Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sänkvåg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Säterbo (Setterbo), socken i Vestmanlands
län, Åkerbo härad. Areal 5,131 har. 932
innev. (1889). Annex till Arboga stad, Vesterås stift,
Arboga kontrakt.
Säteri, kamer., landtgods, som till följd af
egarens privilegierade ställning som frälseman
befriats från större delen af de allmänna
utskylder, hvilka i allmänhet hvila på svensk
jord. Denna s. k. säterifrihet, som under loppet
af flere årh. utvecklat sig i samma mån som
adeln blifvit mäktig, vann stadga vid Erik XIV:s
kröning. Adelsmannen erhöll då skattefrihet för en
gård, friherren för två och grefven för tre. Vid samma
tillfälle grundlades en s. k. ladugårdsfrihet, genom
stadgandet att den frälsemannen tillhöriga, närmast
säteriet belägna landbogården skulle njuta liknande
friheter som säteriet (se Ladugårdshemman samt Rå- och
rörshemman). Sjelfva säteriet skulle afses för
åkerbruk och vara väl bebygdt med en »sätesbyggnad»,
värdig egarens ställning. Skattefriheten äfventyrades,
om byggnaden ej ordentligt underhölls, och om
jorden ej väl häfdades. Landbogården deremot skulle
afses till afvel eller ladugårdsskötsel. Då antalet
säterier blef för stort, förklarades i resolutionen
på ridderskapets och adelns besvär 1686 (§ 39),
att det icke tilläts vidare att »bygga» – inrätta
– nya säterier. Genom 1723 års adliga privilegier
bestämdes, att säterifriheten skulle innefatta frihet
från rusttjenst, utskrifning, rotering, kronotionde,
kronokörslor, skjutsning, durschtågs- och andra
gärder, inqvartering, prestgårds-, tingshus-
och gästgifvaregårdsbyggnad, kontributioner
m. m. Försöken att slippa från tionde till presten
misslyckades. (Se Tionde.) Genom en på rikets ständers
beslut grundad k. kungörelse afskaffades 1810 adelns
rätt att uteslutande besitta säterier. Konseqvenserna
af denna vigtiga reform hafva gifvit sig tillkänna
i den nyare lagstiftningen, t. ex. i fråga om
prestgårds- och tingshusbyggnad. Säteriernas gamla
privilegier att slippa deltaga i kostnaderna för
sådana byggnader hafva af statsmakterna ansetts
vara upphäfda genom 1810 års reform, som lemnar
öppet för hvarje svensk medborgare att förvärfva
säteriegendom. Genom pågående förändringar i våra
skatteförhållanden blifva efter hand jämväl de flesta
andra säteriprivilegier betydelselösa. Bland den
mängd frälsesäterier, hvilka genom reduktion eller
af annan anledning i slutet af 1500-talet och under
1600-talet tillföllo kronan, användes större delen
till rusthållsindelningens förstärkande. Den af
reduktion hemsökte adelsmannen fick ofta sitta qvar
på sitt f. d. frälsesäteri, som dock ändrade namn och
blef ett berustadt säteri. Detta slags kronoegendom
kan skatteköpas och kallas efter skatteköpet
skattesäteri. De säterier kronan sjelf disponerar kallas
kronosäterier (se d. o.). Jfr Frälse och Frälsehemman.
Kbg.
Säteri-ladugårdar. Se Ladugårdshemman.
Sätersdalen i Norge är den sydligaste af de stora
dalsträckningar, som genomströmmas af Otterån
(se d. o.). Under namnet S.
innefattas dock särskildt dalens öfre del,
omfattande pastoraten Bygland (2,224 innev.) och
Valle (2,390 innev.). I administrativt hänseende är
likväl Sätersdalens fogderi (5,346 qvkm.) mycket
större, enär det omfattar en del af den nedre
dalgången och partier af närgränsande dalar. Emedan
S. icke har direkta kommunikationer med de andra
närgränsande dalarna och förr var ännu mer afstängd,
har ett märkvärdigt gammaldags folklif bibehållit
sig der. På sista tiden har detta likväl börjat
försvinna, men ännu finnes der något qvar af
folkpoesien, drägter och gamla byggningar; folket i
dalen har en särskild dialekt. Man arbetar på att
underlätta kommunikationerna till dalen, hvars
insjöar trafikeras af ångbåtar; bl. a. har förslag
framkastats om att bygga en jernbana till Kilefjorden
från Kristianssand, till hvars naturliga »opland»
S. hör. Y. N.
Sätersta (Settersta), socken i Södermanlands
län, Rönö härad. Areal 2,994 har. 558
innev. (1889). S. bildar med Bogsta ett konsistorielt
pastorat, Strengnäs stift, Nyköpings östra kontrakt.
Sätherberg, Carl Herman, läkare, skald, föddes d. 19
Juni 1812 vid riksbankens pappersbruk Tumba. Han
inskrefs 1820 i Strengnäs-skola och 1828 i Upsala
lyceum. I Upsala undergick S. 1830 studentexamen
och 1835 medico-filosofie kandidatexamen. Efter
att sistnämnda år hafva blifvit anställd som
underläkare vid Garnisonssjukhuset i Stockholm
studerade han under de följande bägge åren vid
Karolinska institutet, under Anders Retzius’ ledning,
men fortsatte derefter sina studier i Lund och erhöll
derstädes 1843 medicine doktorsdiplom. Under en
mellantid, 1841–42, hade han i Stockholm varit
anställd som biträdande läkare vid professor
N. Åkermans ortopediska institut. Dessutom hade han
1842 ingått i fältläkarekåren som stipendiat. Som
uppbördsläkare tjenstgjorde han på korvetten
Karlskrona vid dess expedition till Medelhafvet
1844–45. 1847 aflade han vid Karolinska institutet
kirurgie magister-examen samt öfvertog samma år
föreståndareskapet för Ortopediska institutet. Detta
institut, stiftadt af den ädle menniskovännen och
läkaren N. Åkerman, hade, till följd af fleråriga
anläggningar af ett utanför den medicinska kåren
stående mäktigt parti, förlorat allmänhetens sympatier
och var, då S. mottog detsamma, på branten af sin
upplösning, sedan Åkerman förgäfves hade för dess
upprätthållande offrat alla sina tillgångar.
När S. öfvertog det allt annat än lockande värfvet
att rädda institutet, var det ej allenast för
ortopediens skull, utan ock för den medikala
gymnastikens, hvilken han ville i sin mån söka
främja i öfverensstämmelse med de af den medicinska
vetenskapen erkända läror, på hvilka all sjukvård
måste vara grundad. Men då han öfvertog det i
upplösning stadda ortopediska institutet, måste han
ock öfvertaga försvaret mot dess mäktige fiender;
och det dröjde ej länge, förrän en strid uppblossade,
hvilken fortfor i decennier, och hvarunder S. hade
att bekämpa fördomar och förtal af allahanda slag. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
