Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lämpliga glas korrigerade. Af höggradigt närsynta
kan man ej begära, att de skola se lika väl
på afstånd som normalseende. Utom att de öfver
hufvud taget aldrig pläga hafva full synkraft,
så bidraga de starka konkavglasen att minska
bilderna och följaktligen äfven förmågan att se i
verkligheten lika stora föremål på samma afstånd
som andra utan glas. Kan ingen bokstaf ses i något
afstånd, så betecknar man synförmågan S, genom att
undersöka på hvad afstånd fingrar kunna räknas mot en
dunkel bakgrund (undersökarens rock). Kunna endast
färger urskiljas, kallas tillståndet qvalitativ
ljusperceptionsförmåga. Urskiljes endast skilnaden
mellan mörker och ljus, har patienten qvantitativ
ljusperception.
Till en fullkomlig syn hör äfven ett fullkomligt
ljussinne. Äfven vid svag belysning bör man kunna
se. Denna förmåga mätes likaledes med särskilda
instrument, men de äro för komplicerade för att
här kunna beskrifvas. Hela näthinnan bör kunna
uppfatta ljus, åtminstone i samma utsträckning som
föremål. Det kan inträffa, att denna förmåga finnes
qvar, fastän synskärpan är mycket dålig, och i några
fall kan förhållandet vara motsatt. Färgsinnet är
ock en vigtig egenskap hos synorganet. Ett normalt
öga skall kunna urskilja alla färger, och det i
synfältets hela utsträckning, eller nära så. Med den
yttersta delen ser man ännu blått, och denna färg
försvinner äfven sist, då belysningen aftagit. Dernäst
i ordningen komma gult, rödt, grönt och violett. Jfr
Färgblindhet. Rsr.
Syn, jur. Se Byggnadsskyldighet och Husesyn.
Syn, Nord. mytol., en af de lägre åsynjorna. Hon är
dörrvakterska; hon är äfven satt att vårda vid tingen
de mål, som man vill neka (syn betyder förnekande).
Th. W.
Synadelphus (af Grek. syn, tillsammans, och adelfos,
broder), ett af Geoffroi S:t Hilaire gifvet namn
på ett visst slag af sammanväxta tvillingar.
F. B.
Synaeresis, Lat. Se Syneresis.
Synagoga (Grek. synagoge, församlingsort) kallas det
rum, der judarna hålla sin offentliga gudstjenst. Man
tillskrifver Esra synagogornas införande. Säkert är,
att de åtminstone i 3:dje årh. f. Kr. funnos till,
icke allenast i Palestina, utan äfven i alla de land,
i hvilka judarna invandrat. Synagogorna äro så byggda,
att förbundskistan befinner sig i riktningen mot
Jerusalem. I de flesta synagogorna bedja de olika
könen skilda ifrån hvarandra, så att qvinnorna befinna
sig på gallerierna eller, i sällsynta fall, på nedre
bottnen, på sidan af rummet för männen.
Synanachrosis, Grek., smitta genom beröring.
Synandreae, Lat. (af Grek. syn, tillsammans,
och andreios, manlig), bot., växter, som hafva
ståndarna förenade med hvarandra. Adj. Synandrisk.
O. T. S.
Synanthereae Rich. (af Grek. syn, tillsammans,
och anthera, ståndareknapp), bot., ett yngre, från
ståndareknapparnas sammanväxning härledt namn å den
naturliga växtfamilj, som af Linné kallats Compositae
(se d. o.).
Synaptas (af Grek. synaptein, förena, emedan det
är liksom ett förenande band mellan amygdalin och
vatten), kem., benämndes af Robiquet 1838 ett i
mandel förekommande ferment, som har egenskapen att
vid närvaro af vatten sönderdela det i bittermandel
befintliga amygdalinet uti socker, blåsyra
och bittermandelolja (se Amygdalin). Synaptas,
äfven kallad emulsin, är till sammansättning
och kemisk natur ännu icke tillförlitligt känd.
P. T. C.
Synarthros (af Grek. syn, tillsammans, och arthrosis,
ledgång), anat., kallas en orörlig förening mellan
ben: sömmarna mellan hufvudskålens ben, inkilningen
af tänderna i käkarna, tinningbenens förening med
hjessbenen o. s. v. O. T. S.
Synaspism (af Grek. syn, tillsammans, och aspis,
sköld), »sköldförening», kallades hos grekerna den
sammanträngda formering, som intogs af fotfolket
genom tät sammanslutning inom hela afdelningen
(falangen), hvarvid hvarje man vände sig 45 grader
åt höger och yttersta ledet satte sköldarna intill
hvarandra. De fem eller sex främsta leden fällde
pikarna. Formeringen användes hufvudsakligen mot
kavallerianfall och motsvarade en senare tids fyrkant,
C. O. N.
Synaxel l. optisk axel, fys. Se Axel 2.
Synbåge, astron. Synbåge för en stjerna kallas det
minsta djup under horisonten solen kan intaga,
utan att stjernan upphör att skönjas med blotta
ögat. Begreppet synbåge spelar icke numera någon rol
inom astronomien, men var af vigt i äldre tider,
då man ännu gjorde sådana iakttagelser som af en
stjernås heliakiska upp- eller nedgång, d. v. s. af
de tider, då den först visade sig i morgonskymningen
eller senast försvann i aftonskymningen. Synbågen
är beroende på stjernans ljusstyrka, men
äfven på iakttagarens synskärpa. Merkurius’
och Jupiters synbåge uppskattades af Ptolemaios
till 10°. Synbågen för de svagaste, med blotta
ögat synliga stjernorna eller solens djup under
horisonten, då man är vid gränsen mellan skymning
och fullständig natt, uppskattas till 18°.
K. B.
Synchysis (Grek.,»sammangjutning»), oftalm., betyder
ett slags förtunning eller upplösning af glaskroppen,
så att den blir mer tunnflytande och förlorar sitt
normala, gelélika utseende. Detta kan förekomma såsom
ett ålderdomstecken, men uppträder äfven i myopiska
ögon med stor förlängning af synaxeln samt kan ock
vara en följd af kronisk inflammation i kärlhinnan.
O. T. S.
Synd kallas från religiös synpunkt dels hvarje
öfverträdelse af sedelagen, dels den beskaffenhet
hos menniskans vilja, som leder till sådana
öfverträdelser. Den kristna teologien anknyter syndens
ursprung vid den bibliska berättelsen om det första
menniskoparets syndafall. Men bibeln framställer ingen
teori om syndens uppkomst och ställer synden icke
i något orsakssammanhang med den första menniskans
fall. Af berättelsen om syndafallet förekommer i Gamla
testamentet ingen vidare tillämpning. Möjligheten
att synda – utan hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
