Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomsen, Christian Jürgensen - Thomsen, Hans Peter Jörgen Julius - Thomsen. 1. Vilhelm Ludvig Peter T. - Thomsen. 2. Carl Christian Jakob Frederik T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Thomsen, Christian Jürgensen, dansk fornforskare,
född d. 29 Dec. 1788 i Köpenhamn, öfvertog efter
faderns död (1833) dennes handelsaffär, som han
skötte under flere år. Redan tidigt egnade han sig
emellertid åt studiet af myntväsende, konsthistoria
m. m. samt började samlingar i dessa fack. År 1816
blef han sekreterare i kommissionen för bevarande af
fornsaker (1827 medlem) och öfvertog 1819 ledningen
af det nya fornnordiska museet, hvars egentlige
skapare han blef. Han indelade 1825 museets fornfynd
efter «treperiodsystemet» (sten-, brons- och
jernåldern), lemnade 1832 en vetenskaplig klassifikation
af stenföremålen och framställde för offentligheten
sin lära om de nyssnämnda åldrarna, hvilken sedan
blifvit bestämmande för hela den förhistoriska
arkeologien (jfr Nordisk fornkunskap). T. utgaf
1836 Ledetraad til nordisk oldkyndighed, som
innehåller den första öfversigten af nordiska
fornfynd och minnesmärken, men skref för öfrigt
endast några redogörelser för enstaka gräfningar och
fynd samt en större afhandling om guldbrakteaterna (1855).
T:s framstående förmåga kom också Köpenhamns
öfriga samlingar till godo. Sålunda blef han 1832
inspektör (1842 direktör) vid myntkabinettet, 1838
vid Oldnordisk museum, 1839 vid konstmuseet och
tafvelsamlingen och 1847 vid etnografiska museet,
hvilket inrättades på hans tillskyndan och utvecklades
under hans ledning till en af de mest betydande af
alla danska samlingar. År 1861 blef T. direktör öfver
alla de nu nämnda museerna. Han dog som konferensråd
d. 21 Maj 1865 och efterlemnade en mycket dyrbar
myntsamling, öfver hvilken katalogen utkom 1867–76
i 5 bd. E. Ebg.
Thomsen, Hans Peter Jörgen Julius, dansk
kemist, född d. 16 Febr. 1826 i Köpenhamn, blef
Polyteknisk kandidat 1846 och var sedermera, till
1853, assistent vid polytekniska skolans kemiska
laboratorium. T. gjorde sig tidigt bemärkt genom
sina experiment, hade anställning som lärare
i åkerbrukskemi 1850–56 samt skref en mycket
använd Vejledning i den praeparative kemi (1853) och
Vandringer paa naturvidenskabens gebet (1856). Sedan
han varit justerare i Köpenhamn i tre år, blef han
lärare i fysik vid krigshögskolan 1859, professor
i kemi vid universitetet 1866 och tillika direktör
för polytekniska skolan 1883. T. har skapat sig ett
namn på termokemiens område. Redan 1852 erhöll han
Videnskabernes selskabs silfvermedalj för Bidrag
til et thermokemisk system. 1869–79 skref han 30
afhandlingar, mest i tyska facktidskrifter, i samma
ämne och samlade slutligen sina iakttagelser
i Thermochemische untersuchungen (4 dlr,
1882–86). Hans förtjenster på detta område
tillskyndade honom flere utmärkelser. Upsala
universitet kallade honom till hedersdoktor 1877; i
Köpenhamn blef han likaledes (medicine) hedersdoktor
1879, och Royal society i London tilldelade honom
1883 sin stora guldmedalj, en ära, som ställer honom
i jämnbredd med verldens främste kemister. Medlem af
Videnskabernes selskab 1860, valdes han 1888 elter
Madvig till dess president. Sedan 1880 är han led. af
svenska Vet. akad.,
sedan 1881 af Fysiogr. sällsk. i Lund och sedan
1885 af Vet. societeten i Upsala samt af Vet. och
Vitt. samh. i Göteborg. – T. har äfven (1858),
skrifvit om den elektromotoriska kraften ock
såsom fysiker väckt uppmärksamhet genom ett högst
originelt polarisationsbatteri (1865). Derjämte
har han utvecklat stor praktisk verksamhet. 1852
uppfann han en metod för sodaberedning af kryolit
och inrättade härför en egen fabrik 1858, hvilken
togs till mönster på flere ställen i Tyskland och
Nord-Amerika. Tillsammans med fysikern Colding
företog T. 1853 vigtiga undersökningar om orsakerna
till Koleraens ulige styrke i de forskjellige dele
af Kjöbenhavn, särskildt med hänsyn till grundens
beskaffenhet. I förening med sin broder August
T. (f. 1834, sedan 1870 docent vid polytekniska
skolan) utgaf han 1862–79 »Tidsskrift for physik
og chemi». E. Ebg.
Thomsen. 1. Vilhelm Ludvig Peter T., dansk
språkforskare, född d. 25 Jan. 1842 i Köpenhamn,
blef student 1859 och filol. kandidat 1867. Han
egnade sig tidigt åt jämförande språkstudier och
sysselsatte sig icke endast med de ariska, utan
äfven med de finska språken, hvilket synes af hans
redan 1867 utgifna, afhandling om Det magyariske
sprog og dets stammeslægtskab. Efter en resa
till Finland och Ryssland skref han Den gothiske
sprogklasses indflydelse paa den finske, hvilken
afhandling förskaffade honom doktorsgrad 1869 och,
från Berlin Boppska premiet. T. blef docent 1871
och professor i jämförande språkforskning 1887
vid universitetet i Köpenhamn. Han var också
1878–87 medlem af inspektionen öfver de lärda
skolorna. År 1876 kallades han till Oxford för
att der föreläsa öfver ryska rikets grundläggning
genom skandinaverna. Föreläsningarna väckte stor
uppmärksamhet och utkommo under titeln The relations
between ancient Russia and Scandinavia (1877) samt
öfversattes till tyska 1879 och svenska 1882 (»Ryska
rikets grundläggning genom skandinaverna»). Af hans
senare arbeten må särskildt framhållas Beröringer
mellem de finske og de baltiske (litauisk-lettiske)
sprog, intaget i Videnskabs-selskabets skrifter
1889, 1:sta bandet. Karakteristisk för T. som
språkforskare är också just den förkärlek, hvarmed
han granskar språken i deras historiska beröring
med och inverkan på hvarandra. Hans afhandling I
parasite et les consonans mouillés en français (1876)
innehåller skarpsinniga teorier om ljudförhållandena i
de romanska språken. T. har utöfvat stort inflytande
på språkstudiet i Danmark och eger sjelf en
utomordentligt vidsträckt kännedom om de europeiska
språken. Sedan 1876 har han varit hufvudredaktör
för »Nordisk tidsskrift for filologi». T. blef
1890 ledamot af Vet. och Vitt. samh. i Göteborg
och 1891 af Vet. societeten i Upsala. – 2. Carl
Christian Jakob Frederik T., dansk målare,
den föregåendes broder, f. 1847 i Köpenhamn, blef
student 1865 och började derefter en kurs i teckning
hos professor F. Vermehren, jämte det han studerade
vid konstakademien, hvarifrån han 1871 erhöll
afgångsbetyg. 1874 framträdde han med sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
