Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska militärläkareföreningen bildades 1875 i Stockholm - Svenska Minerva, konservativ politisk tidning, utgifven i Stockholm 1830-48 af J. C. Askelöf - Svenska missionsförbundet. Se Mission, sp. 105 - Svenska missionssällskapet. Se Mission, sp. 102 - Svenska nitet (»Thet swenske nitet»), vitter tidskrift, delvis i bunden stil - Svenska nykterhetssällskapet. Se Nykterhetsrörelsen, sp. 1555 - Svenska operan. Se Stockholms teatrar - Svenska Parnassen, vitter tidskrift, utgifven 1784-86 i Stockholm - Svenska Pommern. Se Pommern, sp. 1557 - Svenska publicisternas understödsförening stiftades d. 30 Mars 1882 - Svenska qvinnoföreningen för fosterlandets försvar stiftades i Stockholm d. 9 April 1884 - Svenska riksvapnet. Se Riksvapnet - Svenska samaritföreningen. Se Samaritföreningar - Svenska segelsällskapet stiftades i Stockholm år 1830
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
militärläkare samt att bidraga till det militära
läkareväsendets samt den militära helso-
och sjukvårdens främjande och tidsenliga
utveckling. Alltsedan sin stiftelse utgifver
föreningen en »Tidskrift i militär helsovård», som
utkommer i omkring 30 ark årligen och äfven tjenar
till organ för Röda korsföreningen samt åtnjuter
statsbidrag. En understödsfond, bildad af föreningens
medlemmar, lemnar gratifikationer till obemedlade
enkor och barn efter militärläkare. Föreningen, hvars
verksamhet närmast är anförtrodd åt en centralkomité i
Stockholm, sammanträder en gång årligen å uppgifven
plats till allmänt möte; en distriktsafdelning,
omfattande militärläkarna i Stockholm och de
närmaste militärdistrikten, sammanträder deremot
månatligen Sept.–April. Genom sitt organiserade
samarbete har föreningen verksamt bidragit till
sitt ändamål och derjämte i väsentlig mån utbildat
kamratandan bland arméns och flottans läkare.
E. E–m.
Svenska Minerva, konservativ politisk tidning,
utgifven i Stockholm 1830–48 af J. C. Askelöf
(se Askelöf), som var dess ansvarige
utgifvare. Medarbetare var en tid Johan Johansson,
liksom för öfrigt artiklar finnas deri författade
af M. J. Crusenstolpe, C. J. Livijn, K. M. och
J. E. Rydqvist m. fl. De första tre åren utkom af
tidningen två gånger i veckan ett fyrsidigt nummer
i tvåspaltigt qvartformat. År 1834 utgafs derjämte
hvarannan vecka ett för literatur och konst egnadt
nummer; från och med 1835 utkommo tre nummer i hvarje
vecka. Prenumerationspriset var 6 rdr b:ko 1830–34
och derefter 7 rdr b:ko. B. L.
Svenska missionsförbundet. Se Mission, sp. 105.
Svenska missionssällskapet. Se Mission, sp. 102.
Svenska nitet (»Thet swenske nitet»), vitter
tidskrift, delvis i bunden stil, utgifven af Olof
Celsius d. y. och Andreas Hesselius Americanus. Ett
8-sidigt qvartnummer utkom i hvarje vecka från d. 14
Maj 1738 till årets slut, tillsammans 32 nummer,
som kostade 2 öre smt stycket. Hela samlingen
omtrycktes 1741. Tidningen fortsattes af »Then
swenska sanningen», utgifven af Hesselius ensam
(1739–40). B. L.
Svenska nykterhetssällskapet. Se Nykterhetsrörelsen,
sp. 1555.
Svenska operan. Se Stockholms teatrar.
Svenska Parnassen, vitter tidskrift, utgifven 1784–86
i Stockholm af sedermera expeditionssekreteraren
Gustaf Regnér. Den utgafs 1784 månadsvis,
men derefter med ett häfte i qvartalet.
B. L.
Svenska Pommern. Se Pommern, sp. 1557.
Svenska publicisternas understödsförening stiftades
d. 30 Mars 1882, på initiativ af åtskilliga medlemmar
af Publicistklubben, hvilka någon tid förut utfärdat
inbjudning till den svenska pressens medleramar att
ingå i föreningen. Rätt till inträde har, på vissa
vilkor, en hvar, som är utgifvare af svensk periodisk
skrift äfvensom hvarje annan välfräjdad person,
som antingen är vid dylik skrifts redaktion eller
ekonomiska förvaltning anställd eller eljest utöfvar
publicistisk verksamhet såsom yrke. Föreningens
tillgångar, hvilka hufvudsakligen utgöras af
ledamotsafgifter, frivilliga bidrag samt inkomst af
literära och artistiska prestationer, äro delade i
tvänne fonder: understöds- och sjukhjelpsfonden
samt reservfonden. Föreningens angelägenheter
handhafvas af en styrelse, som har sitt säte i
Stockholm och består af fem ledamöter, af hvilka
Publicistklubben eger att utse två och föreningen de
öfrige. För penningmedlens förvaltning stå styrelsens
ledamöter, hvilka sins emellan utse ordförande och
kassaförvaltare, i personligt ansvar. Ordinarie stämma
hålles årligen i Mars månad i Stockholm. I afbidan på
kassans utvidgande till fullständig pensionsanstalt
beslöts, sedan föreningen ett par år fortgått,
en tillfällig pensionering, hvarvid bestämdes 3
medlemspensioner å 400 kr. och 2 enkepensioner å
150 kr. Dessa pensioner hafva nu (1891) i tre år
utgått. Pensionsberättigade, så långt tillgångarna
räcka, äro ledamöter, som fyllt femtio år och minst
fem år tillhört föreningen. Tillgångarna utgjorde
vid 1890 års slut 63,007 kr. 72 öre, deraf 2,500 i
sjukhjelps- och understödsfonden samt 60,507 kr. 72
öre i reservfonden.
Svenska qvinnoföreningen för fosterlandets försvar
stiftades i Stockholm d. 9 April 1884. Dess ändamål är
dels i allmänhet att uppväcka och underhålla en varm
och offervillig fosterlandskärlek, dels särskildt att
direkt bidraga till det svenska försvarsväsendets
förbättrande. För sistnämnda ändamål upptager
föreningen af sina ledamöter en årsafgift af 1 krona;
dess tillgångar utgöras för öfrigt af inkomster af
basarer, soaréer, lotterier m. m. År 1889 anslog
föreningen af dessa medel 24,000 kr. till inköp af
vissa för Karlsborgs befästande nödiga delar af det
s. k. Vaberget. Föreningen verkar hufvudsakligen
genom föredrag och skrifter. Under senaste tid
hafva föreningens sträfvanden vunnit allt större
tillslutning, hvilket i synnerhet visar sig deruti att
en mängd lokalkomitéer (30 komitéer, 1890) bildats
i städerna och på landsbygden. Föreningens styrelse
består af 7 ledamöter, deraf en ordförande, en
sekreterare och en skattmästare. Medlemmarna uppgingo
vid 1890 års slut till omkr. 4,300 pers. Vid samma tid
belöpte sig föreningens tillgångar till omkr. 28,000
kr., deri ej inberäknadt den genom en basar 1886
insamlade s. k. basarfonden (omkr. 1,800 kr. 1889),
hvarmed föreningen delvis bestrider kostnaderna för
den på föreningens föranstaltande gratis utdelade
försvarsvänliga literaturen.
Svenska riksvapnet. Se Riksvapnet.
Svenska samaritföreningen. Se Samaritföreningar.
Svenska segelsällskapet stiftades i Stockholm år
1830. Dess ändamål är, såsom det uttryckes i de 1869
antagna och 1888 reviderade nu gällande stadgarna,
att befordra konsten att bygga, tackla och handtera
mindre fartyg, att sprida kunskap i sjöväsendet samt
att underhålla hågen för det för fäderneslandet
vigtiga sjömansyrket. Sällskapets angelägenheter
handhafvas af en för år vald direktion, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
