Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svamp. Håren äro genomdragna af parasitsvampen och
lätt brutna samt medfölja den bildade varskorpan,
då denna aflossas, hvarvid den underliggande
hudytan företer ett knöligt utseende. Nyare
dermatologer, såsom Unna, godkänna icke den här
framställda åsigten om sycosis, utan anse alla
former deraf bero på invandring af parasiter
och uppställa tre slag: 1. Sycosis hyphogena,
beroende på inträngande af mögel- eller trådsvampar
i skäggrötterna; 2. S. coccogena, som orsakas af
var-mikrober: Streptococcus och Staphylococcus, och
3. S. bacillogena, nära beslägtad med föregående,
men framkallad af dels Bacillus parvus ovatus
(Löffler) och dels Bacillus sycosiferus foetidus
(Unna). Denna hudsjukdom är svår att aflägsna samt
återkommer i vissa fall mycket lätt. Behandlingen
består i de sjuka hårstrånas bortryckande, pustlernas
och knölarnas bortskaffande med flitig rakning
eller med en s. k. skarp slef och de parasitiska
mikrobernas förstöring medelst antiseptiska tjär-
och svafvelsalfvor, hvilka senare medel likväl
icke ensamma äro tillräckliga för ändamålet.
O. T. S.
Syd. Se Väderstreck.
Syd-afrikanska republiken. Se Transvaal.
Syd-Amerika. Se Amerika.
Syd-Australien, Eng. South Australia, britisk koloni
i södra Australien mellan 129° och 141° ö. lgd
fr. Greenw, samt 26° och 38° s. br., begränsas i
ö. af Queensland, Nya Syd-Wales och Victoria, i
s. af Stilla oceanen, i v. af Vest-Australien och i
n. af Nord-Australien (Alexandra-land) samt har en
areal af 983,655 qvkm. Under koloniens förvaltning
står äfven Nord-Australien (se d. o.) med 1,356,120
qvkm. Kusten har trenne stora bukter,
Encounter-viken längst i ö., mellan kap Bernouilli och kap
Jervis, den af Kangaroo-ön skyddade S:t Vincent-viken
mellan kap Jervis och kap Spencer på halfön York och
Spencer-viken mellan kap Spencer och kap Catastrophe
på halfön Eyria. Vester om sistnämnda halfö är
kusten öde och utan hamnar. Landet är till större
delen slätt eller lätt kuperadt, vid nordvestra
gränsen höja sig dock Musgrave-bergen, n. om halfön
Eyria märkes den af granit bestående, Gawler range,
och från kap Jervis löper norrut den af sandsten,
skiffer och kalksten bildade Flinders range, som
når ända till 1,000 m. Kolonien lider särskildt i
v. af vattenbrist. Dess vigtigaste floder äro Murray,
Torrens och Cooper’s creek, af hvilka dock endast den
förstnämnda hela året om är vattenförande. Vid Murrays
mynning ligga Albert- och Coorongsjöarna; längre åt
n. märkas Frome-, Torrens-, Gairdner-, Blanche- och
Eyresjöarna äfvensom flere saltträsk. Klimatet är
i allmänhet varmt, torrt och sundt. Regntillgången
är störst på den sydöstra kusten; i det inre
förekomma stundom häftiga skyfall och förhärjande
hagelstormar. Den egentliga regntiden pågår från
midten af Maj till början af Oktober. Under den
varmaste månaden, Februari, stiger temperaturen
ända till 45° C., under Juli vexlar den mellan 19°
och 2° C. Af mineral finnas i synnerhet koppar (i
Kapunda. Burra-Burra m. fl.
grufvor) och silfver, men äfven bly, jern, tenn,
guld m. m. År 1889 var värdet af producerade mineral
349,430 pd. Koloniens hufvudnäringar äro åkerbruk
och boskapsskötsel. År 1889 voro 3,84 mill. hektar
jord inköpta och omkr. 10,16 mill. hektar, mest
betesmarker, inhägnade, men deraf endast 1,14
mill. hektar lågo under odling. 1890 producerades
af hvete 5,2 mill. hl. och af vin 45,420 hl. År
1889 omfattade kreatursstocken 6,4 mill. får,
324,412 nötkreatur och 170,515 hästar. Den vigtigaste
industrigrenen är qvarnindustrien. Handeln går till
största delen på England. 1889 beräknades värdet
af exporten, förnämligast bestående af ull, hvete
och kopparmalm, till 7,26 mill. pd och importen till
6,8 mill. pd. I koloniens hamnar inlöpte s. å. 1,036
fartyg om 978,532 tons och utlöpte 1,046 fartyg om
980,810 tons. S. å. var jernvägsliniernas längd
2,825 km. och telegrafliniernas, inberäknadt en
linie från Adelaide till Port Darwin, 8,853 km. samt
poststationernas antal 593. Befolkningen uppgick
1881 till 279,865 pers., deraf 76,000 tillhörande
den anglikanska kyrkan och 42,928 romerska
katoliker. Urinnevånarnas antal beräknades till
6,346 pers. 1889 anslogs folkmängden till 324,500
pers. Någon statskyrka finnes icke. Skolväsendet
omfattade 1889 540 högre och lägre folkskolor
med 44,576 lärjungar, ett lärareseminarium och ett
universitet, grundadt 1872 i Adelaide. Dessutom finnas
omkr. 300 enskilda skolor. – S.-A. började koloniseras
1836 under ledning af ett engelskt bolag. Sin
nuvarande författning erhöll det 1856. I spetsen
för förvaltningen står en af engelska regeringen
utnämnd guvernör med ett i sex departement deladt
kabinett. Lagstiftande makten tillhör parlamentets
båda hus: legislative council, bestående af 24
folkvalda, till 1/3 hvart tredje år afgående
medlemmar, och house of assembly, med 54 likaledes
folkvalda, på tre år tillsatta ledamöter. Budgeten för
1890–91 upptog koloniens inkomster till 2,6 mill. pd
och utgifter till 2,55 mill. pd. Koloniens skuld
var vid 18S9 års slut 20,44 mill. pd. Hufvudstad:
Adelaide.
Syd-Brabant. Se Brabant.
Syd-Carolina (Eng. South Carolina), en af
Nord-Amerikas förenta stater, ligger i form af en
oregelbunden triangel vid Atlantiska hafvet mellan
Nord-Carolina i n. och n. ö. samt Georgien i s. v.,
skildt från det senare genom Savannah-floden. Areal
79,173 qvkm. Kusten är kantad af träsk och små öar,
mellan hvilka dock vattnet är tillräckligt djupt
för att tillåta en liflig sjöfart. Större bukter
äro Bully bay, Charleston harbour, S:t Helena sound
och Port Royal sound. Närmast kusten, på en bredd
af 125–165 km., består landet af med Pinus-arter
bevuxna moar äfvensom af kärrtrakter och fruktbart
marskland. Längre inåt följer en 70–100 km. bred,
med sand till stor del betäckt landsträcka och v. om
denna ett på pittoreska scenerier rikt högland. I
n. v. löpa Saluda-bergen, en gren af Blå bergen, i
Table rock nående en höjd af ända till 1,144 m. Staten
är rik på floder, af hvilka de mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
