Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 1525-1526 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telefon, en apparat, som möjliggör samtal på långa afstånd - Telefos, Grek. hjeltes., var son af Herakles och Auge - Telega (teljega). Se Kibitka och Tarantas - Telegonos. Se Odyssevs (slutet) - Telegraf, »fjärrskrifvare», inrättning för snabbast möjliga meddelande af underrättelser på långt håll genom vissa på förhand öfverenskomna teckenföljder, antingen medelst signaler för synen (optisk telegraf) eller medelst starka ljud (akustisk telegraf) eller medelst elektriska strömmar, hvilka frambringas af en maskin eller ett batteri och ledas genom metalltrådar (elektrisk telegraf)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fabriksfirman L. M. Ericsson & Komp. i Stockholm, hvilken
med framgång upptagit täflan med utländska
fabriker. Allmänna telefonaktiebolagets nät växte ännu
hastigare än Belltelefonbolagets. Den 31 Dec. 1883
voro 785 apparater införda i nätet, och vid 1884 års
slut hade deras antal vuxit till 2,288. I Okt. 1884
inköpte bolaget tomten n:o 14 i qvarteret Åskslaget
med adress n:o 30 Malmskilnadsgatan och uppförde
der en centralstation, i sitt slag den största i
verlden. Alla bolagets ledningar sammanfördes dit,
och äldre stationer indrogos. Äfven Bellbolaget
har utvidgat och förbättrat sin centralstation
i Staden samt indragit sina filialstationer på
malmarna. Vid 1885 års slut var Stockholm den stad,
som, hvad antalet telefoner beträffar, stod främst
bland verldens alla städer, ej blott relativt till
folkmängden, utan rent af absolut. Nedanstående tabell
visar förhållandet vid nämnda tid i 12 af Europas
hufvudstäder och i några af de i telefonväsendet
längst komna af Amerikas städer:

Stad.	Folkmängd.	Telefonapparater.	Pr 10,000 innev.
Stockholm	215,000	4,978	232.
Berlin	1,280,000	4,248	33.
London	4,765,000	4,193	9.
Paris	2,800,000	4,054	14.
Rom	300,000	2,054	68.
Köpenhamn	274,000	1,336	49.
Amsterdam	335,000	1,195	36.
Petersburg	850,000	1,100	13.
Wien	1,200,000	946	8.
Bruxelles	380,000	803	21.
Helsingfors	46,000	575	125.
Madrid	478,000	270	6.
New York	1,500,000	3,700	25.
Chicago	600,000	3,500	58.
Brooklyn	650,000	2,375	37.

Den hastiga utveckling telefonväsendet fick i
Stockholm har till ej ringa del sin förklaring deri
att staten hvarken, såsom i Tyska riket och i Schweiz,
sjelf förbehållit sig uteslutande rätt till anläggande
af telefonledningar eller, såsom i andra europeiska
stater, genom inskränkande föreskrifter och pålagor
sökt skydda sitt telegrafverk för telefonbolagens
konkurrens. Den 1 Sept. 1881 öppnade visserligen
k. telegrafverket en telefonstation i Stockholm,
men dess verksamhet inskränkte sig till en början
till de centrala ämbetsverken. Först under åren 1888
och 1889 har telegrafverkets s. k. Rikstelefon
upptagit täflan med de enskilda bolagen.

Utvecklingen af Stockholms telefonnät sedan 1884
synes af följande tabell:

					Antal apparater.
				Bell.	Allmänna.	Rikstelefon.
Den	31	Dec.	1885	1,787	3,191
»	»	»	1886		3,600
»	»	»	1887		4,015
»	»	»	1888	1,431	4,556	84
»	»	»	1889	1,324	5,186	151
»	»	»	1890	992	5,905	392.

Men äfven i landsorterna har telefonväsendet spunnit sina
nät, om ock ej med samma hastighet som i hufvudstaden.
På detta område har staten till skydd för sitt telegrafverk
och till allmänhetens fromma ansett sig böra ingripa dels genom
stadgandet af d. 20 April 1883 »att å kronans mark
eller inom område för allmän landsväg, statens eller
sådan enskild jernväg, som åtnjuter förbindelse
med statens telegrafnät, icke må af enskild
eller bolag upprättas telegraf-, telefon- eller
likartad förbindelse utan K. M:ts tillstånd», dels
och hufvudsakligen genom lån och statsbidrag, genom
hvilka telegrafverket blifvit satt i stånd att inlösa
i landsorten redan byggda telefonledningar och anlägga
nya. Vid 1890 års slut hade telegrafverket dels
inlöst, dels anlagt 126 telefonnät med tillsammans
4,947 apparater och 6,722 km. telefonledningar samt
byggt förbindelseledningar mellan dessa nät till en
längd af 6,057,4 km. Kostnaden för Rikstelefonens
anläggningar uppgick vid samma års slut till
2,300,602,92 kr. Ibland förbindelseledningarna är den
mellan Stockholm och Göteborg 507 km. lång. Denna,
likasom de flesta af Rikstelefonens ledningar, är
dubbel, hvarigenom induktionen borttages och talet
höres tydligare. Tack vare denna förbättring hafva
(sedan Nov. 1890) direkta, fullt tydliga samtal kunnat
vexlas äfven mellan Stockholm och Malmö. Inom hela
riket funnos vid 1890 års slut 523 centralstationer
och 20,239 telefonapparater. Ledningarnas längd
utgjorde ej mindre än 52,541 km. Anmärkningsvärdt är,
att Rikstelefonen för sina Stockholmsledningar kommer
att använda hufvudsakligen kablar (jordledningar),
hvarigenom fel å ledningarna i möjligaste mån
undvikas och de fula stora takställningarna göras
obehöfliga.
A. Bi-n.

Telefos, Grek. hjeltes., var son af Herakles och
Auge, en dotter af konung Aleos i Tegea. Han utsattes af
sin moder för att omkomma, men räddades på underbart
sätt och begaf sig såsom uppvuxen yngling enligt det
delfiska oraklets anvisning till Mysien för att
uppsöka sin moder, hvilken han äfven der träffade
såsom förmäld med landets konung Teuthras. Af
denne upptogs T. såsom son och efterträdde
honom i regeringen. Enligt en efterhomerisk saga
tillbakaslog han segerrikt de under färden till Troja
på Mysiens kust landstigne grekerna, men sårades
dervid sjelf af Achillevs. Oraklet förkunnade,
att såret kunde läkas endast af den, som gifvit
det, hvarför T. förklädd till tiggare begaf sig
till Mykenai och genom hotelse att döda den späde
Orestes, hvilken han bemäktigat sig, tilltvang
sig Agamemnons hjelp. På dennes uppmaning läkte
Achillevs T:s sår medelst rost från sin lansspets,
hälst som ett orakel spått, att Troja ej skulle kunna
eröfras utan hans hjelp. Den vidt förgrenade sagan
om T. är tydligen sammansatt af skiljaktiga element,
härstammande dels från Arkadien, dels från Mysien.
A. M. A.

Telega (teljega). Se
Kibitka och Tarantas.

Telegonos. Se Odyssevs (slutet).

Telegraf (af Grek. tele, fjärran, på långt afstånd,
och grafein, skrifva), »fjärrskrifvare», inrättning
för snabbast möjliga meddelande af underrättelser på
långt håll genom vissa på förhand öfverenskomna
teckenföljder, antingen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>