Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ternström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på bergssluttningen och den yngre, af påfven Pius
VI anlagda nedre staden. På högsta punkten af berget
ligga ruiner af Teoderiks slott, under medeltiden en
stark fästning. Katedralen San Pietro förmodas ligga
på samma plats som Jupiter Anxurus’ tempel. Den gamla
hamnen, anlagd af Antoninus Pius, är nu alldeles fylld
med sand; en ny hamnarm lemnar skydd åt kustfartyg.
Terracotta (Ital., af terra, jord, lera, och cotta,
bränd; Fr. terre cuite) kan egentligen beteckna
alla arter af bränd lera eller öfver hufvud hvad
slags keramiska tillverkningar som hälst, men
man förstår dock härmed i regeln endast det finare
oglaserade lergodset med porös, ogenomskinlig massa,
en underafdelning af den första hufvudgruppen af de
keramiska tillverkningarna (se Keramik). Från fajansen
skiljer den sig genom frånvaron af glasyr, från
porslinet derjämte genom sin ogenomskinlighet, och
från stengodset genom den porösa massan. Terracottans
färg är alltefter den starkare eller ringare tillvaron
af jernoxid röd, brun eller gul. Den har i de äldsta
tider nyttjats och nyttjas ännu till en mängd olika
ändamål: kärl, plastiska figurer, arkitektoniska
prydnader m. m. Berömda äro antikens terracotta-vaser
med eller utan målning. Målningen anbragtes i äldre
tid i svart eller brunt på ljusare (gul eller röd)
botten, senare med figurerna utsparade i rödt mot
en mörk botten. En annan grupp af intressanta antika
terracotta-arbeten utgöres af små, nätta, genremässigt
uppfattade statyetter, de s. k. Tanagrafigurerna
(se Tanagra). Under medeltiden användes terracotta
för arkitektoniska ändamål (golfplattar, kapitäl,
gesimser), likaså under renaissancen, som äfven gaf
upphof åt en mängd framstående skulpturarbeten i
detta material: byster, statyer, grupper, ofta målade
i naturliga färger (se Robbia). Under 1700-talet
voro Clodions små, täcka terracotta-arbeten högt
prisade. I våra dagar kan terracotta-fabrikationen,
liksom den keramiska konsten öfver hufvud, sägas
befinna sig i en blomstringsperiod. Danmark har i
sina målade vaser och Thorvaldsensfigurer att uppvisa
populära arbeten. I Sverige har man börjat att på
liknande sätt tillgodogöra sig den ypperliga, ljusgula
Upsalaleran. Upk.
Terra di Bari. Se Bari.
Terra di Lavoro. Se Caserta.
Terra d’Otranto. Se Lecce.
Terrakotta. Se Terracotta.
Terralit (af Lat. terra, jord, och Grek. lithos,
sten) l. siderolit (af Grek. sideros, jern), en
fajansartad krukmakarelera, hvaraf fabriceras flere
billiga småartiklar, såsom cigarr- och askkoppar,
skriftyg, små korgar, figurer o. s. v. Dessa
s. k. siderolitvaror äro ej glaserade, utan
öfverdragna med färg- eller bronsfernissa eller
förgyllda. De tåla ej vatten och förlora snart sitt
prydliga utseende. De flesta siderolitvaror komma
från Böhmen, Thüringerwald, Dresden, Mainz och
porslinsfabriken vid Nymphenburg (Bajern).
Terramaror (Ital. terramare). Se Pålbyggnader,
sp. 498.
Terranova, stad uti italienska prov. Caltanisetta,
på södra kusten af Sicilien. 16,440 innev. (1881). Det
har en medelmåttig hamn, men exporterar betydligt med
spanmål, vin, frukter, svafvel och soda. Nära T. ligga
ruiner af det forntida Gela. Den nuv. staden
leder sitt ursprung från kejsar Fredrik II (d. 1250).
Terrarium (af Lat. terra, mark, jord), litet växthus
(vanl. glasskåp) för drifning i boningsrum. Se
Drifning 4.
Terrass (Fr. terrasse, af Lat. terra, jord, mark),
jordvall; en af jord och sten formad, vanligen
trapplik eller med trappa försedd afsats, som
förmedlar öfvergången från ett arkitekturverk (ett
palats, en kyrka, en herrgårds-byggning) till den
omgifvande terrängen och gör tjenst som promenad-
eller utsigtsplats; en af murverk uppförd altan;
platt tak, altantak (t. ex. på boningshusen i
Orienten). Terrasser kallas äfven de trappformiga
jordafsatser, som uppförts på en bergsluttning
för odling (af t. ex. vin). – Terrassera, anlägga
terrasser; utjämna medelst jord- och stenfyllningar. –
Terrassformig, som sänker sig eller stiger med
afsatser (t. ex. en terrassformigt anlagd trädgård).
Terre de Champagne [tär dö sjanspa’nj]. Se Epernay.
Terre Haute [tär-åt], stad i nord-amerikanska staten
Indiana, vid östra stranden af Wabash-floden och vid
sju jernvägslinier. 26,042 innev. (1880). Statens
normalskola; polytekniskt institut. I trakten
finnas rika stenkolsgrufvor, hvilka jämte de lätta
kommunikationerna skapat en storartad industri.
Terre-neuve [tär-nö’v], fransk benämning på
Newfoundland.
Terre-Noire-metoden [tär-nåar-]. Se Jern, sp. 1137.
Terrenos (sing. terreno, af Lat. terra, jord),
meteor., kallas af portugiserna de i Ostindien
förekommande heta vindarna. På kusten af Koromandel
herska de i Juni, Juli och Aug. under 3–4 dagar i
följd, och någon gång blåsa de oafbrutet längre tid,
t. o. m. i 12 dagar. Dessa vindar äro ytterst varma
och blifva synnerligen besvärande genom det myckna
heta stoft och damm, som de drifva upp och kringföra.
R. R.
Terresin (af Lat. terra, jord), ett af Busse i Leipzig
uppfunnet asfalt-surrogat, som består af tjära, lera,
kalk och svafvel.
Terrester, terrestrisk (Lat. terrestris, af terra,
jorden), som tillhör eller härstammar från jorden,
jordisk. – Terresterkikare, kikare, hvarmed man
betraktar föremål på jordytan. Se Kikare. – Terrester
refraktion, astron., ljusstrålarnas brytning, under
det de genomlöpa endast en del af atmosferen. Till
följd af tryckets och temperaturens förändring
från lager till lager af atmosferen och luftens
häraf beroende, från punkt till punkt vexlande
brytningsförmåga är ljusets rörelse genom atmosferen
i allmänhet icke rätlinig, utan det fortplantar sig
utefter en krökt linie. Beloppet af denna krökning
och af skilnaden mellan den sålunda genom atmosferen
observerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
