Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomson, Karl Gustaf - Thomson, Sir William - Thomson, Sir Charles Wyville - Thomsonit, miner. - Thonfisk. Se Tonfiskslägtet - Thonissen, Jean Joseph - Thonon, stad i franska depart. Savoie, i landskapet Chablais - Thor. Se Tor - Thora. Se Tora - Thora B., psevdonym för förf. Cl. J. Lundin - Thoracocentesis, torakocentes, kirurg. - Thoracostraca, »skalkräftor», zool., en ordning bland kräftdjuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kontinenten och har äfven företagit andra forskningsresor
i utlandet. T. erhöll 1877 kallelse till
föreståndarebefattningen vid entomologiska museet
i Berlin, men antog den ej. Han vardt ledamot af
Fysiografiska sällskapet i Lund 1861. T. har flitigt
bearbetat olika områden af sin specialvetenskap i
arbetena Coleoptera Scandinaviae (10 bd, 1859–68),
Skandinaviens insecter (1862; ny uppl., I, 1885) och
Skandinaviens Hymenoptera (5 bd, 1871–78). Han har
derjämte utgifvit en följd entomologiska afhandlingar
under den gemensamma titeln Opuscula entomologica
(14 bd, 1869–90) samt i Vet. akad:s Handlingar
och Öfversigt offentliggjort monografier öfver
skandinaviska insektslägten jämte andra uppsatser
om Sveriges insektverld. I bearbetningen af det
vetenskapliga material, som hemfördes under fregatten
»Eugenies» jordomsegling, har han deltagit genom
afhandlingen Diptera, species novas etc. (1858).
Thomson [-sön], Sir William, engelsk fysiker,
född i Belfast 1824, professor i fysik vid Glasgows
universitet alltsedan 1846, delar med Clausius äran
af den mekaniska värmeteoriens utveckling. Han har
äfven gjort märkliga rön på elektricitetens område
och konstruerat sinnrika apparater, bl. a. en
qvadrant- och en portativ elektrometer, bägge
mycket känsliga och afsedda för undersökningen
af atmosferens elektricitet, samt åtskilliga
för undervattenstelegrafien vigtiga apparater,
bl. a. spegelgalvanometern (se Elektriska telegrafen,
sp. 377). T:s flesta afhandlingar äro införda
i »Cambridge and Dublin mathematical journal»,
»Philosophical magazine» samt i Royal societys i
London och Edinburgh »Transactions». Hans förnämsta
skrifter äro Dynamical theory of heat, On a universal
tendency in nature to dissipation of energy (1852),
Electrodynamic properties of metals (1855) och Treatise
on natural philosophy (tills. med P. G. Tait, 1866
o. följ.). Efter nedläggningen af den transatlantiska
kabeln, hvarom T. inlagt stor förtjenst, adlades han
(1866) och vardt hedersborgare i Glasgow. Sedan 1851
är han led. af svenska Vet. akad. och sedan 1852 af
Vet. soc. i Upsala.
Thomson [-sön], Sir Charles Wyville, engelsk
naturforskare, f. i Skotland 1830, var professor
i naturalhistoria i Aberdeen, Cork, Belfast och
slutligen (efter 1870) i Edinburgh samt egnade sig
företrädesvis åt biologiska undersökningar rörande
de lägsta djur- och växtformerna. Somrarna 1868
och 1869 företog han tills. med W. B. Carpenter
undersökningar rörande temperaturen samt växt- och
djurlifvet på djupet i Nordsjön och Medelhafvet, och
1872–76 var han chef för den stab af naturforskare,
som åtföljde »Challenger» på dess för oceanografien
epokgörande expedition till Atlantiska hafvet (1873),
Södra polarhavet och malajiska arkipelagen (1874) samt
Stilla hafvet (1875). Han var derefter sysselsatt med
ordnandet af de olika samlingarna och utgifvandet af
monografier öfver dem. Som förutgående resultat af
de gjorda undersökningarna utgaf han The voyage of
»the Challenger». The Atlantic (1877). Frukten af
hans undersökningar
i Nordsjön och Medelhafvet var Depths of the sea
(1872). T. dog 1882.
Thomsonit, miner., ett efter den skotske kemisten
Th. Thomson uppkalladt, till zeolitgruppen
hörande vattenhaltigt kalknatron-lerjordsilikat,
utbildadt i korta, hvita, glasglänsande, delvis
perlemorlika, genomskinande, dock mest dunkla,
vertikalt streckade, rombiska kristaller, som
ofta bilda kul- eller kärf-formiga aggregat och
förekomma i basalt, fonolit, melafyr och lava i
Skotland, Ungern, på Vesuvius, Färöarna o. s. v. Hit
räknas ock den närstående mesolen l. färöliten.
Ant. Sj.
Thonfisk. Se Tonfiskslägtet.
Thonissen, Jean Joseph, belgisk statsvetenskaplig
författare och minister, f. 1817, var professor
i straffrätt vid Louvains katolska universitet
från 1847 till 1884, då han, som sedan 1863 haft
säte i deputeradekammaren, utnämndes till inrikes-
och undervisningsminister. Från detta ämbete afgick
han i Okt. 1887. Död 1891. Af T:s många arbeten må
nämnas: Constitution belge annotée (1844; 3:dje
uppl. 1879), Le socialisme de puis l’antiquité jusqu’à
la constitutlon française du 14 Janvier 1852 (1852;
2 bd), Histoire de Léopold et de la Belgique
sous son régne (1855–56, 4 bd; 2:dra uppl. 1861),
L’organisation judicaire, le droit pénal et la procédure
pénale de la loi salique. (2:dra uppl. 1885).
Sedan 1855 var T. ledamot af belgiska akademien.
Thonon [tånå’ng], stad i franska depart. Savoie, i
landskapet Chablais, vid södra stranden af Genèvesjön,
32 km. n. ö. om staden Genève, med hvilken T. är
förenadt genom jernväg. Omkr. 5,500 innev. Öster om
T. ligger badorten Evian (se d. o.).
Thor. Se Tor.
Thora. Se Tora.
Thora B., psevdonym för förf. Cl. J. Lundin.
Thoracocentesis, torakocentes (af Grek. thorax, bröst,
och kentein, genomsticka), kirurg., en operation,
som företages i ändamål att uttömma vätska, som
samlats i lungsäcken. Har dennas mängd blifvit
betydande, så att lungan nästan fullständigt är satt
ur verksamhet samt hjertat och andra närliggande
organ äro starkt förskjutna, måste denna operation
alltid företagas. Den sjuke lider nämligen under
sådana förhållanden af en ytterst svår andnöd,
och erfarenheten har dessutom visat, att plötslig
död ej sällan inträder. Utom under dessa tvingande
omständigheter utföres operationen i andra fall,
der det flytande exsudatet ej nog hastigt uppsuges
genom organismens egna anordningar. Operationen
utföres med en troakar, som införes i mellanrummet
mellan tvänne refben. Troakar-röret förenas genom
en gummislang med en spruta eller ett kärl med
förtunnad luft, genom hvilken anordning en sugning
kan utöfvas på brösthålans innehåll samt dessutom
faran af luftinträde i lungsäcken undvikes. På detta
sätt kunna 2–3 liter vätska och ännu mera aftappas.
J. E. J-n.
Thoracostraca, »skalkräftor» (till skilnad från
»ledkräftor», Arthrostraca l. Edriophthalmata),
zool., en ordning bland kräftdjuren, hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
