Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thulin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befästningskomitén, der han 1870 tog säte såsom
ordförande. Han författade Lärokurs i beskrifvande
geometri (1849; 2:dra uppl. 1854), De första
grunderna af matematisk geografi och topografi (1855;
2:dra uppl. 1861) och uppsatser i Krigsvet.-akad:s
handl. samt utgaf Prof å topografisk kartritning,
anbefallde att följas vid svenska militärkartarbeten
(1837).
3. Thulstrup, Karl Ludvig Henning, militär,
tecknare, den föregåendes son, född i Stockholm d.
26 Okt. 1836, blef 1855 underlöjtnant vid Första
lifgrenadier-regementet och genomgick sedan
Mariebergs artilleriläroverk (1860). Större delen
af åren 1861–73 tillbragte han vid Karlberg i
olika lärarebefattningar och var 1882–90 chef
för krigsskolan derstädes. 1873 ingick han vid
den nybildade generalstaben samt blef der 1874
öfveradjutant och major och 1882 öfverstelöjtnant. I
Maj 1890 utnämndes han till öfverste och chef för
Södermanlands regemente. Sedan 1886 är han ledamot
af Krigsvetenskapsakademien. – Redan som kadett
väckte T. uppmärksamhet för sina raska teckningar.
Sedan har han utgifvit en mängd litografiska
karrikaturhäften, såsom En samling skämt (1859),
Komiska bagateller (1860–63), Militäriska fotografier
(1860–62, delvis tills, med O. Brander), Minnen
(1865–71) och Karikatyr-album (1872, 1873,
1875–81), hvarjämte han äfven lemnat teckningar
till »Ny Ill. Tidning» och utgifvit Afbildningar af
nordiska drägter, sådana de burits eller bäras uti
olika landskap (1888–89; 16 planscher i litografiskt
färgtryck med svensk och fransk text af J. H. Kramer).
-rn.
4. Thulstrup, Bror Ture, genremålare, tecknare,
den föregåendes broder, född d. 5 April 1848,
blef underlöjtnant vid Svea artilleriregemente,
fick sedan anställning i franska armén,
tjenade vid Främlingslegionen i Algeriet
och i fransk-tyska kriget, hvarunder han
avancerade till kapten (1871), samt stred mot
kommunarderna i Versailles. Sin konstnärliga
underbyggnad erhöll han i Paris, men egnade sig först
efter sin bosättning i New York (omkr. 1875)
på fullt allvar åt konsten. T. har lemnat en
mängd teckningar till »The Graphic» och Frank
Leslie’s och Harper’s illustrerade tidningar
samt äfven utfört aqvareller och oljemålningar.
Företrädesvis berömmes han såsom militärmålare, men
han har äfven utfört genrer i kostym från 18:de årh.,
scener och interiörer från Dalarna o. s. v. Hans
taflor förekomma ofta på utställningarna i New York.
-rn.
Thum (Thun), en konstnärsslägt i Stockholm
på 1600-talet. Stamfadern, Christian Thum (Theun
o. s. v.), agerade 1628 komedier för de kunglige
i Stockholm och Kalmar, blef sedan med sin trupp
anställd i hofvets tjenst, erhöll 1640 understöd
af allmänna medel att uppbygga ett spel- eller
komedihus i sin gård å Södermalm samt fortfor
att gifva dramatiska föreställningar ända in på
1650-talet. Säkerligen en son till honom var Christian
von Thum, omtalad som målare och konterfejare
från 1655, ålderman i ämbetet 1667 och
lefvande ännu 1686. Han arbetade äfven för Hedvig
Eleonora, för hvilken han 1664 utförde tre konterfej
och 1668 åtta stora jagtstycken (nu sannolikt å
Drottningholm). I Stockholms högskolas tafvelsamling
(f. d. kapt. J. A. Bergs) förekommer en af honom
signerad tafla, Katt i ett skafferi, ej utan
förtjenst. Med hans söner Christian och Henrik,
båda målare, synes slägten hafva utgått i början af
1700-talet. -rn.
Thumann, Friedrich Paul, tysk historiemålare och
illustratör, f. 1834, började 1853 studera vid
akademien i Berlin, men öfvergick 1855 till Dresden,
der han till 1860 var Julius Hübners lärjunge och
utförde flere porträtt samt några helgontaflor. Sedan
var han 1860–63 i Leipzig sysselsatt såsom illustratör
och tecknare för träsnitt. Efter ytterligare studier
samt en resa till Italien och England blef han 1866
professor vid konstskolan i Weimar. Derifrån kallades
han 1872 i samma egenskap till Dresden, och 1875–87
var han lärare vid Berlins konstakademi. 1887–91
vistades han åter uti Italien. Såsom tecknare af
illustrationer till diktverk har han på ett träffande
sätt och med en lycklig förening af naturlighet och
behag återgifvit karakteren i sådana dikter som Voss’
»Luise», Shaksperes »Midsommarnattsdröm», Tennysons
»Enoch Arden» och Chamissos »Frauenliebe und leben»
samt Psychesagan m. fl. Bland hans oljemålningar
må nämnas de skildringar ur Luthers lif, hvilka han
målat för Wartburg.
Thumelicus var son af cheruskhöfdingen Arminius
(se denne) och Thusnelda samt är hjelten i
Münch-Bellinghausens skådespel »Der fechter von
Ravenna» (1854; »Fäktaren från Ravenna»).
Thumim. Se Urim.
Thun, stad i schweiziska kantonen Bern, 1,5
km. nedanför Aars utlopp ur Thunsjön och vid
jernvägen mellan denna sjö och Bern. 5,124
innev. (1880). De trånga, krokiga gatorna, de
ålderdomliga husens arkader och terrasser, den gamla
borgen på berget ofvanför staden samt den gotiska
kyrkan, från hvars kyrkogård man har en präktig
utsigt öfver sjön och Alperna, gifva åt staden en
romantisk prägel. Till staden är förbundets artilleri-
och ingeniörsskola förlagd.
Thun (konstnärsslägt). Se Thum.
Thun (T. und Hohenstein), Leo, grefve von, österrikisk
statsman, f. i Böhmen 1811, utnämndes 1848 till
gubernialpresident i Böhmen samt blef 1849 kultus-
och undervisningsminister. Såsom sådan genomdref
han gymnasiers och universitets ombildning efter
tyskt mönster, afslöt 1855 konkordatet med kurian
(upphäfdt 1870), som ställde skolan under kyrkans
kontroll, och bidrog kraftigt till stiftandet af
kejserl. vetenskapsakademien. Efter Oktoberpatentets
utfärdande 1860 utträdde T. ur ministèren och har
efter 1861 dels i Österrikiska herrehuset, dels på
böhmiska landtdagen framstått såsom en af de ledande
männen inom yttersta högern.
Thunberg, Daniel af, mekaniker, vattenbyggare, född af
bondeföräldrar d. 15 Maj 1712 på Tunsjö i Dals socken,
Ångermanland, vardt student
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
