Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Svensén, Emil - Svenska, zool. Se Grönfinkslägtet - Svenska akademien instiftades af Gustaf III genom ett bref af d. 20 Mars 1786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskildt verkat för att qvinnans lagliga äktenskapsålder
måtte höjas till hennes myndighetsålder, 21 år. Bland
hans skrifter märkas: den geografiska läseboken
Jorden och menniskan (1884–87, i Sv. bibl.), en
socialpolitisk afhandling om Kvinnofrågan (1888),
en samling folksagor samt en mängd politiska,
historiska, geografiska och etnografiska uppsatser
i den periodiska literaturen.
Svenska, zool. Se Grönfinkslägtet.
Svenska akademien instiftades af Gustaf III genom ett
bref af d. 20 Mars 1786; den högtidliga invigningen
försiggick å stora börssalen d. 5 April s. å. Det
mönster, efter hvilket konungen danade detta
samfund, var Franska akademien. Redan drottning
Kristina framkastade vid ett rådssammanträde
d. 16 Febr. 1652 några ord om upprättandet af en
akademi efter förebild af den franska, men detta
yttrande ledde ej till någon påföljd. Vid sina
besök i Paris 1771 och 1784 bevistade Gustaf III
sammankomster i Franska akademien. År 1786 lät
han Schröderheim uppsätta stadgar för en svensk
akademi, hvilka stadgar sedermera af honom sjelf
blefvo öfversedda och tillökade. Enligt dessa
stadgar är akademiens »yppersta och angelägnaste
göromål att arbeta uppå svenska språkets renhet,
styrka och höghet, så uti vetenskaper, som särdeles
i anseende till skaldekonsten och vältaligheten
uti alla dess tillhörande delar, jämväl uti den,
som tjenar att tolka de himmelska sanningar». Till
detta syftes ernående »åligger det äfven akademien
att utarbeta en svensk ordbok och grammatika,
jämte sådana afhandlingar som bidraga kunna till
stadga och befordran af god smak». Valspråket är
»snille och smak». Ledamöterna äro till antalet
aderton. Bland dem utses en ständig sekreterare
samt hvarje halfår en direktör (ordförande)
och en kansler (vice ordförande). Val af ny
ledamot, vid hvilket minst tolf ledamöter måste
vara tillstädes, sker genom dubbel omröstning,
hvarvid en tredjedel svarta kulor medför den genom
den första omröstningen uppställde kandidatens
uteslutning. Akademiens sammankomster äro dels
enskilda, dels offentliga. De förra hållas en gång i
veckan under 7 månader af året och »öfverlägges vid
dem om allt som hörer till akademiens arbeten». Vid
hvarje af dessa sammankomster erhålla de närvarande
ledamöterna hvar sin silfverjeton till ett värde af
2 kronor. De senare hållas på akademiens högtidsdag,
d. 20 Dec., Gustaf II Adolfs födelsedag. Till en
början höllos offentliga sammankomster äfven då en ny
ledamot tog säte i akademien, men sedan 1837 hafva
dessa inträdeshögtidligheter vanligen förenats med
årshögtiden. Till pristäflan skulle akademien årligen
uppgifva ett ämne i vältalighet och ett i poesi;
numera utsättas flere ämnen samt gifves dessutom
de täflande fritt val. Belöningarna, som utdelas på
högtidsdagen, voro ursprungligen tvänne skådepenningar
af guld, till 26 dukaters värde hvardera, den ena
för skaldekonst, den andra for vältalighet. Dessutom
gåfvos tvänne skådepenningar i silfver för de arbeten,
hvilka de bästa »närmast äro och såmedelst förtjena
accessit». Dessa
belöningsbestämmelser hafva dock varit underkastade
flere förändringar, i det att stundom intet pris
utdelats, stundom flere mindre pris än stadgarna
medgifva. Från och med 1870 är det stora priset
en guldmedalj till ett värde af 400 kr., och
från 1799 begagnas såsom andra prisakademiens
jeton i guld af 8:de storleken och 10 dukaters
vigt. Akademiens stat upptagrer utom nämnda utgifter
äfven pensioner till 8 inländska ledamöter af
Svenska och Vitterhetsakademien, 2 à 150 kr. och
6 à 100 kr., samt till 4 utländska ledamöter af
Vitterhetsakademien, à 150 kr. De senare hafva
aldrig utdelats, och anslagen till de förra användas
numera oftast till akademiens allmänna ändamål,
företrädesvis till ordboksarbetet. Dessutom slås
hvarje år på akademiens bekostnad en minnespenning
öfver någon stor svensk man. För bestridande af dessa
utgifter anslog konungen i första rummet inkomsten
af Post- och Inrikestidningar, hvilken inkomst
dock ej tillföll akademien förrän 1791 efter förre
innehafvarens, generalpostdirektören M. Benzelstiernas
död. Privilegiet på denna tidnings utgifvande är
ännu akademiens förnämsta inkomstkälla. Derjämte
erhöll akademien anslag af ensaksböterna och Torneå
laxfiske. Laxfiskearrendet indrogs dock 1793, hvaremot
den summa, som utdelades af ensaksböterna, höjdes från
1,238 rdr till 1,500 rdr b:ko. – Akademiens invigning
firades, såsom ofvan är nämndt, d. 5 April 1786. De
af konungen sjelf utsedde 13 första ledamöterna
intogo dervid sina platser i den ordning, som genom
lottdragning bestämdes; ett undantag gjorde endast
A. J. von Höpken, åt hvilken konungen utan lottning
lemnade n:r 1. Direktör blef vid samma tillfälle
Kellgren och sekreterare Rosenstein. Kompletteringsval
företogos efter hand af ledamöterna. Den första
märkliga tilldragelse i Svenska akademiens historia
är dess första pristäfling, minnesvärd emedan Gustaf
III dervid sjelf genom ett äreminne öfver Lennart
Torstenson eröfrade sin akademis högsta pris. Städse
stödd af sin stiftares synnerliga gunst, utvecklade
sig akademien i lugn, tills den genom konungens död,
1792, förlorade sin för hvarje fosterländskt intresse
varmt nitälskande beskyddare. Den nye regenten,
hertig Karl, saknade sinne och smak för akademiens
verksamhet, och den mäktige Reuterholm fattade
snart en afgjord motvilja mot denna institution,
hvartill troligen bidrogo hans gäckade förhoppningar
om att blifva dess medlem. Anledning till en bestämd
brytning fick den för alla jakobinska idéer skuggrädda
regeringen, då A. G. Silverstolpe d. 4 Mars 1795
i sitt inträdestal öfver Axel v. Fersen d. ä. utan
räddhåga kritiserade 1789 års statshvälfning. Följden
blef att akademien d. 7 Mars suspenderades, och först
sedan Gustaf IV Adolf sjelf öfvertagit styrelsen,
öppnades akademien å nyo d. 20 Nov. 1796. Från denna
tid har akademiens verksamhet fortgått ostörd. De
vigtigaste resultaten af densamma föreligga i Svenska
akademiens handlingar (första serien, från 1786,
5 del.; andra serien, från 1796, 62 del.; tredje
serien, från år 1886, 5 del. till 1891), som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
