Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 1033-1034 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige, konungarike

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brunsten	decit.	6,800	2,300
Svafvelkis.	»	14,800	1,580
Svafvel	»	2,500	200
Kopparvitriol	»	1,400	5,000
Jernvitriol	»	3,200	5,000
Rödfärg	»	15,300	15,500
Alun	»	2,600	7,000
Blyerts	»	420	150
Marmor i värde	kr.	8,900	6,200
Stenkol	hl.	1,260,000	2,334,000
Vid bergverks och bruksrörelse använda arbetare		27,364	33,979

De vigtigaste föremålen för S:s utrikes handel upptagas i
nedanstående öfversigt af värdet i 1000-tal kronor
af landets in- och utförsel år 1888, i runda tal.

	Införsel.	Utförsel. Spanmål, mjöl, gryn	28,250	18,000
Djur, matvaror och ämnen af djur	21,640	50,400
Trävaror, färger, växtämnen	11,885	131,265
Papper m. m.	4,626	16,410
Mineralier, metallarbeten	57,300	44,000
Kolonialvaror, frukter, blommor	53,270	1,557
Spirituosa m. m.	8,236	2,600
Väfnader, garn, bomull m. m.	86,000	7,900
Oljor, talg, tjära m. m.	14,500	1,975
Fartyg, maskiner, instrument m. m.	14,100	2,900
Diverse	3,370	2,500
Hela omsättningen	324,709	281,753

Af den utrikes handeln, beräknad efter varornas
värde, kom största omsättningen, fullt 36 proc.,
på Storbritannien och Irland, dernäst, 20 proc.,
på Tyskland. Vidare följde 12 proc. på Danmark,
7 proc. på Norge, 6 proc. på Finland och Ryssland,
6 proc. på Nederländerna och Belgien, 6 proc. på
Frankrike o. s. v. Den största utförseln egde rum
från Göteborg, dernäst kommo Malmö och Sundsvall
samt i fjerde rummet Stockholm. Betydlig utförsel
egde jämväl rum från Hernösand, Helsingborg, Gefle
och Söderhamn. Tulluppbörden för införda varor gick
1888 till 37,024,014 kr., hvaraf mera än tredjedelen
erlades i Stockholm, nära fjerdedelen i Göteborg
samt största beloppen dernäst i Malmö, Landskrona,
Norrköping och Sundsvall.

Sjöfarten är icke obetydlig. År 1888 ankommo från
utrikes orter 28,571 fartyg med 5,022,278 tons
drägtighet, af hvilka med last 10,140 fartyg,
om 2,173,314 tons. Afgångna voro 26,834 fartyg om
4,982,587 tons, af hvilka med last 18,166 fartyg om
3,726,935 tons. Nära 70 proc. af trafiken besörjdes
af ångfartyg. Af samtliga fartygens drägtighet kommo
endast 35 proc. på svenska fartyg, af ångfartygens
endast 32 procent. – Den inrikes sjöfarten är af
ännu större betydelse, och i denna äro de svenska
fartygen dominerande. Antalet ankomna och afgångna
fartyg i inrikes fart utgjorde 169,900 och deras
sammanlagda tontal 14,781,375, hvaraf omkring 80
proc. kommo på ångfartygen. – Sjöfartsrörelsen i sin
helhet var störst i Stockholm (nära 4 mill. tons),
i andra rummet kom
Göteborg (2 1/4 mill. t.), vidare Malmö (1,7 mill. t.) och
Helsingborg (1,2 mill. t). Svenska handelsflottan
har visserligen i tidens längd ökats till antal och
drägtighet, men jämförelsevis långsamt. Tidtals, såsom
för närvarande, visar den tydlig tillbakagång. Största
antalet fartyg finnes antecknadt för år 1877 med 4,392
st. och största drägtigheten för år 1880 med 542,642
tons. År 1888 var antalet 3,844 med 500,910 tons,
hvaraf 959 ångfartyg med 125,496 tons. Förnämsta
skeppsredareorten är Göteborg med 253 fartyg om
93,053 tons; dernäst kommer Stockholm med 267 fartyg
om 37,600 tons, hvarefter följa Helsingborg, Gefle,
Sundsvall, Hernösand och Oskarshamn. På svenska fartyg
användt svenskt sjöfolk uppgafs s. å. till 21,973,
hvaraf omkring 2,350 fartygsbefälhafvare. Till
sjöfartens gagn funnos år 1889 vid de svenska kusterna
135 lotsplatser med en personal af 762 man, 220 fyrar
och 18 lifräddningsstationer för skeppsbrutna. Antalet
handlande utgjorde år 1888 14,518 med en betjening
af 19,399 personer och en bevillning för rörelsen
af 422,398 kr. 7 öre. Se vidare: Handelsflotta,
Handelsflottans pensionsanstalt, Handelskammare,
Handels- och sjöfartsfonden, Handels- och
sjöfartsnämnd och Navigationsskola.

Hvad angår fiskerier hänvisas till Fiske,
Fiskeritjenstemän, Fiskodling, Hummerfiske, Laxfiske,
Makrillfiske, Ostronfiske, Sillfiske, Strömmingsfiske
och Torskfiske.

Industrien omfattar de flesta tillverkningar och
sysselsätter många armar, men har dock, på grund af
bristande kapitaltillgångar och företagsamhet jämte
andra missgynnande omständigheter, ingalunda nått den
utveckling, som vore naturlig för ett land med den
rikedom på utmärkta råvaror och billig drifkraft,
som S. framför många andra land eger. Endast få
industrigrenar hafva nått den utveckling, att
de icke blott kunna anses beherska den inhemska
marknaden, utan jämväl med fördel uppträda täflande
utom landets gränser. Främst i detta hänseendet stå
tändsticks- samt papp- och papperstillverkningarna,
gröfre stenarbeten samt trämassefabrikationen. Till
denna grupp höra jämväl tillverkningarna af tvål,
såpa, parfymer, slöjdvaror af trä samt tegel. Inom
nästan alla andra industrigrenar äro svenskarna
underlägsna och måste från utlandet fylla hvad som
brister. Oaktadt textilindustrien och spinnerierna
nått en aktningsvärd utveckling, är det just inom
dessa grenar de största behofven ännu äro att fylla,
ty landet förbrukar af väfnader, garn, tråd och
alla slags beklädnadsartiklar årligen för 70–80
mill. kr. af utlandets alster. Af metallarbeten,
från jernvägsskenor och lokomotiv till symaskiner,
knifvar, saxar, nålar och bijouterivaror, af optiska
och musikaliska instrument, fick- och väggur, porslin,
glas, speglar, krukmakare-, korg- och halmarbeten,
färger, guld- och silfverarbeten hemtas likaledes
för millioner från utlandet. År 1888 uppgafs hela
antalet i gång varande fabriker vara 3,159 med ett
tillverkningsvärde af 209,008,865 kr. och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>