Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teleosauridæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under sina sista lefnadsår sysselsatte han sig med att
samla och ordna materialet till en sjelfbiografi,
som jämväl skulle innehålla en redogörelse för hans
många olika arbeten, men han dog, d. 2 Sept. 1834,
innan manuskriptet var färdigt. The life of Th. T.,
civil engineer, written by himself utkom 1838.
Telge. 1. Om Norrtelge och Södertelge se dessa ord. –
2. Vestertelge och Östertelge äro kommuner och
f. d. socknar i Stockholms län, Öknebo härad, som
tillsammans bilda Södertelge landsförsamling. –
3. Se Björneborg.
Telgehus (Taelghiahus), ett slott, som sannolikt
anlagts i början af unionstiden för att betrygga
inloppet till Södertelge från saltsjösidan, medan en
tysk besättning innehade Stockholm. Vid Engelbrekts
tid innehades det af Bengt Stensson Natt och Dag,
men då han mot rådets uttryckliga löfte om säkerhet
för hanseatiska sjöfarande uppbringat ett lybskt
handelsfartyg, belägrades T. å Engelbrekts vägnar
af Erik Puke och uppbrändes 1435. Deraf vållades
den oenighet mellan Bengt och Engelbrekt, som blef
orsaken till Engelbrekts död. Telgehus nämnes sista
gången 1442. Sedan 1450 förekommer Brandaborg, hvilket
troligen låg på samma plats som det förra fästet,
vid det nu s. k. Brandalssund (en förkortning af
Brandaborgs sund).
Telge tokar, en (urspr. af den stockholmska
folkhumorn, med hänsyftning på småstaden Södertelges
välvise fäder under äldre tider, skapad) beteckning
för enfaldiga och i kommunala åtgärder ytterligt
otympliga kälkborgare, i likhet med antikens
»abderiter», danskarnas »molboer» (se Mols)
samt tyskarnas »schildbürger» (borgare i småstaden
Schilda i preuss. kretsen Torgau, skildrade komiskt
i den 1597 utg. folkboken »Lalenbuch»).
Telinga. Se Telugu.
Telje. Se Telge och Björneborg.
Teljega. Se Kibitka och Tarantas.
Tell. Se Oran.
Tell, Wilhelm. Se Tell-sagan.
Tellefsen, Thomas Dyke Auckland, norsk pianist,
f. i Trondhjem 1823, reste 1842 till Paris, der
han blef Chopins elev och vän. Han qvarstannade
sedan i Paris såsom musiklärare och dog der
1874. År 1846 gjorde han ett konsertbesök i
hemlandet och 1855 ett i Sverige. T. komponerade
omkr. 50 verk, förnämligast pianosaker, bland
hvilka Huldredansen särskildt blifvit bemärkt.
A. L.
Tell-el-Kebir, by i Nedre Egypten vid
sötvattenskanalen och den från Ismailia till
Sagasig gående jernvägen. Den befästes af Arabi
pasja, då den britiska hären under general Wolseley
i Aug. 1882 tog Sueskanalen i besittning. Wolseley
angrep derefter den egyptiska hären vid T. och
tillfogade densamma d. 13 Sept. s. å. ett afgörande
nederlag.
Teller, Wilhelm Abraham, tysk teolog, f. 1734
i Leipzig, blef 1755 kateket vid Peterskyrkan
och 1760 predikant vid Nikolaikyrkan i nämnda
stad samt utnämndes 1761 till förste pastor,
generalsuperintendent och teologie
professor i Helmstädt. 1764 nedlade han resultatet af
sina exegetiska studier i Lehrbuch, den christlichen
glaubens, der han sökte visa, att de kristliga
sanningarna i den Heliga skrift framställas enligt
andra, mera praktiska synpunkter än i det kyrkliga
lärosystemet. Skriftens hufvudsynpunkt är enligt
T. motsatsen mellan ett syndens och ett nådens rike,
och till denna motsats måste alla dess lärosatser
hänföras. I motsats till den förste Adam ställer
Skriften den andre Adam, d. v. s. Kristus. Likasom vi
genom vår lekamliga födelse äro den förres afbilder,
skola vi genom en ny, andlig födelse blifva den
senares afbilder. Dogmerna om treenigheten,
Kristi gudom m. fl. förnekas här icke, men träda
vid denna rent praktiska synpunkt helt och hållet i
bakgrunden. Boken, som väckte ett stort uppseende,
blef konfiskerad. Då T. således fann sin ställning
i Helmstädt ohållbar, antog han 1767 en kallelse
till Berlin såsom konsistorialråd, prost i Kölln an
der Spree (en stadsdel i Berlin) och förste pastor
vid Petrikyrkan. Omgifven af flere likasinnade
kolleger – Sack, Spalding m. fl. –, fann han der ett
friare fält för sin verksamhet. Från den bibliska
supranaturalismens ståndpunkt, som han i det nämnda
arbetet ännu intagit, hade T. småningom öfvergått
till ren rationalism. Detta röjde sig redan i hans
Wörterbuch des Neuen testaments (1772). Genom det
af preussiska regeringen 1788 mot rationalismen
riktade religionsediktet (Wöllnerska ediktet) fann
T. sig utsatt för åtskilliga vedervärdigheter, men
lät sig icke afskräcka från framställandet af sina
teologiska åsigter. I Die religion der vollkommenern
(1792) framställer han kristendomen såsom ett
medel för menniskoslägtets uppfostran till en rent
praktisk förnuftsreligion. Denna menniskoslägtets
uppfostran fullbordas i trenne stadier. Det första
är troskristendomen för barnaåldern; det andra är
förnuftskristendomen, när menniskoanden närmar sig
mannaåldern. Slutligen inträder menniskoanden i
sin mogenhetsålder genom den renare kristendom, för
hvilken den historiska religionen h. o. h. förvandlar
sig till ett vetande och ett handlande efter
principer. Med »Neues magazin für prediger» (10 bd,
1792–1802) åsyftade T. att sprida mera ljus öfver
vigtiga ämnen tillhörande religionen och den kristliga
dygdeläran. T. afled 1804, högt aktad för ärlighet,
moraliskt mod och öfvertygelsetrohet.
Tellervo, mytol. Se Tapio.
Tellez [te’ljeds], Gabriel, spansk dramatiker,
mera känd under sin psevdonym Tirso de Molina,
föddes i Madrid omkr. 1570, blef munk 1613 och
dog 1648 såsom prior för Soria kloster. Han var
näst Lope den alsterrikaste spanske dramatiker
och författade omkr. 300 pjeser, bland hvilka
ett sjuttiotal finnes i behåll. Men äfven genom
ursprunglighet och rik uppfinningsförmåga, realistisk
friskhet i karakteristiken, fosterländsk färg
och poesimättadt språk intager T. ett rum bland
Spaniens utmärktaste dramatiker. Hans fel äro en lös
och osammanhängande intrigbyggnad samt en långt
drifven frivolitet. T. gjorde den första dramatiska
bearbetningen af sagan om Don Juan (se d. o.) i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
