Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sädesledare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tegellagda rader; till formen äro de rombiskt
lansettlika, uddspetsiga (tamariscifolia) eller från
den vidvuxna basen utdraget lansettlika, utstående
och stickande (pungens l. cupressina). På bladryggen
sitter i en grop den körtel, som innehåller
den flyktiga oljan. Frukten är en bärkotte,
bildad af de 4 öfre tjocka honhängefjällen. Vid
mognaden, som fordrar 2 år, är bärkotten hängande,
äggformigt rundad, svartblå och håller 1–4 frön.
O. T. S.
Säfvean, vattendrag i Vestergötland, rinner upp i
Sandhults socken af Vedens härad, flyter i nordlig
hufvudriktning genom Säfvesjön samt in i Gäsene och
Kullings härad, vänder sedan åt s. v., passerar sjön
Mjörn samt sjöarna Säfvelången och Aspen i Vätle
härad, går slutligen genom Säfvedals härad och faller
uti Göta elf vid Göteborg.
Säfösund, sund och ankarplats i inomskärsleden
genom Södermanlands skärgård, mellan Säfön och
Långön. Lotsplats och ledfyr.
Säkerhetskaten. Se Förenings- och
säkerhetsakten.
Säkerhetslampa. Se Davys säkerhetslampa.
Säkerhetsmodyl. Se Hållfasthet.
Säkerhetspolis. Se Polis.
Säkerhetständstickor. Se Elddon.
Säkerhetsventil. Se Ventil.
Säkkjärvi (F. Säkkijärvi), kustsocken i Viborgs
län, Finland, Kymmene domsaga och härad, utgör
ett imperielt pastorat af 2:dra kl., bildadt
1572 från Viborgs socken. Hör under Borgå stift,
Viborgs kontrakt. Areal 938 qvkm. Befolkningen,
finsk, 10,792 personer (1888). A. G. F.
Säkylä, konsistorielt pastorat af 3:dje kl. i Åbo och
Björneborgs län, Finland, Eura domsaga, Loimjoki
härad, lyder under Åbo ärkestift, Björneborgs
öfre kontrakt. Areal 261 qvkm. Befolkningen,
finsktalande, 2,027 personer (1888).
A. G. F.
Säl. Se Själdjur.
Sälg, Salix caprea L., bot., en bland de allmännare
arterna af det stora pil-slägtet (se Salix) och
tillika en af de mera högväxta. Man finner nämligen
sälgar af mer än 10–12 m. höjd och med en stam
af 25–30 cm. genomskärning. Sälgen har icke samma
benägenhet för sumpiga växtställen som de flesta
andra pil- eller vride-arter. Grenarna äro oftast
starkt utstående, och de yngre qvistarna äro knöliga
samt liksom knopparna glatta, hvarigenom sälgen
skiljer sig från grå-pilen eller gråvidet, S. cinerea
L. Bladen äro 8–10 cm. långa, omvändt äggrunda till
nästan elliptiska, vågiga, groftandade eller sågade;
de variera högligen i storlek och form. Öfre ytan är
glatt och grön, undre finluden och blekgrön. Stiplerna
äro stora, snedt njurlika. Hängena, som äro oskaftade,
blomma före bladsprickningen och sakna blad, men äro
stödda af fjäll. Hanhängena äro korta, tjocka med gula
ståndare, honhängena utväxa under fruktmognaden till
5–6 cm. längd och visa då svartbruna hängefjäll,
som stödja de långskaftade, kägellika, hvitludna
fruktkapslarna. Sälgens ved är hvit, lätt, mjuk, men
tämligen seg och derigenom mera användbar än de flesta
andra pil-arters ved. De tidigt om våren blommande
han-sälgarna äro biens omtyckta förrådskammare,
hvarifrån de hemta honing och pollen till larvernas
uppfödande. O. T. S.
Sällskapet (vanligen kalladt Stora sällskapet),
Stockholms största klubb, stiftades d. 1 Dec. 1800,
har sedan 1870 sina lokaler i det för dess räkning
byggda huset n:r 3 A vid Arsenalsgatan och räknar 700
ordinarie medlemmar (»svenske och norske medborgare
samt härstädes längre tid vistandes välkände
utländske män»). Resande ega tillträde efter anmälan
af ordinarie ledamot och mot särskild afgift.
Sällskapet för Finlands geografi stiftades 1888
för att åstadkomma beröring och samverkan mellan de
sakkunnige, som på skilda områden sysselsätta sig
med geografiska spörsmål rörande Finland af vare
sig vetenskaplig eller rent praktisk natur. Till
ledamöter i sällskapet inväljas personer, »hvilka
genom insigter, arbeten eller på annat sätt kunna
befordra sällskapets syften». Sällskapet sammanträder
en gång i månaden eller hvarannan månad, med undantag
af sommarmånaderna. Sällskapet har med statsunderstöd
utgifvit flere häften af sin publikation Fennia.
M. G. S.
Sällskapet för folkundervisningens befrämjande utgör
en fortsättning, eller rättare en ombildning, af det
på sin tid mycket betydande, i Stockholm arbetande
Sällskapet för vexelundervisningens befrämjande (se
härom Vexelundervisning). Ombildningen försiggick
1866, sedan det under sistnämnda sällskaps direktion
stående folkskolelärareseminariet indragits och
till följd deraf ej mindre det dertill utgående
statsanslaget upphört än ock den åt sällskapet
upplåtna, för skolan och seminariet använda lägenheten
måst återställas till staten. För sitt syftemål,
hvilket antyddes i namnet, skulle det nya sällskapet
verka dels genom den af vexelundervisningssällskapet
underhållna skolans fortsatta verksamhet såsom
profskola, dels ock genom beredande af tillfälle
till undervisning och öfning åt sådana unga män,
som antingen önskade inträde vid statens seminarier,
men saknade dertill nödiga förkunskaper, eller ämnade
egna sig åt lärarekallet vid de mindre skolor, der
examinerade lärare icke erfordras, dels slutligen
genom att fortsätta utgifvandet af tjenliga
läroböcker och annan undervisningsmateriel. År
1873 ombildades profskolan och delades på tvänne
särskilda afdelningar: den ena en egentlig folkskola,
med hvilken man ville dels i allmänhet söka visa hur
folkundervisningen på de lägre stadierna med hjelp af
en fullständig och tidsenlig åskådningsmateriel kan
utföras, dels särskildt framställa en ändamålsenlig
metod för undervisningen i en folkskola på
landsbygden, och den andra en fortsättningsskola,
hvarmed åsyftades dels att visa hur undervisningen
i en högre folkskola lämpligen ordnas, dels att
bereda tillfälle för de ynglingar, som inträdt
i yrkena, att vinna ökad bildning. Särskildt
genom slöjdundervisningens införande i sistnämnda
afdelning blef sällskapets verksamhet i visst afseende
banbrytande. Sedan fortsättningsskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
