Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Säve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handteckningssamling. 1864 tog han afsked och afled i
Stockholm d. 3 Nov. 1875. -rn.
Söderby-Karl, socken bildad till största delen
af jordebokssocknarna Söderby och Karlskyrka i
Stockholms län, delad å Lyhundra härad med 9,085 har,
1,397 innev., och å Väddö och Häfverö skeppslag med
1,946 har, 421 innev., samt å Bro och Vätö skeppslag
med 821 har, 85 innev., tillsammans 11,852 har,
1,903 innev. (1889). Vid 1892 års ingång förenas allt
under Lyhundra härad. S.-K. utgör ett konsistorielt
pastorat, Upsala stift, Lyhundra kontrakt.
Söderbärke. 1. Socken i Kopparbergs län,
Söderbärke tingslag. Areal 42,938 har. 4,689
innev. (1889). S. utgör ett konsistorielt pastorat i
Vesterås stift och Norrbärke kontrakt. – 2. Tingslag i
Kopparbergs län, ingår i Vester-Dalarnas domsaga och
Vester-Bergs-lags fögderi samt omfattar socknarna
Söderbärke och Malingsbo. Areal 56,136 har. 5,694
innev. (1889).
Söderfinland, under medeltiden benämning på den
del af sydvestra Finland (egentliga Finland),
som låg öster om Aura å. Området omfattade
sålunda Åbo stad (utom slottsförsamlingen)
samt de nuvarande Piikkis och Halikko härad.
A. G. F.
Söderfinne lagsaga, den ena af de tvänne lagsagor,
i hvilka Finland delades 1435. Den omfattade
Söderfinland med dess skär, Nyland, Tavastland,
Savolaks och Karelen. Under Johan III:s tid afskildes
de bibehållna karelska trakterna till en ny lagsaga,
den karelska. Vid de finska lagsagornas klyfning
1776 bildades af Söderfinne lagsaga jämte några
häradshöfdingedömen af karelska lagsagan Kymmene
samt Nylands och Tavastehus lagsagor. Jfr Norrfinne
lagsaga. A. G. F.
Söderfors, socken delad å Upsala län, Örbyhus härad,
med 8,739 har, 1,382 innev., och å Gefleborgs län,
Gestriklands Östra tingslag, med 795 har, 277 innev.,
tillsammans 9,534 har. 1,659 innev. (1889). S. utgör
ett till egaren af Söderfors bruk patronelt pastorat
af 3:dje kl., Upsala stift, Örbyhus kontrakt.
Söderfors bruk, jernbruk i Söderfors socken,
Örby hus härad, Upsala län, står genom en 9
km. lång jernväg i förbindelse med Orrskogs
station å Upsala–Gefle-banan. Bruket med masugn,
martinverk, lancashire-smide, valsverk, grof- och
stålsmide, stål- och tackjernsgjuteri samt mekanisk
verkstad och qvarn är taxeradt till 457,500 kr. Med
underlydande hemman och lägenheter inom Söderfors,
Tierp och Tolfta socknar inom Upsala län, Hedesunda
och Ö. Fernebo inom Gefleborgs samt Nora, Ö. Våla
och Enåkers socknar af Vestmanlands län har det ett
taxeringsvärde af 1,517,500 kr. För tillverkningarna
användes mest Dannemoramalm. Utskeppningen sker från
Harnäs hamn. En stor del af brukets produkter afsättes
äfven inom landet. Hufvudgården med kyrka och en
storartad park är naturskönt belägen på ön Jörsön i
Dalelfven. Hotell och jernvägs- (telegraf- och post-)
station ligga på fastlandet. Bruket anlades i början
af 1670-talet af bergmästare Klas Depken, adlad
Ankarström, och fick 1676 privilegier såsom ankarbruk,
det enda i Sverige, i hvilken egenskap det ända
in i senaste tid levererat flottan dess behof af
skeppsankare. Derefter innehades det bland andra af
drottning Kristinas bekante kammartjenare J. Holm,
adlad Leyoncrona. I midten af 1700-talet öfvergick det
till hofmarskalken Broman och derefter till familjen
Grill. Det eges f. n. (1891) jämte Elfkarleö och
Härnäs bruk (i Elfkarleby socken) af Söderfors bruks
aktiebolag.
Söderhafsöarna. Se Oceanien.
Söderhafvet. Se Stilla hafvet.
Söderhamn, stapelstad i Helsingland, Gefleborgs län,
belägen i en jämn och odlad bygd vid inre delen
af Söderfjärden af Bottniska viken, omkring en å,
som utfaller i nämnda fjärd. Dess område, hvilket
innefattar vestra stranden vid Söderfjärden och
öar långt ut i hafvet samt i öfrigt spridda delar
på fastlandet, har ett ytinnehåll af 3,835,5
har, hvaraf 3,104,5 har land, satt till 6,422
mantal. År 1890 var taxeringsvärdet 8,359,800 kr.,
hvaraf 459,900 kr. för jordbruksfastighet. De äldre
delarna af staden äro tämligen anspråkslösa, men
utanför dem hafva under de senare åren vuxit upp nya
qvarter, regelbundna och till stor del väl bebyggda,
liksom ock en mängd landtgårdar, villor och andra
anläggningar tillkommit utanför stadsplanen, vid
det mycket vackra skärgårdsinloppet. Af byggnader må
nämnas den ståtliga kyrkan (sedan 1685), rådhuset,
allmänna läroverkshuset, flickskolan, Helsinglands
enskilda banks hus och länslasarettet. Innevånarnas
antal, som 1850 uppgick till 1,757, hade 1870 vuxit
till 4,656, 1880 till 7,333 och 1890 till 10,212,
utvisande alltså en tillväxt, som kommer Sundsvalls
mycket nära. Stadens bokförda tillgångar uppgingo 1888
till 2,280,589 kr., skulderna till 1,358,471 kr. För
hvarje krona bevillning uttaxerades för kommunala
behof 6 kr. Hufvudnäringen är den i Norrland vanliga,
trävarurörelsen. Nyssnämnda år var handlandenas antal
107, med 80 biträden och en bevillning för rörelsen
af 3,171 kr. Handtverkarna voro till antalet 84,
med 132 arbetare. Fabriksindustrien är obetydlig. Den
representerades af 8 fabriker, med 111 arbetare och
250,295 kr. tillverkningsvärde, oberäknadt dock de
många och stora sågverken, hvilka i väsentlig grad
bidraga till stadens rörelse. Hamnen, ursprungligen
den grunda, delvis uppmuddrade viken Fladen, är numera
hufvudsakligen förlagd till inloppet till denna vik,
Stugsund, hvarjämte på stadens område ligga de två
hamnplatserna Källskär och Sandarne. Hufvudhamnen
vid Stugsund besöktes 1888 af 1,816 ankommande och
afgående fartyg om 526,396 tons drägtighet, hvaremot
trafiken vid Källskär och Sandarne uppgick till 704
fartyg om 174,864 tons. Hamnafgifterna stego till
61,810 kr. 52 öre. Tulluppbörden var 149,872 kr. På
sjömanshuset voro inskrifna 28 fartygsbefålhafvare
och 271 man sjöfolk. Stadens handelsflotta bestod
af 7 segel- och 13 ångfartyg om tillsammans 4,245
tons. Utförseln omfattar trävaror,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
