Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tripolit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trippeltakt, musikt., tredelad takt, t. ex. 3/4, 9/8
o. s. v.
Triptolemos, Grek. mytol., en i förening med den
elevsinska Demeter och Persefone dyrkad halfgud
(heros). Sagorna omtala honom såsom en son af
den elevsinske konungen Keleos, men omhuldad
och fostrad af Demeter, hvilken äfven ville göra
honom odödlig. Å hennes vägnar undervisade han
menniskorna i åkerbrukets konst, och han gällde
såsom uppfinnare af plogen. Då med åkerbruket
följer ett ordnadt samhällsskick, omtalas
T. äfven såsom lagstiftare och samhällsordnare.
A. M. A.
Triptychon, triptyk (af Grek. triptychos, tredubbelt
hoplagd), en af tre hoplagda skifvor sammansatt
skriftafla; altarprydnad, som består af ett fast
midtparti, med skulpterade bilder eller målningar,
samt tvänne smalare flyglar, hvilka såsom dörrar
kunna slås ihop öfver midtstycket. Triptykerna voro
särskildt omtyckta under senare delen af medeltiden,
och många sådana finnas ännu i våra kyrkor (Strengnäs,
Vesterås m. fl.). Anordningssättet bibehöll sig äfven
långt in i nyare tiden. Från 1500-talets senare hälft
härrör den stora triptyken, af M. van Heemskerk,
i Linköpings Domkyrka, från 1600-talets midt det
praktfulla altarskåpet i Stockholms Storkyrka. Jfr
Diptychon. Upk.
Trirem. Se Galér och Trier.
Trisectio anguli, Lat., »vinkelns tredelning»,
matem., problemet att genom geometrisk konstruktion
dela en plan rätlinig vinkel i tre lika stora
delar. Detta kan ske på många olika sätt, t. ex. med
tillhjelp af en cirkel och en hyperbel. I inskränkt
och egentlig mening förstår man med »trisectio
anguli» problemet att medelst cirkeln och räta linien
exakt dela en vinkel i tre lika stora delar. I denna
mening är problemet icke möjligt att lösa. Analytiskt
uttryckt, leder det nämligen, om hela vinkeln kallas
3α, till eqvationen sin 3α = 3 sinα - 4 sin3α,
hvilken skall lösas i afseende på sinα. Men då i
rötterna till denna eqvation sin 3α uppträder under
kubikrotstecken, hvilket icke kan bortskaffas, och
då inga kubikrötter kunna geometriskt konstrueras
endast med tillhjelp af cirklar och räta linier,
följer deraf att »trisectio anguli» i inskränkt
mening innebär en motsägelse. Deremot kan man genom
många olika konstruktioner approximativt bestämma en
vinkel, som är tredjedelen af en gifven vinkel. –
Problemet om vinkelns tredelning var föremål för
stor uppmärksamhet från de grekiske och arabiske
matematikernas sida. Den första numera säkert kända
lösningen lemnades af Nikomedes med tillhjelp af
konkoiden (se d. o.). Vidare behandlades problemet
af bl. a. Archimedes, hvilken synes hafva användt
en mera mekanisk konstruktion, och af Pappos, som
löste detsamma dels medelst Archimedes’ spiral,
dels medelst qvadratrisen. Hos araberna blef det
föremål för undersökningar af Thabit ibn Kurra,
Alkuhi, As-Sagani och särskildt Alsidschzi, hvilken
sistnämnde vid lösningen betjenade sig af en cirkel
och en liksidig hyperbel. Mot slutet af 1500-talet
visade Viète, att problemet kunde reduceras till
lösning af en kubisk eqvation, och dermed var
egentligen ur vetenskaplig synpunkt hela frågan
afslutad, så att de lösningar, hvilka sedermera
blifvit gifna (t. ex. af Viviani 1677 medelst konkoid
och hyperbel), icke ega något större intresse. Deremot
har problemet ända in i våra dagar fortfarit att,
på samma sätt som »quadratura circuli,» behandlas
af personer utan matematisk underbyggnad, hvilka
sökt att lösa det på elementär väg. Antalet tryckta
lösningar af detta slag, hvilka naturligtvis alla äro
på ett eller annat sätt oriktiga, är ej obetydligt,
och antalet af dem, som icke blifvit tryckta, är med
säkerhet mångdubbelt större. Bland de förstnämnda
må för kuriositetens skull nämnas en 1888 i New York
utgifven, hvars författare, L. S. Benson, uppgifver
sig härstamma från Sverige; denna lösning är riktig
endast i ett specialfall, men gifver i allmänhet
felaktiga resultat. G. E.
Trisett l. tresett (Ital. tre setti, »tre sjuor»;
Fr. tré-sept), ett förr brukligt kortspel.
Trisetum Pers., hafre-äxing, bot., ett från
Avena (se Hafre) utbrutet, mindre slägte inom
nat. fam. Gramineae Juss., kl. Triandria L. Det
består i svenska floran af endast 3 arter. Dessa
äro medelstora eller tämligen lågväxta gräs med mer
eller mindre håriga blad och slidor och omkr. 6
mm. långa småax, hvilka oftast äro kortskaftade,
platta, 2–3-blommiga, i utbredd eller axlikt hopdragen
vippa. Den i Sverige mera utbredda, men dock alltid
mindre vanliga arten T. flavescens P. (Avena L.) bär
namnet gul hafre-äxing (»gullhafre») och är ett godt
fodergräs. De båda andra arterna tillhöra uteslutande
fjälltrakterna. O. T. S.
Trismegistos. Se Hermes, mytol.
Trismus, munläsa, munhäfta, ihållande sammandragning
af tuggmusklerna. Se Munläsa och Nervsjukdomar.
Trissa, sjöv., nyttjas någon gång i betydelsen
»brassa» (se d. o.). Uttrycket härleder sig från
den tid, då fartygen voro försedda med »blindor»
(segel under bogsprötet), åt hvilka gåfvos olika
ställningar med tåg, som kallades »trissor» (brassar),
jfr Blindrå. R. N.
Trissino, Giovanni Giorgio, italiensk författare,
f. 1478 i Vicenza, d. 1550, betroddes med åtskilliga
diplomatiska beskickningar af påfvarna Leo X och
Klemens VII. En lärd pedant, utan några verkliga
skaldegåfvor, skref T. bl. a. efter antika mönster den
högeligen misslyckade psevdoklassiska epopén L’Italia
liberata da’ goti (1547–48; 3:dje uppl. 1779) och
Sofonisbe (1515), den första regelrätta tragedi i
nyare tider. I dessa arbeten införde han ett nytt
versslag, den orimmade femfotade jamben (versi
sciolti, som han dock ej förmådde behandla med lif
och harmoni. T:s arbeten utgåfvos samlade i 2 bd
1729. Jfr Alamanni.
Trissled. Se Trochlea.
Trist (Lat. tristis), sorgsen, ledsen, bedröfvad,
svårmodig; mulen, kuslig; ledsam, bedröflig.
Tristan da Cunha [trista’ong daku’nja], britisk ö i
södra delen af Atlantiska hafvet nästan midt emellan
Goda Hoppsudden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
