 692 (äfven kalladt
Quinisextum, se d. o.). Namnet härleder sig från den
kupolformigt hvälfda sal (trullos) i det kejserliga
palatset, hvarest sessionerna höllos.
<b>Trumbull</B> [trö’m-]. 1. Jonathan T., nord-amerikansk
politiker, f. 1710, d. 1785, utnämndes 1766 till
öfverdomare och var 1769–83,
under hela revolutionstiden, guvernör i
Connecticut. Han ansågs för det amerikanska
whig-partiets ledare samt stödde med råd och
dåd George Washington. Denne plägade i tvistiga
fall yttra: »Låt oss höra hvad broder Jonathan
säger», och derifrån härledes skämtbenämningen
på Förenta staternas befolkning: »Broder Jonatan»
(Brother Jonathan). – 2. John T., nord-amerikansk
historiemålare, den föregåendes son, f. 1756,
d. 1843, deltog någon tid i frihetskriget såsom
adjutant åt Gates och Washington, utbildade derefter
sina konstnärliga anlag hos Benj. West i London och
frambragte hufvudsakligen historiemålningar med ämnen
mestadels från nämnda krig. Till de bästa höra Slaget
vid Bunker’s hill (1786), Montgomerys död (s. å.) och
Washington före slaget vid Princeton (1792). T. var
en samvetsgrann och alsterrik konstnär, men saknade
höghet i uppfattningen. Under sitt presidentskap
för konstakademien i New York (1816–25) bidrog han
mycket till dennas höjande. Af hans arbeten finnas
icke mindre än 57 i Yale colleges T.-galleri och
några på Kapitolium i Washington. – 3. John T.,
nord-amerikansk satiriker. Se Nord-amerikanska
literaturen, sp. 1,212. – 4. Gordon T., nord-amerikansk
målare, f. 1841, gjorde sina studier i Hartford och
i New York under James Hart, hvarpå han slog sig
ned i Hartford. Bland hans verk nämnas såsom mera
bekanta Moriskt vakttorn på Spaniens kust samt några
intressanta fiskbilder med benämningarna A critical
moment, Plunge for life och Over the falls, hvilka –
såsom det heter – »vittna om grundliga ichthyologiska
studier».
Trumf (Fr. triomphe, egentl. triumf, seger),
i kortspel den färg, som sticker öfver de andra;
kort af högsta färg.
Trumhinnan (membrana tympani). Se Hörselorgan.
Trumhålan (cavitas tympani). Se Hörselorgan.
Trumma. 1. Ital. tamburo, cassa, Fr. tambour,
caisse, Eng. drum, T. trommel (af Fornhögt. trumpa,
trumba, trumpet), musikt., ett urgammalt
slaginstrument, bestående af en trä- eller
bleckcylinder, hvars båda ändar äro öfverspända
med hudar, som fasthållas af träband och kunna mer
eller mindre åtdragas genom dem emellan i sicksack
löpande snören. På de mindre arterna löper tvärs
öfver den undre huden den s. k. sångsträngen, genom
hvars skallrande den skrällande tonen uppkommer. Den
öfre fallen anslås med små träklubbor, trumpinnar,
hvarvid endast rytmiken, men ingen bestämd ton
afses. Hvirfveln noteras, liksom för pukan, såsom
drill eller tremolo. Man skiljer mellan tre arter
af trumma: stor trumma, utan sångsträng, anslås med
en enda trumpinne vanligen i förening med bäcken,
rulltrumma, något mindre, samt militärtrumma, den
minsta och gifvande den skarpaste tonen. Egypterna
och parterna nyttjade trumman (på latin kallad
symphonia). Deremot förekom den icke hos grekerna
och romarna, som i stället hade tamburiner och pukor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
