Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Terlizzi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillhörande melodier under den gemensamma titeln »Astreae
sjungechor, artige og lystige, ny verdslige
viser» (60 st. i 3 samlingar). T. egde icke
ringa teknisk färdighet, och hans visor voro
en tid mycket omtyckta. Längre fram öfversatte
han elegien »Dafnis natteklage över Galatheae
ubestandighed» (1656; efter Opitz) samt några
af holländaren Jakob Cats’ komiska berättelser.
E. Ebg.
Terlizzi, stad i italienska prov. Bari
(Apulien). 20,442 innev. (1881). Staden omgifves af
murar och torn och har en borg, som fordom var mycket
stark. Handel med vin och sydfrukter.
Terlon [-lå’ngj, Hugues, chevalier de, fransk
diplomat, född i Toulouse omkr. 1620, tillhörde en
tid Mazarins uppvaktning och utförde uppdrag af
honom redan 1649. 1656 afgick han såsom envoyé
att lyckönska Karl X Gustaf med anledning af
dennes bröllop och träffade konungen i Febr. 1657
vid Piotrkow i Polen. T. följde sedermera jämte
franske ambassadören d’Avaugour konungen på hans
krigståg och vann sådant insteg i hans ynnest,
att konungen efter d’Avaugours död (i Lybeck,
Sept. 1657) begärde, att T. skalle ackrediteras såsom
ambassadör vid svenska hofvet, hvartill Mazarin,
ehuru motvilligt, samtyckte, och i Febr. 1658
utfärdades kreditiv för T. i denna egenskap. Vid
konungens sida deltog T. i tåget öfver Belten och
undertecknade, såsom medlare, ehuru då ännu utan
kreditiv, freden i Roskilde (Febr. 1658). Han deltog
derefter i förhandlingarna rörande fredsvilkorens
verkställande och uppmanade de danske underhandlarna,
ehuru förgäfves, till raskt uppfyllande af Karl
Gustafs fordringar. Då Karl Gustaf bröt freden,
hvilket T. fann mindre lämpligt ur politisk synpunkt,
och i Aug. 1658 landsteg på Själland, var T. konungen
följaktig. Under Köpenhamns belägring skall konungen,
enligt T:s uppgift, velat förläna honom Sölvesborgs
grefskap, ett anbud, som T. afböjt i betraktande
af sitt medlarekall. Om uppgiften öfver hufvud är
riktig, är den åtminstone med afseende på tiden
felaktig, ty Sölvesborg hade redan d. 10 Mars 1658
förlänats åt Korfitz Ulfeld. I Jan. 1659 begaf
T. sig till Polen för att medla fred emellan detta
rike och Sverige, men återvände på sommaren till
konungens sida, enligt dennes önskan. Det blef nu
hans uppgift att i förening med de engelske och
holländske ambassadörerna åstadkomma en uppgörelse
emellan Sverige och Danmark i öfverensstämmelse med
innehållet af de s. k. konserterna i Haag, och detta
diplomatiska arbete ledde till freden i Köpenhamn
(1660). I drottning Kristinas följe, med hvilken
han sammanträffat i Hamburg, färdades T. sedermera
till Stockholm, hvarifrån han vid slutet af år 1660
öfver Köpenhamn återvände till Frankrike. 1662, 1664
och 1665 återvände T., i egenskap af ambassadör,
till Sverige, der det blef hans uppgift att hålla
Sverige och derjämte Danmark, hos hvars konung han
äfvenledes var ackrediterad, i nära förbindelse
med Frankrike. Sedan Pomponne i början af 1666 med
anledning af sakernas kritiska läge
såsom ambassadeur extraordinaire anländt till Sverige,
lemnade T. i Sept. s. å. detta land. Vid afresan
fick han presenter till ett värde af 49,000 rdr,
men enligt N. Brahes yttrande i rådet d. 12 Juni
1668 hade han »icke vårdat det så mycket, att han
ville tacka derför». Han stannade till 1676 i Danmark
såsom ambassadör. Död på 1690-talet. Jfr T:s Mémoires
(2 dlr, 1681–82), omfattande tiden 1656–61, en för
Sveriges historia under Karl Gustafs tid synnerligen
vigtig skrift, som mycket användts, om än ej ofta
citerats, af skildrare af denna period. Enligt
Lelong(»Bibliothèque histhorique de France», III)
finnes i manuskript en fortsättning af dessa memoarer.
J. Th. W.
Term (Fr. terme, Med. Lat. terminus, bestämning,
definition, af Lat. terminus, gräns).
1. Ord, uttryck, talesätt. – Teknisk term
(terminus technicus), konstord, konstuttryck, ord
eller uttryck, som i en specifik, från den vanliga
afvikande, betydelse nyttjas inom en vetenskaps,
en konsts eller ett yrkes område. –
2. Log., hvart och ett af de begrepp,
som ingå i en logisk slutledning (se d. o. och
Quaternio terminorum). – 3. Matem., i
allmänhet en på algebraiskt teckenspråk uttryckt
storhet, hvilken genom additions- eller
subtraktionstecken är förbunden med andra,
på samma sätt uttryckta storheter. Så äro
t. ex. a, b och c termer i uttrycket a + b - c.
Särskildt begagnar man ordet term såsom benämning
på hvar och en i en serie ingående storhet, äfven då
man icke betraktar seriens termer såsom förbundna
medelst additionstecken. Sålunda äro a, a2,
a3 o. s. v. termer i den geometriska serie,
der den första ingående storheten är a och den
konstanta qvoten mellan två termer likaledes a.
3. G. E.
Term. Se Terminus, mytol.
Termalbad. Se Termer.
Termanism, fys., detsamma som diatermanism
(se Diaterman).
Termansen, Nils Jokum, dansk politiker, född
d. 15 Mars 1824 i byn Vejen, Ribe amt, blef
hemmansegare 1853 och invaldes i folketinget 1858,
der han qvarstod i 20 år. I landstinget erhöll
han säte 1878, men blef icke omvald 1886. T. hörde
1865–70 till den nationella venstern, men slöt sig
derefter en tid till centern. Han utmärkte sig
alltid genom stor sjelfständighet och omfattade
försvarsfrågan med varmt intresse. Såsom utpräglad
grundtvigian deltog han äfven i alla kyrkliga och
humanitära frågor. Han eger derjämte en egendomlig
vältalighet och en sjelfförvärfvad boklig bildning,
hvilken förskaffat honom namnet »Danmarks lärdaste
bonde». Sedan 1866 har han varit medlem af nämnden för
främjande af folkupplysningen och har sjelf skrifvit
korta lefnadsteckningar öfver St. St. Blicher och
Abr. Lincoln. Sedan 1884 är T. »branddirektör» i Ribe
amt. E. Ebg.
Termer, Lat. thermae (af Grek. thermos, varm,
het). 1. Mineralkällor, hvilkas naturliga värmegrad
öfverstiger + 20° C. (källor med högre värme än +
50° C. benämnas heta termer). Bad, som serveras med
vatten från termer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
