- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
587-588

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tower - Towianski, Andrzej (Andreas) - Townshend. 1. Charles T. - Townshend. 2. Charles T.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

infördes i T.). Tillbyggnader gjordes under olika
perioder, särskildt af Henrik III, som der ofta hade
sitt residens. T. bildar en oregelbunden femhörning,
med en areal af 5,3 har. Det midt på den inre
gården liggande White Tower, en qvadratisk byggnad
med 3–4 m. tjocka murar och hörntorn, är till en del
arsenal. I andra våningen ligger S:t Johns Chapel,
ett af de vackraste och bäst bibehållna profven på den
normandiska arkitekturen i England. I andra byggnader
utmed den inre vallen förvaras bl. a. regalierna samt
en väl ordnad samling af gamla vapen, hvarjämte der
äfven ligga kaserner för besättningen och bostäder för
de många tjenstemännen. Öfverkommandot i fästningen
föres af en general med titel »constable of the
Tower». I nordvästra hörnet af fästningen ligger
kyrkan S. Petrus ad vincula jämte kyrkogården,
der de i T. afrättade personerna begrofvos. I
Englands historia har T. spelat en vigtig och hemsk
rol. Ursprungligen var det ett kungligt residens,
men upphörde dermed redan under Henrik VIII, och
till Jakob II:s tid var det sed att konungarna ända
till kröningen inneslöto sig i T. eller åtminstone
der höllo en kunglig session. Sedan de äldsta tider,
men i synnerhet efter Henrik VII:s tid var fästningen
statsfängelse för höga personer, och dess murar
voro vittnen till de ohyggligaste brott. Henrik
VI, Georg, hertig af Clarence, Edvard V och dennes
broder Richard, hertig af York, mördades i hemlighet
i T. Sir Thomas Morus, drottningarna Anna Boleyn och
Katarina Howard, Thomas Cromwell, John Dudley, hertig
af Northumberland, drottning Jane Grey och hennes
gemål lord Guildford Dudley, Robert Devereux, earl of
Essex, James Fitzroy, hertig af Monmouth, och många
flere ryktbarheter sutto fångna i T. och afrättades
der eller på den offentliga afrättningsplatsen på
Tower hill, n. v. om T. Den 31 Okt. 1841 förstördes
de byggnader, som innehölio vapenförråden genom
en eldsvåda. Den 24 Jan. 1885 egde en af fenier
anstiftad dynamitexplosion rum i T., hvarigenom
vapensamlingen skadades.

Towianski, Andrzej (Andreas), polsk mystiker, föddes
i Litaven 1798 och studerade vid universitetet
i Vilna. I sin ungdom var han under flere år
blind. Sedan han på ett oförklarligt sätt återfått
sin syn, erhöll han anställning såsom notarie vid
en domstol och gifte sig. Kort derefter började
han tala om sina visioner, blef derför ansedd för
vansinnig och inspärrad på ett dårhus, men fick
snart återvända till sin familj. Efter den polska
revolutionen 1830 begaf han sig först till Petersburg,
derefter till Posen och Belgien samt hamnade slutligen
i Paris, der han lyckades vinna för sin lära den
polske skalden Mickiewicz (se denne), hvilkens
hustru han botat för en sjukdom 1841. Mickiewicz
populariserade nu i sina föreläsningar T:s lära, den
s. k. messianismen. Denna lära ställde i utsigt
en social omgestaltning och pånyttfödelse genom
sanningens och kärlekens makt. Det polska folket
skulle blifva en messias bland folken. Genom sina
lidanden samt genom tålamod och
orubblig trohet mot idealet skulle det förberedas för detta
frälsarekall. Inkonseqvent nog betraktade dock T. och
Mickiewicz Napoleon III såsom en politisk messias. De
bildade i Paris en förening, som för en tid vann
anslutning bland de polske emigranterna. Slutligen
blef T. förvisad från Paris. Han begaf sig då till
Bruxelles, sedan till Schweiz och Rom, hvarifrån han
likaledes blef utvisad. T. dog i Zürich 1878.

Townshend [ta’unsjend]. 1. Charles T., viscount,
engelsk statsman, f. 1674, var son till en ifrig tory
samt sjelf i början tory, men blef sedermera ifrig
whig. År 1707 blef han medlem af Privy council
och kapten vid drottning Annas lifgarde. Han
var engelsk ambassadör vid kongressen i Haag
1709–11, men måste afgå från alla sina ämbeten,
sedan Godolphins ministèr störtats och torypartiet
kommit till makten. Efter den hannoverska dynastiens
regeringstillträde (1714) blef T., barrièretraktatens
upphofsman, statssekreterare (efter Bolingbroke)
och var i början en inflytelserik medlem i Georg I:s
kabinett. Men Sunderland intalade snart konungen,
att T. intrigerade med prinsen af Wales, och Georg
afskedade honom i Dec. 1716, men utnämnde honom redan
i Jan. 1717 till lordlöjtnarit på Irland. T. mottog
ej sysslan. År 1720 blef han medlem af ministèren
såsom president i Privy council och d. 10 Febr. 1721
förste statssekreterare. Såsom sådan ingick han med
Frankrike och Preussen 1725 den s. k. Hannoverska
alliancen och bidrog 1729 väsentligen till fördraget
i Sevilla. Slutligen råkade han i oenighet med
sin svåger Walpole och afgick d. 15 Maj 1730. Död
1738. T. var en af sin tids redbaraste statsmän. –
2. Charles T., engelsk statsman, den föregåendes
sonson, f. 1725, blef 1747 ledamot af underhuset, der
han snart tog regeringens parti. Han erhöll derför
ämbeten samt blef 1754 amiralitetslord, hvilken
befattning han dock förlorade 1755. På våren 1757
blef han medlem af Privy council, men öfvergick –
utan politisk hållning som han var – efter Pitts
fall till Bute. Han blef 1761 statssekreterare för
krigsärenden samt i Febr. 1763 statssekreterare för
kolonierna och president i handelsdepartementet. Han
uppträdde nu såsom en ifrig förespråkare för den
åsigten att kolonierna i Nord-Amerika skulle beskattas
af Englands parlament och stå i största beroende
af konungen. Hans förslag förkastades dock, och han
tvangs att afgå (i Mars 1763), men kom snart åter in i
kabinettet och genomdref med Grenville dennes bekanta
stämpeltaxa (1765), hvilken blef inledningen till de
förvecklingar, som kostade England dess amerikanska
kolonier. T. satt äfven i Rockinghams (1765–66), och,
såsom skattkammarkansler, i Chathams ministèrer
samt vann under den senares sjuklighet ett allt större
inflytande, som han alltjämt använde till koloniernas
skada. Det var sålunda han, som genomdref billen om
importtull på en mängd varor, som kolonierna i Amerika
måste införa (1767), hvilken lag framkallade de första
våldsamheterna från koloniernas sida. Död 1767. J. Fr. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfap/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free