Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thingmannalið, thinglið (af Isl. þingmaðr, egentl. medlem af tinget, sederm. någons »man», »karl», och lið, egentl. folk, sederm. följe), benämndes den stamtrupp af krigare, som Knut den store uppställde i Danmark och England - Thingsvidne kallas i Norge och Danmark hvarje af rätten utfärdad bevittning af en handling - Thingvellir (»tingvallarna»), en plats på Island i Arnäs-syssel - Thingvoldfjorden är en af de största fjordarna på Nordmöre - Thionville, T. Diedenhofen, stad och fästning i Elsass-Lothringen, området Lothringen - Thirsk, stad i North Riding, i eng. grefskapet York - Thisbe. Se Pyramus och Thisbe - Thisted, dansk stad i nordvestra delen af Nörrejylland, T. amt - Thisted, Valdemar Adolph - Thisted amt omfattar nordvestra delen af Nörrejylland n. och v. om Limfjorden - Thiviers, stad i franska dep. Dordogne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverlägsna normandiska ridderskapet vid Hastings. I
Danmark spelade den en vigtig rol under
inbördeskrigen 1134–57 samt under Valdemar den
store. Under Knut VI förnyades »vederlagsrätten»
(omkr. 1185), och thingmannaliden gled derefter
mera omärkligt öfver i adelsståndet. Jfr J. Kinch:
»Om den danske adels udspring af Thinglid»
(i »Aarb. f. nord. oldk. og hist.» 1875).
E. Ebg.
Thingsvidne kallas i Norge och Danmark hvarje af
rätten (tingsskrifvåren) utfärdad bevittning
af en handling, som der förekommit, eller en
deremot svarande, af vittnena afgifven förklaring
och särskildt utskrift af ett vittnesförhör.
E. Ebg.
Thingvellir (»tingvallarna»), en plats på Island i
Arnäs-syssel, 5 mil från Reykjavik, der alltinget
hölls 930–1800. T. är ett lavafält, som sträcker
sig från den fiskrika insjön Thingvallavatn norrut
mot den utbrunna vulkanen Skjaldabreid. I ö. och
v. begränsas det af tvänne milslånga klyftor,
Allmannagjá och Hrafnagjá, hvilkas yttre väggar
resa sig brant i höjden. På fältet reser sig
»Lagberget», genom remnor i lavamassan skildt
från sin omgifning. T. utmärker sig för stor
naturskönhet. Numera ar der uppförd T. sockenkyrka.
E. Ebg.
Thingvoldfjorden är en af de största
fjordarna på Nordmöre, som vid Kristianssund
tränger in i landet. Dess inre del benämnes
Sundalsfjorden och omgifves af mycket höga fjäll.
Y. N.
Thionville [tiångvill], T. Diedenhofen, stad och
fästning i Elsass-Lothringen, området Lothringen,
på venstra stranden af Moselle, 16 km. från franska
gränsen, vid flere jernvägslinier (till Metz, Trier,
Saargemünd, Luxemburg). 8,114 innev. (1885). Staden
är af stor strategisk vigt. Fästningsverken bestå af
stadsbefästningarna på venstra flodstranden och ett
dubbelt kronverk på den af floden och en kanaliserad
flodarm bildade ön samt härröra i sin nuv. form från
Condé (omkr. 1690). På afstånd omkring staden hafva i
senare tid anlagts detascherade fort. – T. (under den
äldre medeltiden kalladt Theodonis villa) förenades
genom Pyreneiska freden 1659 med Frankrike, efter att
förut hafva tillhört Burgund, Österrike och Spanien,
och afträddes 1871 till Tyska riket. Det inneslöts af
tyskarna d. 10 Nov. 1870 och kapitulerade d. 24 s. m.
Thirsk [thörsk], stad i North Riding, i eng.
grefskapet York, vid en biflod till Swale. 6,312
innev. (1881). Jerngjuterier, tillverkning af
landtbruksredskap.
Thisbe. Se Pyramus och Thisbe.
Thisted, dansk stad
i nordvestra delen ai Nörrejylland, T. amt,
ligger vid en vik af Limfjorden och hade 1890
5,415 innev. Näringskällor äro handel och industri
(maskinverkstad) jämte landtbruk och fiske. Staden
egde år 1889 51 fartyg om 2,816 tons, deraf 2
ångare. Realskola. Amtmansresidens. T. erhöll
stadsrättigheter i början af 16:de årh.
E. Ebg.
Thisted, Valdemar Adolph, dansk prest och författare,
son af presten Jörgen Övergaard T. (förf. af
uppbyggelseskrifter; d. 1855)
föddes d. 28 Febr. 1815 i Aarhus, tog teologisk examen
1840 och var adjunkt vid Aarhus realskola 1846–53. År
1855 blef han kyrkoherde i Höjrup, Nordslesvig, och
var 1862–70 kyrkoherde i Tömmerup på Själland. Han dog
d. 14 Okt. 1887. T. började sin författarebana 1843
under psevdonymen Emanuel St. Hermidad med En vandring
i Syden, hvars utförliga landskapsskildringar voro
diktade i andra hand. Först derefter fick han sjelf
tillfälle att resa utomlands och utgaf sedan under ett
tiotal af år en samling äfventyrliga romaner, såsom
Havfruen (1846), Tabt og vunden (1849), Sirenernes ö
(1853) och Familieskatten (1856; öfvers. till svenska
1877), samt resebilder, skådespel och dikter. Under
intrycket af sin presterliga verksamhet skref han
Præstekald. En samling breve, udgivne af Herodion
(1859), en brokig blandning af betraktelser öfver
prestens kall och verksamhet, sammanväfd med en
romantisk kärlekshistoria. Ett par liknande skrifter
följde, men största uppmärksamheten väckte hans under
psevdonymen M. Rowel utgifna Breve fra helvede
(1806; 4:de uppl, 1871), som jämte en moraliserande,
fantastisk teckning af de fördömdes tillstånd
likaledes bjuder på en sentimental framställning
af ett kärleksförhållande. Arbetet öfversattes till
svenska (1867, i sammandrag), engelska och franska
samt vann spridning i synnerhet i Tyskland, der under
de sista åren sålts bortåt 30,000 aftryck. T:s
sista arbete var berättelsen Högholt (1868).
E. Ebg.
Thisted amt omfattar nordvestra delen af Nörrejylland
n. och v. om Limfjorden. Det består af tre delar:
Vester-Hanherred i n. ö., som skjuter ut i Limfjorden
med halfön Hannæs samt mellan fjorden och Skagerak
har udden Bolbjerg (94 m.); landskapet Thy, som genom
ett smalt näs i s. ö. sammanhänger med halfön Thyholm
i Limfjorden och i s. v. bildar den smala landtunga,
genom hvilken Agger- och Thyborön-kanalerna leda
in från Nordsjön; samt Morsö och några smärre
öar. Areal 1,738 qvkm. 69,400 innev. (1890), af
hvilka 9,000 bo i städerna, Tisted och Nykjöbing
(Morsö). Strandbältet utmed Skagerak och Nordsjön
utgöres af dyner (»klitter») och sandhedar. Längre
in, i norra Thy, träffas tvänne högslätter på
krit- eller kalkbotten, Hanstholm och Östholm, skilda
af kärrmarker. Mellersta Thy är ett ku-peradt land,
csom öfvergår i de s. k. Hjselpens-bjerge med Ashöj
(95 m.). I Thy finnas många, sjöar, af hvilka
Norssjön har underjordiskt aflopp. Några sjöar,
såsom Sjörring- och Fladesjöarna, hafva i senare
tider torrlagts. Af hela arealen är 1/4 hedar,
flygsandsfält, mossar och kärr. 1888 utgjordes
kreatursstocken af 12,900 hästar, 64,700 nötkreatur,
86,750 får ock 23,500 svin. Uppfödning af hästar och
nötboskap drifves i stor skala. De större gårdarna äro
få och fästegodsen nästan inga. Amtet omfattar 7 härad
och 3 prosterier af Ålborgs stift.
E. Ebg.
Thiviers [tivie], stad i franska dep. Dordogne, vid
Orléans-jernvägen. 3,302 innev. (1881). Hufvudort
för tryffelhandeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
