Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tobaksskatt - Tobaksskilling (portionsskilling) - Tobar, Don Alonso Miguel de - Tobermory. Se Mull - Tobias - Tobis, tobisfiskar (egentl. tobiasfiskar), tobis-slägtet - Tobisgrislan. Se Grisleslägtet - Tobit. Se Tobias - Tobitschau (Tsjech. Tovacov) - Tobler, Titus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
qvalitet och värde. Först om tobaksmonopol genomföres,
blir det möjligt att konseqvent tillämpa en värdetull
å tobak, enär staten då såsom köpare får fullt
noggrann kännedom om hvarje införd tobaksmängds
qvalitet och värde – ett förhållande, som innebär ett
ytterligare skäl för tobaksmonopol. – Öfriga land,
äfven Sverige, använda i det hela tull såsom enda
skatteform och beskatta således endast från utlandet
införd tobak. Om tullsatserna å tobak i Sverige se
under Tobak. D. D.
Tobaksskilling (portionsskilling) kallades ända
till 1881 det kontanta tillägg till portionen,
som tillkommer den svenske soldaten och utgör 6
öre med förhöjning i vissa fall. Vid de värfvade
trupperna borttogs tobaksskillingen redan 1874,
då ett nytt aflöningssätt infördes. Vid
de indelta trupperna och beväringen
utbyttes benämningen 1881 mot dagaflöning.
C. O. N.
Tobar, Don Alonso Miguel de, spansk målare, f. i
Higuera 1678, lärjunge af J. A. Fajardo, blef
1729 hofmålare i Madrid och dog derst. 1758. Han
utbildade sig genom studium af Murillo, hvilken
han dels kopierade på ett alldeles förvillande
sätt, dels efterhärmade i egna arbeten. Af hans
hand finnas kopior efter Murillo spridda kring
verlden, och af hans egna arbeten äro de förnämsta
Madonnan med barnet och Madonnan uppenbarande sig
för S. Franciscus (bägge i S. Fernandos akademi i
Madrid), Josef med Kristusbarnet (i Berlin) samt,
främst, en berömd »helig familj», kallad Nuestra
señora del Consuelo (i Sevillas katedral). T. är
ett bevis på huru lång tid efter Murillos död
inflytandet af hans skola ännu kunde verka.
C. R. N.
Tobermory. Se Mull.
Tobias (Hebr. Tobija, »Herrens godhet»),
enl. Vulgata och Luthers bibelöfversättning namn
på hufvudpersonerna (far och son) i den bland Gamla
testamentets apokryfiska böcker förekommande Tobias’
bok. Enligt Septuaginta-öfversättningen bör denna
bok rätteligen heta »Tobits bok» efter fadern i
berättelsen, som i den grekiska texten heter Tobit,
under det att sonen bär namnet Tobias. Boken är en
lärodikt, hvars hufvudinnehåll är följande. Bland
de israeliter, som vid riket Israels förstöring af
den assyriske konungen Salmanassar blifvit bortförda
i fångenskap till Nineve, var äfven en from man vid
namn Tobit, som lefde i fångenskapen också under de
följande konungarna Sanherib och Asarhaddon. Trots
den hedniska omgifningen utmärker sig denne man för
stor gudsfruktan. Men detta oaktadt drabbas han af
olyckor, af hvilka den svåraste är den att han blir
blind. Med sin hustru, Anna, har han ett enda barn,
sonen Tobias. Denne yngling sänder han då till en
stad i Medien för att återfordra en summa penningar,
som han deponerat hos en landsman. Ynglingen får till
reskamrat en ung man, som är ingen mindre än ängelen
Rafael. Genom dennes bemedling blir han under resan
gift i Ekbatana med en slägting, den fromma Sara,
Raguels dotter, som redan af sin fader blifvit
bortgift sju gånger, men hvarje gång
haft olyckan att under bröllopsnatten se brudgummen
blifva strypt af den onde anden Asmodeus. Rafael
afvänder emellertid detta olycksöde från Tobias, som
omsider lyckligt och väl återkommer till föräldrarna,
medförande både hustru och penningar. Den gamle Tobit
återfår sin syn genom Rafael, som derefter gifver
tillkänna hvem han är och försvinner. Allt slutar
således godt, och det visar sig, att, om också de
fromme skenbart blifva öfvergifna af Gud och hemsökta
af olyckor, Gud dock vårdar sig om dem och till
slut låter deras pröfningar få en god utgång. Detta
är diktens »sens moral». Framställningssättet har
alltigenom en fariseisk prägel, och dikten är troligen
författad i 1:sta eller 2:dra årh. f. Kr. (enligt
andra i 1:sta eller 2:dra årh. e. Kr.) och, såsom det
vill synas, ursprungligen på grekiska. J. P.
Tobis, tobisfiskar (egentl. tobiasfiskar),
tobis-slägtet, Ammodytes Artedi, zool., ett till
fam. Ammodytidae hörande slägte af de mjukfeniga
fiskarnas ordning. Hithörande arter utmärka sig
genom långdragen, trind kroppsform samt genom det,
till följd af den framom öfverkäken utskjutande
underkäken, tillspetsade hufvudet. I Sverige finnas
två hvarandra mycket liknande och ofta förvexlade
arter, tobis-kungen l. stortobisen (vid Göteborgs
skärgård »sandål»), A. lanceolatus Lesauvage, som
blir intill 40 cm., samt blå-tobisen (i Bleking
»sandål»), A. lancea G. Cuv., som blir endast 15–20
cm. lång. Hos den förre är underkäkens längd större
än kroppens höjd. Ryggfenan börjar bakom spetsen af
bröstfenan, och plogbenet har två tänder. Blå-tobisen
saknar tänder på plogbenet; underkäken är ej så lång
som kroppens höjd, och ryggfenan börjar framom spetsen
af bröstfenan. Till färgen äro båda arterna ofvan
brungrå, undertill silfverhvita. Såväl stor-tobisen
som blå-tobisen förekomma från sydligare delarna
af Bottniska viken rundt om Skandinavien. I norra
Östersjön äro de dock mera sällsynta. Tobisarna
hålla sig gerna invid sandiga stränder och hafva
en märkvärdig förmåga att vid påkommande fara
hastigt borra sig ned i sanden (det danska namnet
på tobisen är ock sandgrævling). För fisket äro
de af betydelse dels såsom föda för lax och andra
fiskarter, dels såsom eftersökt agn vid krokfisket
och på vissa trakter, i synnerhet skånska öst-
och sydkusten, äfven såsom matfisk, hvilken, stekt
färsk eller torkad, är rätt välsmakande. En tredje
art, slät-tobisen, A. cicerelus Rafinesque, tillhör
egentligen södra Europa och har endast en gång blifvit
anträffad utanför Kristianssund i Norge (af professor
Lilljeborg). R. L.
Tobisgrislan. Se Grisleslägtet.
Tobit. Se Tobias.
Tobitschau (Tsjech. Tovacov), stad i Mähren, vid
March, 20 km. från Kremsier. Omkr. 2,500 innev. T. har
gifvit namn åt den strid, i hvilken österrikiska
brigaden Rothkirch, förstärkt med utfallstrupper från
fästningen Olmütz, d. 15 Juli 1866 besegrades af
två förföljande preussiska brigader.
Tobler, Titus, schweizisk lärd, f. 1806, d. 1877, var
läkare, men gjorde sig känd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
