Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tronföljd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rörelse, då hon i sin bana vid sommar- och
vintersolståndet tangerar tropikerna (deraf
namnet). Den norra vändkretsen kallas äfven kräftans,
den södra stenbockens efter de stjernbilder eller
djurkretstecken, som befinna sig på de ställen
af himmelen (solstitialpunkterna), der ekliptikan
tangerar hvardera tropiken (jfr Polcirkel). – För
jordorter norr om norra vändkretsen kommer solen
under årets lopp aldrig norr om eller i zenit. För
orter på sjelfva vändkretsen når solen zenit vid
midsommar. För orter mellan eqvatorn och norra
vändkretsen sker detta redan på våren, och solen går
vid midsommaren norr om zenit. Liknande förhållanden
gälla för södra halfklotet. Den del af jorden,
som ligger mellan tropikerna, kallas den tropiska
l. heta zonen; mellan hvardera tropiken och närmaste
polcirkel faller en tempererad zon. De land och haf,
som ligga inom den heta zonen, kallas tropiska,
klimatet derstädes tropiskt. Äfven talar man om
en tropisk växtverld. d. v. s. de i de heta landen
inhemska växterna, och om tropiska sjukdomar (se
Tropisk 4). K. B.
Troplkfogelslägtet, Phaethon, zool., hör till
familjen hafssulor (Dysporidae) inom de årfotade
foglarnas ordning (Steyanopodes), simfoglarnas
underklass (Natatores) och foglarnas klass. Kroppen
är undersätsig och af obetydlig storlek, näbben
sammantryckt från sidorna, ofvan svagt böjd, spetsig,
ungefär af hufvudets längd och med sågade käkkanter,
vingarna långa, de båda mellersta stjertpennorna
mycket förlängda och nästan utan fan, benen svaga,
med kort tärs, samt bak- och innertån förenade blott
medelst en smal hinna. De tre till detta slägte
hörande arterna flyga med synnerlig snabbhet och
lätthet, störtdyka efter fiskar och bläckfiskar
samt häcka på marken, hälst på ensligt liggande
öar. Tropikfoglarna höra till verldshafvens
vackraste varelser samt väcka beundran genom
såväl sin vackra fjäderdrägt som sin behagliga
och skickliga flygt. Ofta följa de långtifrån land
hela dagar efter fartyg, hvarvid de, ehuru sällan,
sätta sig på rårna. Honan lägger endast ett ägg,
hvilket rufvas af båda makarna, som dervid ej
visa någon skygghet för menniskor. Ungen är tätt
beklädd med fint dun. De förlängda stjertfjädrarna
skattas såsom prydnader högt af innevånarna på
åtskilliga af Stilla hafvets öar. Tropikfoglarna
äro hemma på alla mellan tropikerna belägna haf och
träffas endast sällan i de tempererade bältena;
enstaka exemplar hafva dock stormdrifvits till
Europas kuster. – Hvitstjertade tropikfogeln,
Ph. aethereus, af Linné kallad »solens son», är hvit,
med rosenröd anstrykning samt svartstreckade rygg-,
skulder- och öfvergumpsfjädrar. Handpennornas
ytterfan är svart. Genom ögat går ett svart
streck. Stjertfjädrarna äro hvita, näbben röd
och fötterna gula, med svarta tår. Längden utgör
1 m. (utan de förlängda stjertpennorna 40 cm.). –
Rödstjertade tropikfogeln, Ph. phoenicurus, är hvit,
med rosenröd anstrykning. Omkring ögat stå några
svarta fläckar. Öfvergumpen och de små vingtäckarna
äro svarta, de långa stjertpennorna svarta vid
roten, för öfrigt röda. Näbben är röd och
fötterna svarta. Längden är 90 cm. C. R. S.
Trppin. Se Atropin.
Tropisk (Grek. tropikos, af tropos,
vändning). 1. Bildlig, figurlig, öfverförd, oegentlig-
(se Trop). – 2. Astron. En himmelskropps omlopp
och omloppstid kallas tropiska, då de hänföras till
vårdagjämningspunkten. Den tropiska omloppstiden
blir på grund af vårdagjämningspunktens retrograda
rörelse (procession) något kortare än den sideriska,
som hänför sig till fixstjernorna. Jfr Astronomisk
månad och Astronomiskt år. – 3. Som ligger under
eller mellan vändkretsarna; tillhörande det
heta jordbältet, t. ex. tropiska land och haf,
tropiska växter, tropiskt klimat (se Tropik). –
Tropiska sjukdomar kallas sjukdomsformer, som
antingen uteslutande eller i jämförelsevis
stor freqvens förekomma (äro endemiska)
inom tropikerna eller der utmärka sig for ett
synnerligen elakartadt förlopp. Till större delen
höra de till infektionssjukdomarnas grupp. Det
tropiska klimatet med sin höga grad af värme och
fuktighet är synnerligen gynsamt för utveckling
af mikro-organismer i allmänhet, således äfven för
dem, som äro patogena (sjukdomsalstrande). Många
trakter af den tropiska zonen karakteriseras
af regelbundet omvexlande perioder af regn och
torka. Kändt är hvilken inverkan på freqvensen af
infektionssjukdomsfall, som grundvattnets sjunkande
utöfvar. När marken torkar, utveckla sig härdar
af mikroorganismer i densamma. Dessa sjukdomsfrön
upptagas af och spridas med luften, som står i
beröring med och delvis intränger i de ytliga
jordlagren. Exempel härpå erbjuda förhållandena
inom malaria-områdena vid Nilen, Ganges, Senegal,
Niger m. fl. floder, der fallen af malaria tilltaga,
då vattnet börjar sjunka. I det ouppodlade skick,
hvari marken inom större delen af det tropiska
området befinner sig, utgör den en god jordmån
för vissa mikroorganismer, som företrädesvis
utveckla sig bland multnande växtdelar. Det första
upprödjandet af de tropiska vildmarkerna har visat
sig i flere fall medföra svåra utbrott af malaria;
detsamma har man iakttagit efter jordbäfningar, och
man har satt dessa utbrott af endemier i samband
med en spridning af mikro-organismer, som förut
utvecklat sig i den orörda marken utan att gifva sin
förderfbringande natur till känna. Ett utveckladt
jordbruk med dränering af marken har alltid visat
sig förbättra de hygieniska förhållandena å en
trakt. Ganska träffande är ett yttrande att mot
malaria skyddar endast den största vildmark eller ock
en fullkomlig kultur. Slutligen tillkommer, att lifvet
i de tropiska trakterna ställer stora fordringar på
organismen. Det gäller att uthärda strapatser, hetta,
brist på lämpliga födoämnen o. s. v., och derigenom
minskas motståndskraften mot skadliga inflytelser. Att
döma af hittills gjorda rön, utgöra nämligen vissa i
organismen under ämnesomsättningen bildade ämnen ett
kraftigt motgift mot mikro-organismerna; och allt,
som försvagar organismen sjelf, d. v. s. nedsätter
och rubbar ämnesomsättningen i densamma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
