Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tektamos (Tektafos), enligt den grekiska fornsagan en son af Doros - Tektonik, reglerna för en konstnärlig behandling och sammansättning af de råämnen och enkla element, som ingå i arkitekturens och konstslöjdens alster - Tek-trädet, Eng. teak, Malab. tekka, Tectona grandis L., fil. (Teka grandis), bot. - Tekutsch. Se Tecuci - Telamon (Lat. Telamon), Grek. hjeltes., son af sagokonungen Aiakos (Aeacus) på Egina - Telamon (Grek. telamon, Lat. telamo, telamon). Se Atlas, byggnadsk. - Telangiektasi, med. - Telav, stad i ryska guvern. Tiflis i Kaukasus - Tela vesicatoria, farmak., med. - Telchiner är i den grekiska fornsagan namnet på demoniska väsenden, hvilka skildras såsom urinnevånare på ön Rhodos - Telefon, en apparat, som möjliggör samtal på långa afstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på Kreta. Mycket ovisst är dock om historisk
verklighet ligger till grund för dessa sägner, hvilka
icke förekomma hos någon af de äldre författarna.
A. M. A.
Tektonik (af Grek. tekton, arbetare), reglerna för
en konstnärlig behandling och sammansättning af de
råämnen och enkla element, som ingå i arkitekturens
och konstslöjdens alster.
Tek-trädet, Eng. teak [tik], Malab. tekka,
Tectona grandis L. fil. (Teka grandis), bot.,
ett i skogarna å bergstrakterna i flere delar
af Ostindien (Malabar, Pegu o. a.) växande, till
nat. fam. Verbenaceae Juss., kl. Didynamia L., hörande
jättelikt träd med affallande blad och besatt med
grofva taggar. Blommorna sitta i klaselika samlingar
i grenarnas toppar och äro oregelbundna, med en
nedre läpp och fyra tvåväldiga ståndare. Frukten
är nötlik. Bland verbenacéerna är otvifvelaktigt
tekträdet det märkligaste genom sin resliga växt och
sin kiselhaltiga ved, som på grund af sin hårdhet
och ändock relativt ringa vigt är det yppersta kända
skeppsbyggnadsvirke. Dess varaktighet öfvergår
3 gånger de bästa andra virkesslag. Utseendet
erinrar om grof mahogni, men färgen är mörkare,
brunaktig. Veden har starkt bitter smak och anses
kunna rena dåligt vatten, hvarför vattenbehållare
ofta tillverkas af detta träd. Dekokt på veden har
användts mot koleran. Bladen innehålla ett vackert
högrödt färgämne, hvarmed silke och ull kunna
purpurfärgas. Äfven blommorna hafva användning: de
anses vara urindrifvande. »Afrikanskt tek-träd»
erhålles af euphorbiacén Oldfieldia africana
Hook.
O. T. S.
Tekutsch. Se Tecuci.
Telamon (Lat. Telamon), Grek. hjeltes., son af
sagokonungen Aiakos (Aeacus) på Egina. Då han tillika
med sin broder Pelevs (se d. o.) dödat sin halfbroder
Fokos, drefs han af sin fader i landsflykt och kom
till Salamis, hvars konung Kychrevs gaf honom sin
dotter Glavke jämte arfsrätt till tronen. Med en
senare gemål, Periboia, hade han sonen Ajas och med
Hesione, den trojanske konungen Laomedons dotter,
sonen Tevkros.
A. M. A.
Telamon (Grek. telamon, Lat. telamo, telamon). Se
Atlas, byggnadsk.
Telangiektasi (af Grek. tele, fjärran, angeion, kärl,
och ektasis, uttänjning), med., uttänjning af kärl,
som ligga långt ifrån hjertat eller kapillärkärl. Se
Eldmärke och Födelsemärke.
Telav, stad i ryska guvern. Tiflis i Kaukasus,
n. ö. om staden Tiflis, nära Kuras biflod
Alasan. Omkr. 7,000 innev. Det var länge residens för
konungarna af Kacheti, och de många resterna af gamla
befästningar och palats tala för dess forna storhet
och betydelse.
Tela vesicatoria (vesicatorium de Albespeyres),
farmak., med., benämnes ett å vaxduk utbredt plåster,
som beredes af 5 del. linolja, 15 d. gult vax och 45
d. beck, hvilka smältas tillsammans, och i hvilken
massa inblandas 35 d. pulveriserade spanska flugor
(Cantharides; se Spanska flugor). Medan plåstermassan
ännu är varm och flytande, utbredes den på undersidan
(den icke vaxade sidan) af vaxduk i den tjocklek,
att 20 gr. af massan täcka 250 qvcm.
af vaxduken. I den svartbruna plåsterytan, som icke
klibbar, synes en mängd pulverdelar af de inblandade
spanska flugorna, efter hvilka hela plåstret fått
sitt svenska folknamn: »spansk fluga». Då ett stycke
sådant plåster lägges å huden och fasthålles tätt till
densamma, framkallas genom kantaridinets inverkan
först retning och rodnad å huden samt efter 6–10
timmar en blåsbildning (Lat. vesica), uppkommen
derigenom att epidermis upplyftes af under densamma
från blodkärlen utsippradt serum. Öfverhuden i den
sålunda uppkomna blåsan borttages, och den blottade
läderhuden, »flugsåret», förbindes med någon salva,
vanligen s. k. basilikesalva, som ömsas 1–2 gånger
om dagen, tills »flugan» är läkt. Man afser med
anbringandet af »spansk fluga» (en eller ibland
flere i följd efter hvarandra) att åstadkomma
en stark »afledning» från underliggande delar,
och genom dylika »flugor» hafva ofta utgjutningar
i de serösa säckarna (lungsäckarna, hjertsäcken
o. s. v.) aflägsnats, hvilket dock är möjligt
endast innan utgjutningen (exsudatet) öfvergått
till var eller blifvit organiserad till adherenser
o. dyl. – Om taffetas vesicatorium se Dragtaft.
O. T. S.
Telchiner (Grek. telchines) är i den grekiska
fornsagan namnet på demoniska väsenden, hvilka
skildras såsom urinnevånare på ön Rhodos. De gälla
såsom första uppfinnare af konsten att bearbeta
metaller och i allmänhet såsom ett i hög grad
konstfärdigt slägte, hvarför de ofta sammanställas
och förblandas med cykloper och daktyler (se
d. o.). De betraktas äfven såsom trollkunniga,
ondskefulla och förderfbringande. Sagan om telchinerna
sammanhänger tydligen med de vulkaniska krafter, som
äro verksamma på Rhodos. Men äfven med Poseidon,
hafvets gud, sättas de i nära förbindelse och
betecknas såsom dyrkare af Apollon Telchinios,
Hera Telchinia och Athene Telchinia. Andra sägner
sätta dem i fientligt förhållande till gudarna och
låta dem utrotas af Apollon eller af Zevs. Äfven i
Lycien, på Kreta och på Cypern omnämnas telchiner.
A. M. A.
Telefon (af Grek. tele, fjärran, och fone,
röst), en apparat, som möjliggör samtal på långa
afstånd. Tanken att göra det talade ordet hörbart
på längre afstånd är mycket gammal, men ända till
våra dagar har man för detta ändamål måst nöja
sig med så ofullkomliga apparater som ropare,
språkrör o. dyl. Bland vetenskapliga förarbeten
till den egentliga telefonen må i främsta rummet
nämnas amerikanen Pages upptäckt (1837) att en
förändring i en jernstångs magnetiska styrka kan
göras hörbar. Sedan Paterma i Prag 1852 framställt
en apparat, hvari en elektromagnet och en tunn
jernskifra kunde påverka hvarandra så, att antingen
den magnetiska förändringen framkallade vibrationer i
skifvan eller tvärt om, samt genom föreningen af två
sådana apparater medelst en ledning lyckats fortplanta
musik på långt håll, konstruerade efter enahanda
princip tysken Ph. Reis 1860 sin ljudöfverförare,
för hvilken han jämväl uppfann namnet telefon
(»fjärrtalare»). Hans konstruktion grundade sig derpå
att, då strömmen i en magnetiseringsspiral (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
