Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Targowica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
judiska targumer finnes äfven en samaritansk
targum till pentatevken. H. A.
Tarifa, stad i spanska prov. Cadiz på sydligaste
punkten (36° n. br.) af Pyreneiska halfön och
europeiska fastlandet, nära det smalaste stället af
Gibraltars sund, 34 km. s. v. om Gibraltar. 12,234
innev. (1877). Staden är nästan qvadratisk, med
smala, krokiga gator, och omgifves af gamla moriska
vallar. Klippön utanför staden, Isleta de T. (Isleta
de las Palómas), genom en chaussé förenad med T.,
är starkt befäst och beherskar i viss mån sundet. Den
har äfven ett fyrtorn. Ansjovis- och tonfiskfångst
samt kustfart äro stadens hufvudnäringar. Traktens
apelsiner äro kända för sin sötma. – T. är romarnas
Julia Joza, äfven kalladt Julia Traducta. Sitt
nuv. namn (Arab. Djesiret Tarif) har staden fått efter
Tarif, Tariks underbefälhafvare, som med den första
arabiska krigsstyrkan öfvergick sundet 710. Efter en
lång belägring eröfrades staden från morerna 1292 af
Sancho IV af Kastilien.
Tariff (Sp. tarifa, af Arab. tarif, kungörelse),
förteckning på afgälder; varu- och prislista, taxa;
tulltaxa. – Tarifftraktat, handelsfördrag, som
upptager de detaljerade tullsatserna för olika varor.
Tarija [-cha], departement i sydöstra delen af
syd-amerikanska republiken Bolivia, vid gränsen till
Brasilien, Paraguay och Argentina. Östra och större
delen är ett slättland, tillhörande Gran Chaco och
nästan uteslutande bebodt af fritt kringströfvande
indianer, vestra delen ett bergland på Andernas
östra sluttning, med stora skogar, rika betesmarker
och odlingsbara fält, som med en mera företagsam
befolkning skulle hafva stor framtid för sig. Nu
uppgår den bofasta befolkningen till föga mer än
60,000 pers.; antalet vilda indianer skattas till
50,000. Hufvudstaden T., i vestligaste delen,
vid Tarija, en af Rio Vermejos källfloder, har
omkr. 6,000 innev., de fleste af spansk härkomst.
Tarik, ibn Zijâd, arabisk fältherre, inträngde (710)
i Spanien i spetsen för en här af 8,000 man, anlade
Gibraltar (egentl. Djebel al-Tarik, »Tariks berg»)
och krossade vestgotiska väldet genom slaget vid Vejer
(icke Jeres) de la Frontera (711). Efter erhållna
förstärkningar från Afrika eröfrade han Cordova,
Toledo, Astorga m. fl. städer, men blef sedermera
afsatt och fängslad af sin öfverbefälhafvare Musa,
som var afundsjuk på hans framgångar. Frigifven
på befallning af kalifen Walid I, eröfrade han
Tortosa och Valencia, men måste 713 lemna Spanien
och tillbringa sitt återstående lif i overksamhet.
H. A.
Tarim (Turim), största floden i östra Turkestan,
uppstår genom föreningen af flere floder, som upprinna
från den halfcirkel af berg, hvilka omsluta östra
Turkestan i s., v. och n., nämligen Kasjgar Darja (i
sitt öfre lopp Kisil-su) från Alai, Jarkand Darja från
en högdal mellan Kuen-lun och Karakorum, vid foten
af Dapsang, Kotan Darja, som uppstår längre öster
ut i samma dal, men når T. endast under sommaren,
vidare Ak-su (från Tian-sjan), som stöter samman med
Kotan Darja vid dess
förening med T., och den från Jyldys-platån kommande
Haidu-gol, som flyter förbi staden Kara-sjar
och faller ut i sjön Bagratsj-kul, ur hvilken den
utgår under namnet Kontsja Darja och förenar sig
med nedre T. Åtskilliga af T:s bifloder nå numera
ej hufvudfloden, utan förlora sig i sanden eller
i sjöar. T. är farbar med ångbåtar från Jarkand-
och Kotan-flodernas förening ända till sitt utlopp
i Lob-Noor. Vid nämnda förening har T. ett djup af
1–1,5 m. och en bredd af 170 m., närmare Lob-Noor ökas
djupet till mer än 4 m. Enligt Przevaljskij kallar
traktens befolkning flodens nedre del Lob-Noor och
sjön deremot Tsjök-kul (stora sjön) eller ännu oftare
Kara-Kosjun (Kara-Kurtsjin).
Tarlatan (härledn. outredd), ett slags mycket lätt
och gles bomullsgas, som nyttjas till billigare
balklädningar.
Tarmen l. tarmarna, tarmkanalen (Lat intestinum),
anat., kallas den långa matsmältningskanalen, som i
ormlika krökningar sträcker sig från magsäcken till
stolgången (anus). Dess båda hufvudafdelningar äro
tunntarmen, som utgår från magsäckens högra ände,
och grof- l. tjocktarmen, hvilken såsom »ändtarm»
slutar i anus. Tarmens längd uppgår hos menniskan
till 6–8 gånger kroppslängden. Morfologiskt omfattar
tarmkanalen, utom den nämnda egentliga tarmen, äfven
magsäcken och matstrupen, ja i åtskilliga hänseenden
jämväl munhålan och svalget. Se vidare Abdomen,
Groftarm, Tunntarm och Ändtarm. – Om åtskilliga
sjukdomar hos tarmen se Ileus och Tarmkatarr. Jfr
äfven Masksjukdom. G. v. D.
Tarmkatarr, tarminflammation (enteritis), med., en
sjukdomsprocess, som hufvudsakligen är lokaliserad
i tarmens slemhinna, men äfven i större eller mindre
grad kan omfatta öfriga lager af tarmväggen. Sjukdomen
framkallas vanligen genom skadliga inflytelser från
tarminnehållet. Med dålig föda kunna skadliga ämnen
införas i digestionskanalen. Födan och dricksvattnet
kunna innehålla bakterier, genom hvilkas verksamhet i
tarmen dylika ämnen bildas, och bakterier kunna från
tarminnehållet komma in i sjelfva tarmväggen och der
utveckla en förderfbringande verksamhet. Tarmkatarr
åtföljer ock flere infektionssjukdomar, exempelvis
tyfoidfeber (nervfeber). Frätande gifter, såsom syror,
alkalier, arsenik, sublimat o. dyl., åstadkomma en
mer eller mindre omfattande förstöring af tarmväggen,
der de komma i beröring med densamma. Åtskilliga
såsom afförande medel använda ämnen kunna
förorsaka en häftig retning på tarmväggen. En
tarmkatarr kan äfven framkallas genom rubbningar af
blodcirkulationen i tarmväggen vid lefver-, hjert-
och lungsjukdomar. – De sjukliga förändringarna äro
rodnad och svullnad af slemhinnan, ökad slemsekretion,
stundom varbildning. Der slemhinnan förstöres,
uppstå sår. Varar katarren längre tid, atrofieras
såväl slemhinnan som muskellagret och förlora i
funktionsförmåga. De vigtigaste symtomen äro diarré
(»durk-lopp», »utsot») och buksmärtor. I svårare fall
tillkommer feber. Diarré anses vara ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
