Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Florens) är protestantisk. 1883 uppsattes
»Revue Internationale» (Rom). Det italienska
tidskriftsväsendet har under de två senaste årtiondena
nått en frodig utveckling.
Spanien fick en förtjenstfull tidskriftsutgifvare i
munken B. Feyjóo (»Teatro critico», 1726–39; »Cartas
eruditas y curiosas», 1742–60). Bland nedlagda
tidskrifter må vidare nämnas »Memorial literario»
(1784–1808) och »Semanario pintoresco español»
(1836–57), bland nutida »Revista de España»,
»Revista contemporanea» (1875) och »Revista europea»
(1874), »Ateneo» samt konstorganet »El arte en España»
(1862). 1882 uppgick de spanska tidskrifternas antal
till 377.
Bland portugisiska tidskrifter må nämnas »Jornal
encyclopedico» (1779–1806), »Jornal de Coimbra»
(1812–20), »Revista universal Lisbonense» (1841–53),
»Instituto» (sedan 1853; i Coimbra), »Revista de
Portugal» samt de illustrerade »Occidente» (1878)
och »Panorama contemporaneo» (1883).
I Rumanien märkas tidskrifterna »Convorbiri literarie»
(sedan 1867) och »Monitorul ostei».
Om serbiska tidskrifter se Serbiska språket och
literaturen, sp. 903.
I Grekland hafva utkommit »Ho logios Hermes»
(1811–21), »Anthologia» (1834, på grek., ital. och
eng.), »Pandora» (1850–72) m. fl. De nuvarande
veckoskrifterna »Hestia» och »Parnassos» kunna mäta
sig med de bästa europeiska.
Äldst bland de schweiziska är »Nova litteraria
helvetica» i Zürich (1703–15). »Bibliothèque
britannique» (1796–1815) utgafs i
Genève. »Bibliothèque universelle et revue suisse»
(1816), alltjämt den förnämsta tidskriften i Schweiz,
utgifves i Lausanne.
Af de belgiska framstå »Journal
encyclopédique»(1756–93), »L’esprit des journaux»
(1772–1818), »Messager des sciences historiques»
(1833) och »Revue de Belgique» (1868, red. af Laveleye
m. fl.), »Journal des beaux-arts» (1858) och »Revue
artistique» (1878).
I Holland lyftes tidskriftsliteraturen på 1700-talet
till hög rang genom inflyttade franska »refugiés», men
deras pressalster höra till franska literaturen. På
holländska redigerades bl. a. »Boekzaal van Europa»
(1692–1708, 1715–48), »Republijk der geleerden»
(1710–48), »Algemeene konst- en letterbode» (1788;
förenad 1860 med »Nederlandsche Spectator»),
och utkomma fortfarande »Gids» (Föraren, 1837),
»Tijdsspiegel» (literaturtidning), »Revue coloniale
Internationale» (1885), »Kunstkroniek».
Om ryska och polska tidskrifter se Ryska literaturen,
sp. 147, och Polska literaturen, sp. 1522.
Ungern har bl. a. de två framstående tidskrifterna
»Budapesti szemle» (1857) och» Ungarische revue»
(1881).
Om tidskrifter i Förenta staterna se Nordamerikanska
literaturen, sp. 1219.
Danmarks första tidskrift var »Nye tidender om lærde
sager» (1720), som sedermera fick titeln »Lærde
efterretninger» (t. o. m. 1810) och under namnet
»Dansk litteraturtidende» fortgick 1811–36. »Dänische
bibliothec» utgafs
1738–47. Rahbek inlade stor förtjenst med sina
tidskrifter »Minerva» (1785–1809) och »Den danske
tilskuer» (1791–1808). Uppslaget till ett närmande
mellan de nordiska folken gafs af »Nordia» (1795;
utg. af J. K. Höst, se denne), »Skandinavisk museum»
(1798–1804) och »Det skandinaviske literaturselskabs
skrifter» (1805–32; jfr Skandinavism). Derefter
märkas »Athene» (1813–17) och »Nordisk tidsskrift for
historie, literatur og konst» (1827–36), bägge utg. af
K. Molbech, J. L. Heibergs »Kjöbenhavns flyvende
post» (1827–30) och »Interimsblade» (1834–37)
m. fl., »Maanedsskrift for litteratur» (1829–38),
»Tidsskrift for litteratur og kritik* (1839–42),
J. F. Schouws tvänne i politiskt afseende märkliga
»Dansk ugeskrift» (1831–36, 1842–46) och »Dansk
tidsskrift» (1847–51), Barfods skandinavistiska
»Brage og Idun» (1839–41), Goldschmidts »Nord og
syd (1848–49), Steenstrups »Dansk maanedsskrift»
(1855–68), V. Möllers »Nyt dansk maanedsskrift»
(1871–74), »For idé og virkelighed» (1869–73;
red. af K. Schmidt, R. Nielsen och B. Björnson),
bröderna Brandes’ »Det nittende aarhundrede»
(1874–77) och Neergaards »Tilskueren» (sedan 1884). –
Gemensam för de tre skandinaviska landen var »Nordisk
universitets-tidskrift» (se d. o.), 1854–66.
På Island märkas »Islenzk sagnablöd» (1817–26),
«Skírnir» (1827, fortlefver ännu) och »Ný fjélagsrit»
(1841–73).
I Norge var »Ugentlige korte afhandlinger» (1760–61)
den första tidskriften, efterföljd af »Maanedlige
afhandlinger» (1762 o. följ.; behandlade mest
landtbruksekonomi). Af större betydenhet voro
»Politik og historie» (1807–10), »Budstikken»
(1808–14, 1817–34; veckoskrift för ekonomi, statistik
och politik), J. S. Munchs qvartalsskrift »Saga»
(1816–20), »Den norske tilskuer» (1817–21, i Bergen),
de tre veckoskrifterna »Hermoder» (1821–27), »Vidar»
(1832–34, med Welhaven, P. A. Munch och Schweigaard
till medarbetare) och »Nor» (1840–46), L. K. Daas
trenne organ »Granskeren» (1840–43), »Den norske
tilskuer» (1851–53) och »Tidstavlor» (1872–76), »Norsk
tidsskrift for videnskab og literatur» (1847–55),
P. A. Munchs »Norskt maanedsskrift» (1856–60), Sars’
och Liebleins »Nyt norsk tidsskrift» (1877–78), »Nyt
tidsskrift» (Sars och Skavlan, 1882–87) samt »Vidar»
(utg. af L. Daae och Y. Nielsen, 1887–89).
I Finland uppsattes »Allmän litteratur-tidning»
(Åbo, 1803), »Mnemosyne» (Åbo, 1819–23), »Suomi»
(1841–62, hufvudsakligen på svenska; ny serie sedan
1863, hufvudsakl. på finska), »Litteraturblad för
allmän medborgerlig bildning» (1847–63; Lönnrot,
Snellman, Elmgren), »Tidskrift, utgifven af
pedagogiska föreningen i Finland» (sedan 1864)
och »Tidskrift, utgifven af juridiska föreningen
i Finland» (sedan 1865), bägge qvartalsskrifter,
F. L. Schaumans teologiska »Sanningsvittnet»
(1869–73) och den förträffliga »Finsk tidskrift»
(sedan 1876) samt på finska »Valvoja» (sedan 1881)
m. fl.
I Sverige gjordes det första försöket till en
tidskrift 1624, då »Hermes gothicus» utkom i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
