Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillsatsrör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tillsatsrör (ansatsrör), mek., kallas ett kort rör,
som anbringas vid en öppning af ett kärl i ändamål
att föröka den volym vätska, hvilken genom öppningen
på en viss tid utströmmar. Genom användande af ett
cylindriskt tillsatsrör kan man nämligen upphäfva
den sammandragning af strålen (se Kontraktion 1), som
uppstår vid utströmning genom en öppning i en tunn
vägg. Ännu större verkan utöfvas, om röret formas
efter den sammandragna strålen. Jämväl vid gasers
utströmning ega härmed likartade förhållanden rum.
G. R. D.
Tillståndsbevis, intyg om hos offentlig myndighet
sökt och erhållet tillstånd till något företag
eller närings idkande, der detta betingas af
myndighets särskilda autorisation. Tillståndsbevis
för idkande af näring är visserligen icke i
allmänhet behöfligt. Men dels fordras sådana af
t. ex. konungens befallningshafvande med afseende å
vissa näringsfång, såsom tillverkning af bränvin,
hvitbetssocker, arseniksyrlighet och eldfarliga
oljor, anläggande af sillsalteri eller trankokeri
m. m., realisationer, gårdfarihandel o. s. v., dels
föreskrifves af K. M:t utfärdadt tillståndsbevis för
utländing, som här i riket önskar idka handel eller
näring. Det tillståndsbevis, som af Medicinalstyrelsen
utfärdas för tandläkare eller fältskär att utöfva
yrket och för person, som ej är legitimerad läkare,
att utöfva verksamhet som sjukgymnast, kallas
tillståndsbref. – »Tillståndsbevis» är särskildt
en i dagligt tal förekommande, men ej fullt riktig
benämning på det af chefen för Justitiedepartementet
afgifna bevis att hos honom gjorts anmälan om
utgifning af periodisk skrift (tidning, tidskrift)
samt att intet hinder förekommer emot skriftens
utgifvande, under uppgifven titel och å uppgifven
ort, af den, som dertill anmält sig. Hvar och en
välfrejdad person, som icke förklarats ovärdig
att föra andras talan, är berättigad att för
periodisk skrifts utgifvande erhålla sådant
hinderslöshetsbevis. Lösen för detsamma höjdes
1883 från 5 till 25 kr. Enligt K. M:ts beslut d. 27
Jan. 1820 bör skriftens utgifvande vara pabörjadt
inom en månad efter meddelandet af omförmälta bevis,
såvida detsamma skall anses gällande. Detta bevis
har den betydelse, att boktryckare, som trycker
periodisk skrift, utan att vara försedd med sådant
bevis, drabbas af ansvar (100 rdr b:ko i böter),
hvarjämte skriftens utgifvande inställes, tills
bestämda föreskrifter iakttagits. Jfr Tryckfrihet.
Tillträdessyn. Jfr Byggnadsskyldighet och Husesyn.
Tillvaktning, metallurg., kallas de första dygnen
vid en ny blåsning i en masugn, då masmästaren har
att iakttaga en viss försigtighet vid att lämpa
malmsättningens storlek efter den småningom stigande
värmen i masugnspipan. C. A. D.
Tillverkningspremie, premie, som tilldelas utöfvare
af vissa näringar i syfte att befrämja de senares
utveckling. Dylika premier förekomma numera endast
undantagsvis i några få land (för skeppsbyggnad
m. m.). D. D.
Tillverkningsskatt, produktionsskatt Se
Konsumtionsskatt.
Tillverkningsstämpel. Se Fabriksmärke.
Tillväxtborret (Presslers tillväxtborr) kallas ett
för uppmätning af årsringarnas bredd hos växande
träd konstrueradt borr, som består af en ihålig
jerncylinder, i hvilken den öfre, parallelepipediska
delen af det egentliga borret inpassas. Utvändigt
är borret cylindriskt till emot spetsen, der det
antager en konisk form och slutar med en skarp
spets. Den yttre koniska delen är försedd med en
lång skrufgänga. Då borret skall användas, insättes
det i öppningen på den nyssnämnda jerncylindern,
som bildar borrets handtag. Borrets spets tryckes
derefter hårdt och vinkelrätt mot stammen i den
punkt, der borrspånen skall uttagas, och vrides
försigtigt omkring från venster till höger, undet det
man fortfarande trycker det mot stammen. Sedan det
inträngt så långt man önskar, vrides borret tillbaka,
då spånen blir qvarsittande i borret, hvarifrån
den lätt kan uttagas. På den utborrade spånen mätes
sedan årsringarnas bredd. C. G. Hz.
Tilly, Jean Tserclaes, grefve de T., föddes 1559
på slottet Tilly i Brabant (Belgien). Af fadern
bestämd för det andliga ståndet, lemnades
T. till jesuiterna att uppfostras. Men drifven af
oöfvervinnelig lust för krigsyrket, inträdde han vid
21 års ålder i spansk krigstjenst och deltog i kampen
mot de för sin frihet kämpande nederländarna. Med
öfverstelöjtnants grad trädde T. 1598 i Österrikes
tjenst och deltog 1600–02 i kriget med turkarna,
från 1601 i spetsen för ett af honom sjelf värfvadt
vallonskt regemente. Sedermera gick T. i bajersk
tjenst och gaf kurfursten Max Emanuel verksam
hjelp vid ombildningen af hans krigsmakt. Efter
katolska ligans bildande (1609) utnämndes han till
öfverbefälhafvare för dess stridskrafter. Trettioåriga
krigets utbrott (1618) gaf honom tillfälle till en
omfattande praktisk verksamhet. I spetsen för 30,000
man ryckte han på sommaren 1620 in i Öfre Österrike,
skyddade kejsaren för hans upproriska undersåtar,
gick derefter in i Böhmen, vann slaget på Hvita
berget (d. 8 Nov. 1620) och undertryckte dermed
det böhmiska upproret. Under åren 1621–24 vann han
afgörande framgångar öfver markgrefve Georg Fredrik
af Baden-Durlach (vid Wimpfen d. 26 April 1622) och
hertig Kristian af Braunschweig (vid Höchst d. 10
Juni s. å. och vid Stadtlohn d. 6 Aug. 1623) samt
upphöjdes till belöning derför till riksgrefve. Derpå
erhöll han i uppdrag att kufva hela norra Tyskland,
och då Danmarks konung, Kristian IV, kastade sig in i
kampen emot katolikerna, vann T., ehuru underlägsen,
en fullständig seger öfver honom (vid Lutter am
Barenberge d. 17 Aug., g. st., 1626). Tillsammans
med Wallenstein underlade han sig derefter hela norra
Tyskland och Danmarks fastland. Efter Wallensteins
afsättning (1630) blef T. generalissimus öfver alla
kejserliga trupper och fick Gustaf II Adolf till
motståndare. Magdeburgs eröfring (d. 10 Maj 1631)
blef nu hans första bedrift. Han ryckte derefter
mot Gustaf Adolf, men kunde icke locka honom ur hans
befästa läger vid Werben, hvarför han drog sig ned
åt Thüringen. I Sachsen, dit kejsaren sände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
