Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska högskolan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgiftsstat då uppgick till 86,000 kr. Med
anledning af betänkande från en utaf K. M:t
1872 tillsatt komité, med uppdrag att yttra sig
öfver åtskilliga läroverks (Krigshögskolans,
Skogsinstitutets, Farmacevtiska institutets och
landtmäteri-undervisningens) ifrågasatta sammanslående
med Teknologiska institutet och dettas ombildning
till en teknisk högskola, erhöll läroverket d. 2
Mars 1877 förnyade stadgar, de nu gällande, samt en
väsentligen förhöjd utgiftsstat, nämligen till 139,200
kr. Enligt dessa nya stadgar ändrades läroverkets
namn till Tekniska högskolan. En ny fackskola,
för arkitektur, med fyra-årig lärokurs, inrättades,
hvarjämte undervisningstiden i fackskolorna för
maskinbyggnadskonst, bergsvetenskap samt väg- och
vattenbyggnadskonst utsträcktes till 4 år (för de
två förstnämnda med valfrihet för eleverna mellan
tre- och fyra-årig kurs). I sammanhang dermed
upprättades 3 nya professurer, i allmän kemi,
väg- och vattenbyggnadskonst samt arkitektur, och
adjunkturerna förvandlades till lektorat, till
hvilka lades ett nytt lektorat i elementarmekanik
samt 7 extra lärarebefattningar. Såsom nya
läroämnen tillkommo elementar-mekanik och
beskrifvande maskinlära, läran om ångfartygs
konstruktion, byggnadsstatik, arkitektur,
byggnadskonstens historia, frihandsteckning,
ornamentik, modellering samt nationalekonomi och
näringslagstiftning. Inträdesfordringarna ändrades
till de nu gällande, ofvan angifna. Läroverket
befriades från skyldigheten att afgifva svaromål
å remisser i tekniska ärenden från ämbetsverk
och enskilda, hvadan dylik utredningsskyldighet
numera qvarstår endast beträffande sådana
ärenden, öfver hvilka K. M:t begär högskolans
yttrande. Handläggningen hos K. M:t af alla
läroverket rörande frågor öfverflyttades 1877 från
Civildepartementet till Ecklesiastikdepartementet. År
1884 ökades undervisningsskyldigheten för professuren
i allmän kemi till likställighet med högskolans öfriga
professurer, och den extra lärarebefattningen i
mineralogi och geologi förvandlades till lektorat,
i sammanhang hvarmed årsanslaget ökades med
7,500 kr. till det nuvarande (146,700 kr.). –
Med höstterminen 1885 förenades åter hos en person
undervisningsskyldigheten i alla de till professuren
i mekanisk teknologi hörande grenarna, hvilken
undervisningsskyldighet allt sedan 1872 varit
fördelad på tvänne tillförordnade lärare. Hösten
1890 begärde och erhöll öfverdirektör Styffe afsked
med pension från föreståndarebefattningen, hvarvid
till hans efterträdare tills vidare förordnades en af
högskolans lärare, professoren G. E. Dahlander. Det
växande elevantalet och den rastlöst sig utvecklande
industriella verksamheten med sina alltjämt stegrade
kraf på högre bildning hos teknikerna äfvensom
fordran på nya tekniska bildningsgrenar hafva alltmera
gjort sig gällande samt föranledt K. M:t att hösten
1890 å nyo tillsätta en komité för afgifvande af
betänkande och förslag angående behofvet af och
sättet för utvidgning och omroganisation af Tekniska
högskolan, hvilken komité f. n. (1891) är sysselsatt
med ifrågavarande utredning.
Elevantalet vid läroverket har naturligen mycket
vexlat, såsom följande siffror ådagalägga, hemtade
från dess olika utvecklingsperioder sedan den
fullständiga omgestaltningen 1848. Åren 1848–58 var
medeltalet elever 73,1 (minst 30 höstterminen 1848
och högst 115 h. t. 1857), 1858–69 114,7 (minst 93
h. t. 1858, högst 137 h. t. 1866), 1869–77 193,4
(minst 113 vårterminen 1870, högst 282, det högsta
hittills förekommande elevantalet, v. t. 1876) samt
åren 1877–91 213,5 (minst 153 v. t. 1883, högst 255
h. t. 1889 och 1890).
Tekniska läroverk. I Sverige äro den tekniska
undervisningens kraf tillgodosedda genom flere
högre och lägre läroverk. Främst står Tekniska
högskolan (se denna). En plats för sig intager
den framstående Tekniska skolan i Stockholm
(se denna). I ingeniörbildningens tjenst verka,
ehuru med mindre resurser än Tekniska högskolan,
Chalmers’ tekniska läroanstalt i Göteborg (till
1883 kallad »Chalmersska slöjdskolan», se denna)
och rikets fyra Tekniska elementarskolor: i Malmö
(inrättad 1853) samt i Norrköping, Örebro och Borås
(inrättade 1856). För dessa fyra utfärdades gemensamma
stadgar 1877. Dessa skolor ega till uppgift att
meddela elementära tekniska kunskaper åt ynglingar,
som vilja bilda sig för utöfvandet af industriel
verksamhet. Ämnena äro matematik, mekanik, fysik,
kemi, mineralogi och geognosi, svenska språket,
främmande lefvande språk (valfritt), bokföring med
handelslära, byggnadskonst, frihandsteckning,
modellering och verkstadsarbete. Kursen är
treårig. Under 2:dra läsårets v. t. och hela
3:dje läsåret äro lärjungarna grupperade i två
afdelniiigar: en för de mekanisk-tekniska yrkena och
en för de kemisk-tekniska (i Norrköping och i Malmö
tillkommer en högre afdelning för byggnadskonst,
och med skolan i Borås är förenad en väfskola, som
står under Civildepartementets öfverinseende). Extra
lärjungar emottagas i enstaka ämnen. Undervisningen
skötes af 4 lektorer, bland hvilka en tillika
är föreståndare, samt 1 verkmästare och (högst) 5
extra lärare. Styrelsen utgöres af föreståndaren, en
ordförande och en ledamot, utsedda af K. M:t, samt två
af stadsfullmäktige utsedda ledamöter. Statsanslaget
till hvart och ett af dessa läroverk utgör 21,100
kr. årligen. – Tekniska skolan i Eskilstuna är
fördelad i 2 afdelningar. Den äldre af dessa, Söndags-
och aftonskolan, inrättad 1858, har till ändamål att
åt personer, som redan ingått i industrielt yrke,
företrädesvis åt dem, som sysselsätta sig med jern-
och stålmanufaktur, bibringa de för yrket mest
behöfliga elementarkunskaperna. Undervisningsämnena
(alla valfria) äro: matematik, beskrifvande
geometri, linearritning, allmän mekanik, mekanisk
teknologi, maskinlära, maskinritning, fysik, kemi,
frihandsteckning och modellering, fackritning,
välskrifning, svenska språket, tyska språket och
bokföring. Undervisningen är fördelad i en högre
och en lägre kurs, bägge tvååriga. Söndags- och
aftonskolan uppbär i årligt anslag 8,000 kr. Den
andra afdelningen, Fackskolan för finare smides- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
