Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Symbolik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanbindningslinie är vinkelrät mot planet
och af detsamma delas midt i tu. Tänker man sig
symmetriplanet vara en spegel, blir således den ena
storheten en spegelbild af den andra. Två symmetriska
storheter i tre dimensioner kunna i allmänhet ej
bringas att täcka hvarandra och äro således ej
kongruenta; emellertid kunna de uppdelas i element,
hvilka sinsemellan äro kongruenta, hvaraf följer,
att två symmetriska kroppar hafva samma volym och
två symmetriska ytor samma ytinnehåll. Deremot
sammanfalla för rumsstorheter i två dimensioner
begreppen kongruens och symmetri; för dessa kan planet
ersättas af en rät linie (symmetriaxeln). Symmetrisk
funktion i afseende på två eller flere storheter
kallas en funktion, som ej ändrar värde, om den ena
storheten vexlar plats med den andra; så är
t. ex. x2 + 5xy + y2 en symmetrisk funktion i afseende
på x och y. G. E.
Sympatetisk. Se Sympatisera.
Sympathicus nervus. Se Sympatiska nerven.
Sympati (Grek. sympatheia), medkänsla, deltagande;
en mer eller mindre medveten tillgifvenhet,
böjelse för eller dragning till någon, hos hvilken
man antager en viss likstämmighet i känslor, lynne
o. s. v. Motsatsen kallas antipati. I fysiologisk
bemärkelse menas med sympati den förbindelse eller
det förhållande af samstämmighet l. samverkan, som
eger rum mellan två eller flere från hvarandra mer
eller mindre aflägsna organ, och som är orsak till
att ett lidande, som uppstår i ett af dessa organ,
i andra hand kan öfverflyttat till andra organ. Man
ser sålunda t. ex. att en iridocyclitis, hvilken
af något yttre våld uppkommit i det ena ögat, har
benägenhet att på sympatisk väg uppträda äfven i det
andra friska ögat, så att man till förekommande deraf
är nödsakad att uttaga det skadade ögat. Kännedomen om
den särskilda sympati, som under vissa förhållanden
kan finnas mellan olika organ, kan gifva vinkar om
orsaken till vissa sjukdomar, upplysningar om deras
egentliga säte och anvisningar på hvilken väg man
förnuftigast må försöka terapevtiskt bekämpa dem.
O. T. S.
Sympati-kurer, folkmed., benämnas hvarjehanda
qvacksalverier eller försök att bota sjukdomar och
allahanda lidanden med hemliga medel, signerier,
läsning öfver den sjuke, kryddpåsars påhängande,
svafvels anbringande i kläderna, den sjuka
delens omknytande med en becktråd, insydd i ett
sidenband, omlindande med rödt ullgarn, drickande
af nio sorters vatten, vårtors bortknytande med
trådar o. s. v. Sådana kurer hafva sina anor från
hedenhös. Trots en stigande upplysning förekomma de
i våra landsbygder ännu mångenstädes, till vinst för
»kloka gubbar» och »kloka gummor», O. T. S.
Sympatisera, känna sympati (se d. o.). – Sympatisk,
som ingifver sympati. – Sympatiska nerven. Se
Sympatiska nerven. – Sympatiskt ögonlidande. Se
Ögonsjukdomar. – Sympatetisk, som har medkänsla
för. Se vidare Sympatefciskt bläck.
Sympatiska nerven, Lat. nerus sympathicus, anat.,
den på båda sidor om ryggraden, på eller vid kotorna,
belägna serien af nervganglier, sammanbundna af
nervtrådar, samt från denna centraldel utgående
nerver. Ganglierna, hvilkas närvaro och anordning
föranledt namnet ganglienerv, äro större eller mindre,
af bindväf sammanbundna hopar af nervceller, som
gifva upphof till nervtrådar. De börja med ett par
stora upp under hufvudet, på öfversta halskotorna,
och 1–2 mindre par på halsen; i brösthålan finnas
12, i buk- och bäckenhålorna vid pass 8 gangliepar,
således tillsammans 22–23 par, eller omkr. 10
par mindre än antalet ryggmärgsnerver, hvilka de
eljest motsvara. Mellan alla dessa ganglier löpa
longitudinella nervtrådsknippen, från det ena
till det andra – deraf namnet gangliesträng –,
i hvilka knippen framgå trådar från den ena regionen
till den andra, äfven förbi närmaste ganglier. Jämte
dessa ega ganglierna 2 andra system af in- eller
utgående trådar. Det ena slaget, kommunikanterna,
förenar gangliet med närmast liggande ryggmärgsnerv,
så att dels nervtrådar från märgen gå till och genom
gangliet ut mot periferien, dels från gangliet in mot
märgen. Af detta läge vid gränsen mellan ryggmärgen
och dess nerver har sympatiska nerven fått namnet
gränssträng. Det andra slaget trådar från gangliet
äro sådana, som, jämte de nämnda från ryggmärgen,
afgå till sympatiska nervens periferiska utbredning
såsom i grenar. Genom sättet för sin förgrening
utmärker sig den sympatiska nerven från nästan alla
cerebrospinala. Dess trådar, till största delen bleka,
märglösa, samlas blott i fina buntar; dessa grena
sig likväl oupphörligt, och gronarna anastomosera,
så att maskor uppstå, s. k. flätor. Vid nerverna
och i flätorna förekommer en mängd nervceller,
enstaka eller i grupper (ganglier), hvilka gifva
upphof till nya trådar. Då de från gangliesträngen
utgående nerverna, som sagdt, äro fina, möjliggöres
den oändliga förgreningen endast genom dessa inströdda
ganglieceller. Grenarna och flätorna följa blodkärlen,
på hvilka de så att säga klättra fram till dessas
finare förgreningar; de innervera kärlväggarnas
muskulatur, varda derigenom bestämmande för dessas
sammandragningsrörelser och hafva derför kallats
»vasomotoriska». Hvar hälst glatt muskulatur finnes,
äro äfven sympathicus-trådar tillstädes. Då nerven
har sin förnämsta utbredning i lungor, hjerta,
digestions-, urin- och könsorgan, således inom
organen för det vegetativa lifvet, har han äfven
kallats inelfsnerv, organisk eller vegetativ, till
skilnad från animalisk. Till dessa organ gå dock äfven
cerebrospinala nerver, specielt de förut omtalade i
kommunikanterna. Se Nerver, Nervsystem och Nervväf.
G. v. D.
Sympepsis, Grek., egentl. sammankokning;
matsmältning.
Sympetaler (af Grek. syn, tillsammans, och
petalon, blad), bot., benämnas de växter, som
hafva kronbladen sammanvuxna med hvarandra till
en s. k. sambladig blomkrona. Se Sambladig.
O. T. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
