Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Treitschke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i stadens hamn, som har ett djup af 4,6 m., 1,072
fartyg, med en sammanlagd drägtighet af 145,119
tons. Hamnafgifterna utgjorde 27,629 kronor. Stadens
tillgångar voro 1889 bokförda till 817,794 kr.;
skulderna utgjorde 475,567 kr. För kommunala behof
uttaxerades kr. 5,46 för hvarje bevillningskrona. 1889
funnos 75 handtverkare, med 128 arbetare, 10 fabriker
(deribland ett gjuteri och mekanisk verkstad,
tre läderfabriker och ett sockerbruk), med 390
arbetare och 562,200 kr. tillverkningsvärde. I staden
hemmahörande fartyg voro 9, om 3,669 tons drägtighet,
och på sjömanshuset voro 28 fartygsbefälhafvare
och 218 man sjöfolk inskrifna. Genom jernvägar
till Lund och Malmö samt österut till Klagstorp
står T. i lätt förbindelse med det öfre landet,
och till följd af sitt läge och sin nästan
alltid isfria hamn har T. utsigt att blifva den
af staten gynnade öfverfartsorten till Tyskland
(Sassnitz). Af byggnader är endast att nämna
den 1884 fullbordade, prydliga stadskyrkan. Lägre
allmänt läroverk och en privat högre flickskola. Från
boktryckeri i staden utgifves tidningen »Trelleborgs
Allehanda» 3 gånger i veckan. Kreditanstalter
äro 2 sparbanker och 1 afdelningskontor af Skånes
enskilda bank. I ecklesiastikt hänseende är staden
förenad med Trelleborgs landsförsamling och
Maglarp till ett regalt pastorat i Lunds
stift, Skytts kontrakt. Tillsammans med Ystad,
Skanör och Falsterbo väljer T. en representant
till riksdagens Andra kammare. – Wedan under
medeltiden fanns staden Traelaborg, som hade
ett slott, ett kloster och ett gille samt dref
en icke obetydlig handel. Stads-privilegierna
upphäfdes 1619 för att gynna Malmö, och
T. nedsjönk till en by. 1844 blef T. köping,
och 1865 återfick det sina stadsprivilegier.
A. G.
Trelleborgs landsförsamling, i Malmöhus län, Skytts
härad. Areal 753 har. 2,522 innev. (1890). Annex till
Trelleborgs stad, Lunds stift, Skytts kontrakt.
Trema (Grek., egentl. hål, punkt). Se Diseresis.
Trematodes (Trematoda). Se Sugmaskar.
Trembecki [-bä’tski], Stanislaw, polsk författare,
f. omkr. 1726, kammarherre hos Stanislaus August, var
en framstående stilist och verskonstnär, väl förtrogen
med den klassiska och den äldre polska literaturen,
men det tarfliga innehållet i hans poesi svarar
dock föga mot den eleganta formen. Ateist, epikuré
och kosmopolit, fal, utan samvete och heder, är han
mönstret för en smickrande hofpoet. Han besjunger
med lika ifver Katarina och Potemkin som Stanislaus
August och jesuiterna. Efter Polens undergång lefde
han en tid hos Felix Potocki (Zofiówka) och dog i
elände 1812. Lll.
Tremblay [trangblä], François Leclerc du, Richelieus
förtrognaste biträde, mest känd under namnet le père
Joseph, föddes 1577 och erhöll en grundlig bildning
genom vidsträckta resor uti Italien, Frankrike och
England. Han ingick derefter under namn af baron de
Maflé i armén, men blef 1599 kapucinmunk. I denna
verksamhet vann han rykte
såsom framstående predikant och filosof samt disputerade
ofta med protestanter. Efter Henrik I V: s död
(1610) vann han inflytande vid hofvet och användes
som underhandlare i partistriderna under Ludvig
XIII:s första regeringsår. Härvid kom han i beröring
med Richelieu, som tog T. till sin medhjelpare,
när han kommit till makten. Han användes under
1620-talet till flere politiska missioner och
följde eljest Richelieu. År 1630 sändes han till
riksdagen i Regensburg, der han förmådde kejsaren till
eftergifter i Mantuanska arfsfrågan och framkallade
den splittring mellan Ligan och kejsaren, som ledde
till Wallensteins afskedande och omintetgjorde den
påtänkta försoningen mellan de protestantiska och
katolska ständerna. Efter hemkomsten stannade han
vid Richelieus sida samt användes i diplomatiska,
andliga och militära angelägenheter. Särskildt var
han kardinalens mellanhand vid underhandlingarna
med de främmande sändebuden, och han var ofta
den, genom hvilken Richelieu visade dessa sitt
missnöje. Särdeles obehaglig var T. gent emot den
svenske ambassadören H. Grotius, hvilken han icke
synes hafva kunnat fördraga. T. eftersträfvade
lifligt kardinalshatten, men det troddes, att
Richelieu nemligen motarbetade honom i denna sak. Död
1638. Så stort är T:s anseende som politiker, att det
påstående har, ehuru utan grund, kunnat framställas,
att det var han, som uttänkte Richelieus planer.
J. Fr. N.
Trembley [trangbla], Abraham, schweizisk
naturforskare, f. i Genève 1700, var lärare för
grefve von Bentincks barn (i Haag) och guvernör
för den unge grefven af Richmond, med hvilken han
företog resor i Tyskland och Italien, samt bosatte
sig derefter i sin födelsestad, der han blef
bibliotekarie. Död 1784. T. idkade framgångsrikt
naturvetenskapliga studier och väckte stort uppseende
med sina undersökningar öfver sötvattenspolypen
Hydra (Mémoire pour servir a l’histoire d’un genre
de polypes d’eau douce à bras en forme de corne,
1744). Han utgaf äfven några undervisningsskrifter
rörande religionen och naturen. L-e.
Tremellineae Du Bar., bot., en familj bland
Basidiomycetes (se d. o.), som igenkännes genom sin
geléartadt uppsvällda, dallrande fruktkropp, hvilken
för öfrigt har mycket vexlande form och sporbädden
utbredd öfver nästan hela sin yta. Basidierna klyfvas
längs efter i fyra celler. Gelémassan uppkommer genom
uppsugning af vatten i svamptrådarnas (hyfernas)
yttersta lager. Dessa »dallrings-svampar»
lefva saprofytiskt på gamla stammar eller
murket trävirke. Hit hör det förr officinella
»judasörat», Exidia l. Hirneola auricula judae
Fr. (se Exidia). »Skälfving» benämnes i Liljeblads
flora den på murken ved förekommande svampen Tremella
mesenterioides L. O. T. S.
Tremessen (P. Trzemeszno), stad i preussiska
regeringsområdet Bromberg (Posen), vid jernvägen
mellan Posen och Thorn. 5,221 innev. (1885). T. var
en af de äldsta kristna missionsstationerna i de
slaviska landen. Ett nu upphäfdt augustinkloster
fanns der redan 966.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
