Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trapplinser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Genom att gifva dem mat och kläder samt behandla dem
på ett vänligt och praktiskt sätt vann han småningom
deras förtroende, så att de flesta fortsatte att
följa hans undervisning. Snart fann han dock, att
han för att kunna utöfva ett varaktigt inflytande
på desse olycklige måste förskaffa dem ett verkligt
hem. Nyårsmorgonen 1871 upptog han derför i sitt hem
en förfrusen och öfvergifven gosse, hvars föräldrar
voro häktade för brott. Efter hand ökades antalet
af dessa barn, och 1876 inköptes den fastighet, n:r
12 Bangårdsgatan, uti hvilken anstalten f. n. är
inrymd. Från denna tid har den erhållit sin fulla
utveckling. Undervisningen omfattar folkskolans
läroämnen samt derjämte slöjd med rent praktiskt
syfte, nämligen så, att barnen tillverka säljbara
snickeri-, borstbinderi- m. fl. arbeten. Sommartiden
vistas gossarna på landet och deltaga i yttre göromål
af olika slag. De lemna anstalten, sedan de blifvit
konfirmerade och plats blifvit för dem anskaffad. Tack
vare till en början allmänhetens offervillighet
och, sedan 1883, ett af Stockholms stad beviljadt
anslag af 7,500 kr. har det lyckats skolans nitiske
målsman att upprätthålla dess verksamhet. Under
anstaltens första tjugo år har den vårdat omkr. 300
olyckliga barn och gjort dem, med ytterst få
undantag, till hederliga och nyttiga menniskor.
J. M-r.
Trast. Se Trastslägtet.
Trastamare, Henrik af, konung af Kastilien 1369–79
(se vidare Henrik, konungar af Kastilien 2). Efter
hans död regerade hans ätt, huset Trastamara,
i Kastilien. Genom hans son Johan I:s gifte med
Eleonora af Aragonien kom hans yngre sonson Ferdinand
att (1412) blifva konung i detta land, hvarefter
Kastilien och Aragonien regerades af hvar sin gren af
huset T. De bägge linierna förenades genom giftermål
emellan Isabella af Kastilien (d. 1504) och Ferdinand
af Aragonien (d. 1516). Med deras dotter, Johanna
(se Johanna, sp. 1,247), kejsar Karl V:s moder,
utslocknade (1555) huset T. i Kastilien och Aragonien.
Trastevere (Lat. trans Tiberim, »på andra sidan
Tevere l. Tiber»), namn på den delen af staden Rom,
som ligger på högra (vestra) Tiberstranden s. om
Peterskyrkan. Se Rom, sp. 1323.
Trastfoglar, Turdidae, zool., en familj inom
ordningen Passeres och foglarnas klass. Tarsens
framsida är till större delen beklädd af en hel
hud och ej afdelad i flere mindre plåtar. Näbben
är rak, öfverkäken försedd med en liten inskärning
bakom spetsen. Handpennorna äro tio, af hvilka
den första är helt kort. Till denna familj,
af hvilken omkr. 400 arter äro kända, höra våra
bästa sångfoglar. De flesta svenska trastfoglar bebo
skogarna och flytta bort under den kalla årstiden. De
lifnära sig företrädesvis af insekter och andra
smådjur, några derjämte af bär. Till den svenska
faunan höra följande slägten: trastar (Turdus),
rödstjertar (Luscinia), sqvättor (Saxicola),
strömstarar (Cinclus) och kungsfoglar (Regulus).
L-e.
Trastfältet. Se Kossova 2.
Traströrsångaren. Se Kärrsångareslägtet.
Trastslägtet, Turdus, zool., tillhör familjen
Turdidae (se Trastfoglar) och kännetecknas deraf
att näsborrarna äro nakna, att näbben är tämligen
tjock och stark samt att stjerten är mörkfärgad
och längre än två tredjedelar af den hoplagda
vingen. Trastarna äro synnerligen lifliga foglar,
som bebo de stora skogarna och om sommaren lefva
parvis. Endast en af de svenska trastarna (snöskatan)
lefver och häckar i större kolonier. Om hösten och
vintern lefva de vanligen i spridda flockar eller
familjer. De flesta äro flyttfoglar. Alla trastar
sjunga, men olika väl. Medan t. ex. talltrasten och
dubbeltrasten höra till våra förnämsta sångare,
låter snöskatan blott höra några sträfva eller
sqvattrande läten. Om sommaren lifnära de sig af
hvarjehanda smådjur. Om vintern förtära de frön, bär,
knoppar o. dyl.; särskildt tycka de om rönnbär. De
bygga öppna, af mossa, pinnar, lera m. m. konstigt
hopsatta bon. Deras kött ar synnerligen välsmakande,
och de äro som villebråd (jämte några andra matnyttiga
småfoglar) bekanta under namn af »kramsfogel». De
i Sverige anträffade arterna äro följande:
dubbeltrasten (T. viscivorus), japanska trasten
(T. varius), talltrasten (T. musicus), rödvingetrasten
(T. iliacue), snöskatan (T. pilaris), koltrasten
(T. msrula) och ringtrasten (T. torquatus). L-e.
Tratta. Se Anvisning, Trassera och Vexel.
Tratten, namn på ett ordenssällskap. Se S. H. T.
Tratthvalf. Se Hvalf.
Trattmina. Se Minkrig.
Trattoria, Ital., »traktörsställe», spisqvarter,
värdshus.
Traube, Ludwig, tysk kliniker, f. 1818, blef 1840
med. doktor i Berlin och började 1843 på uppmaning
af flere yngre läkare att meddela undervisning i
auskultation och perkussion, genom hvilken han
snart skapade sig ett namn. Då emellertid till
följd af ett förbud af fattigvårdsstyrelsen hans
undervisningsmaterial i högsta grad inskränktes,
vände han sig till djurexperiment och nådde genom
dem vigtiga resultat. Hans studier öfver orsaken
till de förändringar i lungorna, som uppträda vid
afskärning af nervus vagus (1846), äfvensom hans
Beitrag zur lehre von den erstickungserscheinungen
am respirationsapparat (1847) tilldrogo sig en
ovanlig uppmärksamhet. Först efter de politiska
omhvälfningarna 1848 kunde T., såsom varande jude,
anställas såsom docent vid Berlins universitet. Der
utvecklade han vid sjukhuset Charité en mycket
betydande verksamhet såsom lärare och forskare
samt utnämndes 1857 till e. o. och 1872 till
ordinarie professor. Han dog i Berlin 1876. T:s många
kasuistiska och experimentella arbeten, bland hvilka
utom de redan nämnda särskildt böra framhållas de
öfver febern, öfver verkningarna af digitalis och
öfver sambandet mellan hjert- och njursjukdomar (Ueber
den zusammenhang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
